Syftet med uppsatsen är att mot bakgrund av en teoretisk förförståelse om Indien och sexhandel undersöka och diskutera hur organisationen Saheli HIV/AIDS Karyakarta Sangh arbetar med kvinnor i Sexarbete i Pune, Indien och undersöka hur personalen upplever arbetet. Frågeställningarna tar upp hur organisationen arbetar med kvinnor i Sexarbete, hur personalen upplever arbetet och vilka samhälleliga faktorer som påverkar arbetet samt hur detta kan analyseras i förhållande till feministisk teori och empowerment. Uppsatsen är en kvalitativ studie som genomförts med sju respondentintervjuer, observationer samt litteraturstudier. Organisationen arbetar med stödjande insatser för kvinnor i Sexarbete såsom kondominformation och -distribution, hjälp med omhändertagande av kvinnornas barn, hjälp till sjukvård och egen bank med villkor anpassade till kvinnornas situation. De arbetar även med information till samhället om Sexarbete och dess problematik.

Uppsatsens fokus ligger inte på att definiera eller värdera Sexarbete, utan snarare på att utforska mångfalden och komplexiteten i transpersoners erfarenheter av att sälja sexuella tjänster. Hur upplever och beskriver transpersoner med erfarenheter av sex mot ersättning sin situation i Sverige och hur möjliggörs/begränsas deras berättelser av dominerande diskurser kring Sexarbete? Studien är baserad på intervjuer med sex transpersoner som på olika sätt har erfarenheter av Sexarbete och en genealogisk metod har använts. Den handlar inte om att söka efter en sanning om Sexarbetets verklighet och vara, utan att genom intervjupersonernas berättelser undersöka hur de skapar mening i sina erfarenheter av Sexarbete och hur diskurser möjliggörs, samspelar och producerar nya sanningar. Forskningen kring transpersoner med erfarenheter av Sexarbete i en svensk kontext är väldigt begränsad och det är som att Sexarbetesdiskursen är förbehållen framför allt ciskvinnor och binära konstruktioner om antingen makt eller maktlöshet, frivillighet eller tvång osv. Respondenternas narrativ innehöll berättelser om både makt och motstånd, erfarenheter av både utsatthet och agentskap och både fördelar och nackdelar med Sexarbetet.

Denna uppsats syftade till att undersöka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter av lagstiftning relaterad till sexhandel ur sexarbetarens perspektiv, samt hur sexarbetare upplever att lagstiftningen påverkar sexarbetare/Sexarbetet. Uppsatsen undersökte också om sexarbetare i studien anser att Sexarbete behöver regleras i lagstiftning och så fall hur. De lagar som uppsatsen utforskade var sexköpslagen, kopplerilagen (med relaterade lagrum i Jordabalken och bostadsrättslagen) samt lagen om människohandel för sexuella ändamål. Uppsatsens empiri grundar sig på fem kvalitativa strukturerade mejlintervjuer och en kvalitativ strukturerad telefonintervju. Empirin har undersökts med hjälp av tematisk analys som utgår ifrån teman hämtade från frågeställningarna och syftet.

This thesis presents a research of Swedes view on sex tourism in Thailand. This research is showing how Swedes sees sex tourism in Thailand and what kind of thoughts they have about it. This research also shows the Swedish view on sex tourism in Thailand and how it differs from the view of the Swedish media and their opinion about the subject. Furthermore, this research shows that the view of this subject differs depending on the respondents? experience of travelling in Thailand.

Studiens syfte var att undersöka hur socialt arbete riktat till sexarbetare och som bedrevs i samarbete med sexarbetare utformades på organisationen Reproductive Health Uganda, och hur det upplevdes av dem som var involverade. Metoden var kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med fem socialarbetare på Reproductive Health Uganda och med sex kvinnor som är eller har varit aktiva sexarbetare. Materialinsamlingen skedde i Kampala, Uganda, våren 2014. De teoretiska perspektiv och begrepp som användes för att analysera empirin var produktiv makt, erkännande och stigma. Vår slutsats var att det sociala arbetet riktat till sexarbetare som bedrevs på RHU tillsammans med Moonlight stars upplevdes som givande av samtliga informanter.

Syftet med studien är att undersöka hur Sveriges förbud mot köp av sexuella tjänster respektive Danmarks mer tillåtande inställning, upplevs av kvinnor som säljer sex i vardera land. Vi har valt att fokusera på de faktorer som rör risk- och skyddsaspekter, rättigheter - och skyldigheter, rådande attityder i samhället samt hur dessa kan tänkas påverka kvinnornas privatliv. Genom kvalitativa intervjuer med fyra sexsäljande kvinnor och sex professionella på området framkommer det en tydlig distinktion mellan de som säljer sex på gatan och de som säljer sex inomhus. Med hjälp av stigmateorin, empowerment samt ett specifikt synsätt på sexualitet har vi kunnat analysera deras polariserade upplevelser och erfarenheter. Utifrån en tematisk analys framkommer det att kvinnorna i Sverige upplever lagstiftningen som paradoxal i avseende på risk- och skyddsfaktorer.

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att uppmärksamma de konstruerade bilder som finns av personer som säljer sexuella tjänster samt hur dessa förhåller sig till varandra och påverkar det sociala arbetet. Undersökningen belyser tre olika perspektiv; sexsäljares, yrkesverksammas inom socialt arbete och samhällets. Genom intervjuer lyfts tankar, känslor och attityder fram kring vad det kan innebära att sälja sexuella tjänster. Sammanlagt har elva personer medverkat i studien varav fem har personlig erfarenhet av att sälja sexuella tjänster och sex personer har erfarenhet av arbete med prostitutionsfrågor inom socialt arbete. För att belysa de olika konstruktionerna utifrån ett samhällsperspektiv har artiklar och litteratur i anknytning till ämnet studerats.