Studiens syfte var att undersöka hur socialt arbete riktat till Sexarbetare och som bedrevs i samarbete med Sexarbetare utformades på organisationen Reproductive Health Uganda, och hur det upplevdes av dem som var involverade. Metoden var kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med fem socialarbetare på Reproductive Health Uganda och med sex kvinnor som är eller har varit aktiva Sexarbetare. Materialinsamlingen skedde i Kampala, Uganda, våren 2014. De teoretiska perspektiv och begrepp som användes för att analysera empirin var produktiv makt, erkännande och stigma. Vår slutsats var att det sociala arbetet riktat till Sexarbetare som bedrevs på RHU tillsammans med Moonlight stars upplevdes som givande av samtliga informanter.

Denna uppsats syftade till att undersöka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter av lagstiftning relaterad till sexhandel ur Sexarbetarens perspektiv, samt hur Sexarbetare upplever att lagstiftningen påverkar Sexarbetare/sexarbetet. Uppsatsen undersökte också om Sexarbetare i studien anser att sexarbete behöver regleras i lagstiftning och så fall hur. De lagar som uppsatsen utforskade var sexköpslagen, kopplerilagen (med relaterade lagrum i Jordabalken och bostadsrättslagen) samt lagen om människohandel för sexuella ändamål. Uppsatsens empiri grundar sig på fem kvalitativa strukturerade mejlintervjuer och en kvalitativ strukturerad telefonintervju. Empirin har undersökts med hjälp av tematisk analys som utgår ifrån teman hämtade från frågeställningarna och syftet.

The aim of this study in social work was to investigate Swedish part-time sex workers' experiences of selling sex, of the Swedish Prohibition of Purchase of Sexual Services Act, of people's attitudes toward selling and buying sexual services and the consequences thereof. In the analysis the Erving Goffman stigma theories were used.Three part-time sex workers described their day-to-day experiences of selling sex as well as holding an ordinary job. None of them experienced that the Prohibition of Purchase of Sexual Services Act had an immediate effect on them in their work, what bothered them most was the attitudes toward sex work from society, friends and relatives. The negative attitude forced them to live a double life. None of the sex workers had the impression that the legislation had any concrete effects on their customers.

Bakgrunden till denna studie var en vilja att lyfta fram sexarbetande kvinnors sätt att definiera sig själva; en ambition som bottnar i ett konstaterande av att den aktuella gruppen är vida omtalad, men till stor del saknar en offentlig röst. Undersökningen består av en diskursanalys av sexarbetande kvinnors representationer på internet lokaliserade huvudsakligen i blogginlägg. Texterna har studerats som ett forum för motmakt, där kvinnorna har möjlighet att bestrida negativa attityder och föreställningar om kvinnor som arbetar med sex, vilket i rapporten illustreras som narrativt motstånd. Utifrån frågeställningen hur sexarbetande kvinnor konstruerar sin identitet på internet har tre framträdande tolkningsrepertoarer identifierats: Sexbranschen som tjänstesektor, Sexualdriftens karaktär och Den fria människan ? samt tre övergripande subjektspositioner: Den aktivt deltagande samhällsmedlemmen, Sexperten, och Offret.

This is a qualitative study inquiring ?What does it entail to be a sex worker in Sweden today?? Four female sex workers were interviewed in semi-structured interviews. Using methods for reflexive analysis, interpreting the interviews and their context theoretically through notions of Competence and Stigma, the results of this study shows that sex workers may be both competent agents and stigmatized. This informs the understanding of sex work, stigma and how learning, subjective room for action and social agency can be aggravated or hindered by stigma. The results are viewed in the context of Swedish legislation against sex purchase in relation to previous research which shows that said legislation is problematic.

The thesis ?Vi fixar och trixar oss fram till att hjälpa människor? focuses on social work in the field of prostitution and human trafficking in Sweden. Through semi-structured interviews with social workers in the municipalities of Stockholm, Göteborg and Malmö working with persons selling and buying sex, and through discourse analysis, the author analyses the perceptions among these social workers of the relation between human rights, prostitution and human trafficking, and the social work which they conduct.The thesis concludes that although the social workers perceive prostitution and human trafficking and social work in this field as human rights related, they are not explicitly using a human rights based approach in their work.The thesis concludes that the social workers identify several aspects that infringe on the rights of their clients in relation to the human rights principles of Universality, Non-discrimination, Accountability and Rule of law and the principle of Participation and Inclusion. They portray the human rights situation of street based sellers, especially those not being Swedish citizens and those affected by human trafficking, as severe.The thesis concludes that the social workers find several obstacles (legal as well as structural) that diminish their ability to strengthen their clients? human rights situation.