Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män och drabbar i genomsnitt 8000 personer per år. För de drabbade männen kan vardagslivet förändras, både på grund av cancersjukdomen och av behandlingen. Behandlingen kan leda till komplikationer som inkontinens och impotens vilket kan påverka mannens fysiska existens, sociala identitet och trygghet. Studiens teoretiska referensram utgår från Cullbergs kris- och utvecklingsteori. Studiens syfte var att belysa hur man upplever livet efter diagnosen prostatacancer.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män och drabbar i genomsnitt 8000 personer per år. För de drabbade männen kan vardagslivet förändras, både på grund av cancersjukdomen och av behandlingen. Behandlingen kan leda till komplikationer som inkontinens och impotens vilket kan påverka mannens fysiska existens, sociala identitet och trygghet. Studiens teoretiska referensram utgår från Cullbergs kris- och utvecklingsteori. Studiens syfte var att belysa hur man upplever livet efter diagnosen prostatacancer.

Ekonomilärarnas kompetensutveckling är ett examensarbete och en C-uppsats på 15 högskolepoäng på lärarhögskolan i Malmö. Det som föranlett arbetet är Olssons funderingar kring hur civilekonomer, som tidigare arbetat i näringslivet, fortsätter att kompetensutveckla sig i näringslivsfrågor och ekonomi när de blir gymnasielärare. Uppsatsens syfte är att få en djupare förståelse för hur ekonomilärarna utvecklar sina ekonomiska kunskaper för att ge eleverna en aktuell ekonomisk utbildning som förbereder eleverna för framtida studier och arbete i ett föränderligt samhälle. Uppsatsen belyser följande frågor: Vilken syn har ekonomilärarna vid en gymnasieskola på sin kompetensutveckling? Hur kompetensutvecklar ekonomilärarna sig? Vilka kompetensutvecklingsbehov finns? Vad har kompetensutveckling för betydelse för ekonomilärarna? Uppsatsens undersökning utgår från enskilda intervjuer med ekonomilärare och deras syn på kompetensutveckling.

Med bakgrund av de senaste årens turbulens på världens kapitalmarknader, ökad globalisering med tillhörande konkurrens av kapital, tillsammans med i Sverige allt mer ?slimmade? företagsorganisationer bör det finnas en drivkraft för att frigöra kapital från verksamheten för att kunna användas till andra ändamål, såsom nya investeringar. Kapital finns bundet i olika tillgångar och skulder i ett företag, men hur väljer ett företag område för att uppnå mest effekt av kapitalrationaliseringen? Befintlig teori tar upp hur kapitalrationalisering kan uppnås i respektive tillgång eller skuld med olika metoder och att bedriva kapitalrationaliseringsprojekt kräver tid och engagemang.Syftet med denna uppsats är att skapa en modell som gör det möjligt att jämföra olika delar av ett företags kapitalbindning och potentialen i effektivare användning av densamma och på så sätt skapa en prioriteringsordning som kan användas som beslutsunderlag för företag. Samt att applicera denna modell på ett företag och därmed se vilka frågeställningar som användandet av modellen kan stöta på.För att kunna bygga ovanstående modell görs en genomgång av befintliga teorier kring frågeställningar om kapital, kapitalbindning samt uppföljning och styrning av kapital.