Syftet med den här studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar compliance vid diabetes typ2. Vår frågeställning är: Vad är viktigt för sjuksköterskor att tänka på vid information / utbildning av patienter med diabetes typ 2? Modell: Vi använder oss av Carnevalis (1999) modell för krav och resurser som referensram. Metoden är en systematisk litteratursökning via databaser. Artikelgranskning och kvalitetsbedömning är gjort enligt Polit, Hungler et al ( 2001).

Syftet med litteraturstudien var att kartlägga sjuksköterskans och patientens syn på egenvård vid typ två diabetes. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Materialsökningen har skett via facklitteratur, Internet samt databaserna Blackwell Synergy, EBSCO HOST, Elin@Dalarna och Ovid. Sökorden var diabetes, education, empowerment, management, nurse, nursing, patient, satisfaction, Selfcare. Totalt användes 31 referenser till studien varav 16 empiriska artiklar låg till grund för resultatet.

Syftet med litteraturstudien var att kartlägga sjuksköterskans och patientens syn på egenvård vid typ två diabetes. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Materialsökningen har skett via facklitteratur, Internet samt databaserna Blackwell Synergy, EBSCO HOST, Elin@Dalarna och Ovid. Sökorden var diabetes, education, empowerment, management, nurse, nursing, patient, satisfaction, Selfcare. Totalt användes 31 referenser till studien varav 16 empiriska artiklar låg till grund för resultatet.

En av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige är astma. Det finns många vårdcentraler som har en astmamottagning med specialiserade sjuksköterskor och läkare. Distriktssköterskan har en stor betydelse genom att erbjuda undervisning och ge god omvårdnad för att patienten själv ska kunna hantera sin sjukdom. Distriktssköterskan arbetar med olika omvårdnadsstrategier för att behandla och hjälpa sina patienter. Vid astma är egenvård av största vikt för att uppnå en god symtomkontroll och för patientens möjlighet att uppleva hälsa.

Systemisk lupus erythematosus, (SLE) ingår i gruppen reumatiska sjukdomar och är en av ca 80 diagnoser inom området reumatologi. SLE är en kronisk , inflammatorisk, autoimmun sjukdom som orsakar inflammation i olika delar av kroppens organ. SLE förekommer i båda könen och alla åldrar,men sjukdomen är sju gånger vanligare bland kvinnor än hos män. Det oförutsägbara förloppet av denna kroniska sjukdom, dess symtom och eventuellt bieffekter av behandling kan betydande påverka patientens fysiska och psykiska välbefinnande.Tidigare studier har visade att patienter med diagnosen SLE hade ett behov av och efterfrågade kunskap om egenvård för att kunna nå en bättre livskvalitet. Förhoppningen var att om egenvård kommer i fokus i patientutbildningar för denna patientgrupp kan deras livskvalitet höjas.Föreliggande studie kartlägger vilken kunskap kvinnliga patienter i Uppsala län med SLE uppfattar att de hade om egenvård, samt hur mycket kunskap de uppfattade att de önskade inom egenvårdsområden.

Hjärtsvikt tillhör en av Sveriges stora folksjukdomar och är den vanligaste inläggningsorsaken på sjukhus bland personer över 65 år. Hjärtsvikt är ett tillstånd där hjärtats pumpförmåga inte kan försörja kroppens vävnader med tillräcklig mängd blod. Patienter som lider av hjärtsvikt går en förändrad livsstil till mötes. Därmed behöver dessa patienter mycket information och kunskap för att öka delaktigheten och kunna planera och genomföra egenvård. Sjuksköterskan måste därför uppmärksamma och undersöka på vilket sätt och med vilka faktorer detta kan uppnås.