Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera Shoppingbeteendet vad gäller mode hos svenska män och kvinnor i åldersgruppen 20 till 30 år. Vi vill undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan mäns och kvinnors Shoppingbeteende. Uppsatsen är baserad på en kvantitativ undersökning, där vi har genomfört en enkätundersökning med 200 respondenter i målgruppen. Enkätundersökningen har utformats med hjälp av en kvalitativ metod, där vi har samlat en liten fokusgrupp som har fått diskutera sitt Shoppingbeteende och sin syn på shopping av mode. Enkätundersökningen har varit webbaserad och genomförts med verktyget QuestionPro?.

Problemformulering: Kvinnor och män tycks shoppa olika. Existerar det ett samband mellan ledningen och butikspersonalens roll vid bemötande av och servicen till kunder, medavseende på kön, i en klädesbutik, och hur ser det sambandet i så fall ut?Syfte: Syftet med denna uppsats är att med hjälp av tre fallföretag, Brothers, Sisters och MQ, undersöka huruvida skillnader i köpbeteende mellan könen kan tas fasta på för att utvecklakonkurrensfördelar för företagen. Metod: Metoden som ligger till grund för denna uppsats är enkombinerad ansats av kvalitativa samt kvantitativa metoder. Utgångspunkt har varit problemformuleringen, vilken efter analys ledde till vårt metodval samt metod för insamling av empiri.

Vi upplever att männen uppvisar ett förändrat Shoppingbeteende, vilket bland annat visar sig genom ett större intresse för såväl modemagasin som modebloggar. Detta kan vara ett tecken på ökad individualisering, genom vilken mannen vill uttrycka sin identitet och självbild. Det blir därför viktigt för företagen att nå denna grupp.Uppsatsen syftar till att ge en mångdimensionell beskrivning av vad forskningen behandlat inom mannens, respektive kvinnans Shoppingbeteende och hur det växt fram. Uppsatsen syftar dessutom till att, dels genom litteraturstudie, dels empirisk studie, undersöka, diskutera och tolka vad som utmärker mäns Shoppingbeteende i Generation Y. Vidare syftar uppsatsen till att förutsäga vad som kommer att känneteckna det manliga Shoppingbeteendet i framtiden. Vi har arbetat utifrån en kvalitativ metod för att på så sätt uppnå ett djup i uppsatsen.

Forskningsfråga: Vad finns det för skillnader respektive likheter i beteende mellan män och kvinnor när de shoppar kläder och skor?Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom observationer, intervjuer och fokusgrupper undersöka samt skapa förståelse för vilka skillnader och likheter i Shoppingbeteende det finns mellan män och kvinnor.Metod: En deduktiv ansats har använts där vi tagit fram hypoteser. Vi har observerat män och kvinnor när de shoppar och sedan, med tester i SPSS, bevisat hur verkligheten ser ut samt accepterat eller förkastat hypoteserna. Testerna har genomförts i statistikprogrammet SPSS. En kvantitativ metod har använt då vi observerat och en kvalitativ metod har använts då vi även genomfört fokusgrupper samt en intervju.Referensram: Uppsatsens fokus ligger i könsskillnader i shopping då vi framförallt utgått från Paco Underhills teorier och observationer.

Konsumenterna i studien visar på en mångfald av beteenden när det kommer till hur de påverkas av butikskonceptet. Upplevelserna i butikerna är många och varierar mellan konsumenterna. Olika typer av konsumtion skildras, bland annat genomförs nöjesshopping och målorienterad shopping av konsumenterna i studien. Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse och ge insikt i hur konsumenters beteende kan påverkas av butikskoncept. Butikskoncept är ett bredare perspektiv av butiksmiljön som dessutom innefattar sociala faktorer.

Ansökningshandlingarna i ett kommunalt rekryteringsärende är vanligtvis att betrakta som allmänna handlingar. Detta har ibland upplevts som ett problem för kommunala arbetsgivare. Det befaras att många kompetenta presumtiva intressenter avstår från att söka sig en ny kommunal anställning, då det inte kan ske utan en offentlighet redan vid ansökningstillfället.  Under de senaste 20 åren har kommuner därför i allt större utsträckning anlitat konsulter vid rekrytering av högre tjänstemän. I samband med detta har det flera gånger diskuterats hur detta förfarande påverkar offentlighetsprincipen. När privata konsulter sköter kommunala rekryteringsärenden, menar vissa att ansökningshandlingarna i ärendet inte är att betrakta som allmänna när de inkommer till konsulten.

Idag riktar många butiker in sig på sina kvinnliga kunder. De är väl omtalat hur kvinnor handlar och att de ser shopping som ett nöje. Butikerna sätter upp erbjudande för att locka kvinnor att handla mer och göra dem tillfredsställda; då kommer de tillbaka igen. Det läggs inte ner lika mycket tid och engagemang på de manliga kunderna, då det finns olika teorier som säger att män inte tycker om att shoppa. Samtidigt som samhället har förändrats har också männen och kvinnorna förändras.