Resume: Mitt ämne var kriminaljournalistikens behandling av de två fallen Hurvamorden och Lasermannen, mer specifikt om det ena fallet behandlades på ett mer sensationalistiskt sätt än det andra. Arbetshypotesen var att täckningen av Lasermannen skulle visa sig vara mer sensationalistisk än täckningen av Hurvamorden, eftersom den generella trenden går åt det hållet. Jag valde ut fyra tidningar som jag tyckte representerade ett acceptabelt tvärsnitt av svenska pressmedier, och läste de artiklar som behandlade de två fallen i de fyra tidningarna. På så sätt försökte jag hitta mönster som gick igen både inom tidningarna och inom varje tidsperiod. Jag studerade bland annat språkbruk, val av detaljer, bruket av namn som "lasermannen" och rubrikval.

I en värld där terrorismen satt ett allt större avtryck är rapportering av absolut vikt. I den här studien undersöks hur media framställer terrorattentaten mot Oslo och Utöya från datumen 23 juli 2011 till 30 juli 2011. Studien utgår från två olika kategorier av tidningar, kvälls- och dagstidning, och därifrån har två tidningar valt uts för vidare undersökning. Aftonbladet (kvällstidning) och Dagens Nyheter (dagstidning) får stå som exempel i studien för dessa två kategorier. Tidningarna är störst i Sverige i sin egen kategori och har stor erfarenhet av liknande rapportering.

Denna uppsats behandlar homosexuella hatbrottsoffer och hur homosexualitet formuleras i artiklar i två av Sveriges största tidningar med dagsutgivning: Aftonbladet och Dagens Nyheter. De analyserade artiklarna är hämtade från 1 januari 2003 fram till 1 maj 2010 då analysen påbörjades. Anledningen till att urvalet hämtades från 1 januari 2003 är att hatbrottslagen från och med då även gällde brott mot personer på grund av sexuell läggning. Uppsatsen sökte svar på hur viktigt sexualiteten är för hatbrottsoffren och hur hatbrottsoffrens presenteras i artiklar om hatbrott från ovan nämnda tidningar.Uppsatsen utgår från vad som gör det perfekta mediala offret och vilka kriterier ett offer och ett brott bör uppfylla för att vara idealt för rapportering. Yvonne Jewkes (2004) och Ester Pollack (2000) har båda tittat på vad som är det perfekta brottet för att rapportera om det.

Reality-tv är ett fenomen som överskrider gränser och är på så vis utmärkande i sitt slag. Gränsdragningar mellan fiktion- och faktagenrerna inom tv-kulturen blir med tiden allt svårare att tyda. Det brukar benämnas ?faktion? eller ?infotainment?, som innebär underhållning, Sensationalism och ?human interest? prioriteras. En av de reality-program som uppmärksammats är Kungarna av Tylösand, det gav upphov till en diskussion i medier om ansvartagandet då sex och alkohol hamnade i fokus.Genom att reality-tvgenren benämns som ?infotainment? så borde ansvaret hos produktionsbolag vara viktigt.

The purpose of this study has been to find out what possibilities the journalists at the newspaper Aftonbladet have to live up to the proposed ideas and values that defines journalism, as well as how these values are presented to the readers. With this as a starting-point we have studied what kind of society Aftonbladet presents to its readers as well as how this society is supposed to work and also what it`s like. To be able to answer this question we have first researched through theories and earlier studies, literature about journalism, media science, semiotics, history and laws. With the help of the investigation we found fitting tools to perform the analysis. With the theory as groundwork we have, through the qualitative approach analyzed seven news articles from seven Aftonbladet newspapers during one week.Our study shows that the Afonbladet?s journalists have not been able to present occurrences in society in a correct and impartial manner - because they exaggerate insignificant details and neglect to show real attention to serious societal structures by using Sensationalism, dramatization and a very superficial approach to the stories that they are conveying.

The purpose of this study is to overlook Nordic medias news coverage and framing of Norwegian mass murderer Anders Behring Breivik. The study is based on printed editions of Norwegian newspaper Aftenposten, Swedish newspaper Dagens Nyheter and the Finnish newspaper Hufvudstadsbladet set on nine selected dates related to the issue between July 23th 2011 to August 25th 2012.   The study will display how Breivik was framed by each of the Nordic newspapers and even the total amount of news coverage the issue has been given. The media framing part of the study will mainly focus on the media framing of Breiviks personality and political ideology. The study will also investigate each newspapers handling of Breiviks manifesto, which he published only hours before killing 77 people on July 22th 2011. The study is a quantitative content analysis, containing a total number of 245 articles.

Den här studien är baserad på betyg som har satts av dagstidningar på spelare i svenska herrlandslaget i fotboll under åren 1992 till 2008. Tidningarna vars sportsidor är med i undersökningenär Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Med spelarbetyg menas omdömena som tidningarna ger spelarna efter varje tävlingslandskamp. Spelarbetygen har analyserats utifrån frågeställningarna: Använder sig fyra rikstäckande tidningar av spelarbetyg för att vinkla rapporteringen? Hur ser skillnaderna ut i användningen av spelarbetyg i morgonpress kontra kvällspress?Studien är utförd med en kvantitativ metod där betygen samlats in och organiserats efter olika variabler.