Syftet med denna studie var att undersöka risken för Compassion Fatique hos sjuksköterskor vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Compassion Fatigue är då en person som konsekvens av sitt empatiska engagemang gentemot en annan person blir emotionellt utmattad. En enkätstudie bland psykiatrisjuksköterskor och sjuksköterskor inom den somatiska vården gjordes, dessa jämfördes i avseende på Compassion Fatique-risk. Huvudresultatet tyder på att nästan en fjärdedel av sjuksköterskorna som grupp är i riskzonen för att utveckla Compassion Fatique och att närmare 40 % av alla deltagare var i riskzonen för att utveckla utbrändhet. 21,9 % låg under referensvärdet för Compassion Satisfaction, vilket innebär att man ej känner sig tillfredställd med sin arbetssituation.

Compassion Focused Therapy är en integrativ transdiagnostisk behandlingsform som syftar till att öka Self-compassion och minska skam och självkritik hos individer med psykisk ohälsa. Skam och självkritik har i hög grad identifierats hos personer med ätstörningar, som också ofta anses svårbehandlade. Denna studie syftade till att undersöka huruvida CFT kan vara ett behandlingsalternativ vid ätstörningar. En single-subject design med upprepade mätningar användes (n=5). Studien visade på tvetydiga resultat men indikerar att en del individer kan vara hjälpta av denna behandling.

The population of asylum seekers puts new challenges on the Swedish health care since their difficulties are complex; having both atraumatic background and a continuing worry about the asylum process.This study aims at investigating how health care professionals working with asylum seekers are affected emotionally using the theoretical concepts of empathy, compassion fatigue and compassion satisfaction. Nine qualitative interviews with health care professionals were conducted and the material was analyse dusing thematic analysis. Results were deductively found in thematerial, using the asylum process itself along with the concepts of empathy, compassion fatigue and compassion satisfaction as themes. Previous findings regarding empathy and its relations to compassion fatigue and compassion satisfaction were confirmed. This was furhter developed in this study through its focus on health care professionals working with asylum seekers..

Background: Exercise dependence is a behavior where some people get very strong feelings for their training. This dependency becomes a problem when it affects individuals? life in a negative way. Individuals with low self-esteem have been found to have an increased risk for exercise dependence. Self-estem is associated with Self-compassion, which is to have compassion with oneself in pain and difficult periods.

Motstridig forskning finns om huruvida empati är en riskfaktor eller en skyddande faktor för yrkesverksamma inom omhändertagande yrken som frekvent kommer i kontakt med trauman och mänskligt lidande. Två alternativ finns inom forskningen: compassion fatigue och compassion satisfaction. Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma inom ett omhändertagande yrke, psykiatrin, påverkas av situationer i vilka de ofta behöver känna empati med patienter. Tjugoen respondenter deltog i en kvalitativ studie där öppna frågeformulär användes. Resultatet visade att sådana situationer leder till negativa känslor på kort sikt men positiva på lång sikt, något som tidigare inte har påvisats.

Syftet med denna experimentella studie var att öka kunskapen om perfektionism genom att undersöka huruvida perfektionism går att påverka, hur perfektionism påverkar prestation samt hur olika perfektionismdimensioner tar sig uttryck i olika situationer. För att undersöka detta skapades ett internetexperiment innehållande en kort version av Pennebaker?s essay writing procedure (uppsatsskrivande-uppgift), en korrekturläsningsuppgift samt självskattningsformulär för olika perfektionismdimensioner och Self-compassion. Deltagarna i studien randomiserades till två olika betingelsegrupper som fick skriva om en gång då de lyckats (pos. betingelsegrupp) eller en gång då de misslyckats (neg.

Bakgrund: En genomgång av aktuellt kunskapsläge visar att sjuksköterskor har en risk att utveckla compassion fatiguepå grund av sitt empatiska engagemang gentemot patienterna. Compassion fatigueär då en person som konsekvens av sitt empatiska engagemang gentemot en patient blir emotionellt utmattad. Syfte:Syftet med denna studie är att belysa riskfaktorer för sjuksköterskor att drabbas av compassion fatiguesamt för att undvika detta tillstånd. Metod:En litteraturstudie gjordes med både kvalitativ och kvantitativ forskning. Resultatet analyserades och sammanfattades.

A tough working climate and the lack of extrinsic motivation at workplaces within health care raise the question of what instead drives employees within this industry. A possible answer to this is Public Service Motivation (PSM) - a type of motivation that is based on the desire to do good for society and its individuals. In order to investigate this further we have performed a qualitative study consisting of ten interviews with people working with institutional care, where the purpose has been to identify the sources of motivation and determine the impact of PSM. The results show that the compassion dimension of PSM appears to be one of the most salient motivational factors. While the rest of the PSM dimensions fail to explain the level of motivation to the same extent as compassion, other factors are recognized, such as relatedness and aspects of the nature of the work itself.

The aim of this study is to through six interviews, with six experienced, social workers?, in three cities, understand how the child?s position in the Swedish child protective services? enquiries has change, and the factors behind it. The aim is also to compare if the social workers? view of the child?s position in the enquire has change accordingly to Socialstyrelsens intentions of BBIC. The theoretical approaches that was used is the new institutionalism, the Shier?s pathways to participation and the term discretion.

This study deals with the distinct difference in media attention the earthquake-disaster in Haiti and the flood-disaster in Pakistan got in 2010. There may be many reasons to this divergence, but this study focuses on how news articles can create compassion.   This study, with its critical perspective, examines how two daily papers in Sweden portray the suffering of the victims of the catastrophes in Haiti and Pakistan, and create compassion for them. Furthermore it asks the question who benefits from the newspaper?s description of human suffering in the third world.   The result shows that the manner of which Swedish daily newspapers report from the catastrophe in Haiti creates an emotional involvement, which most likely leads to compassion. Furthermore it shows potential to lead the readers to identify with the suffering people in Haiti.   The Swedish daily newspapers report of the catastrophe in Pakistan on the other hand, does not involve the reader on an emotional level, but gives them the role of a spectator.

Introduktion: Den vårdande relationen kräver att sjuksköterskan har ett empatiskt förhållningssätt och känner medlidande med patienten. Om sjuksköterskan inte kan hålla lidandet ifrån sig på ett personligt plan kan sjuksköterskan drabbas av compassion fatigue/ sekundär traumatisk stress (CF/STS), vilket är två snarlika begrepp som beskriver emotionell utbrändhet. Prevalensen av CF/STS är hög inom onkologin. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor som arbetar med cancersjuka barn eller vuxna inom slutenvård kan motverka att drabbas av CF/STS. Metod: En litteraturstudie genomfördes med hjälp av tolv kvalitativa forskningsartiklar.

Studiens syfte var att utifrån tidigare forskning (Hallén, 2007, 2008) undersöka konsekvenser av att känna empati. Genom en faktoriell inomgruppsdesign (2x2) besvarade 51 frisörer en enkät om hur de påverkas på kort och lång sikt av att känna empati med sina kunder. Resultaten visade att empati med någon som mår dåligt upplevdes leda till betydligt mer negativa effekter än empati med någon som mår bra, på både kort och lång sikt. Vidare upplevdes effekterna som mer intensiva på kort sikt än på lång, oavsett om individen man empatiserat med mått dåligt eller bra. En tänkbar förklaring till skillnaden över tid är att de emotioner vi specifikt erfar genom andra avtar på samma sätt såsom minnen av egna emotioner gör generellt..

Tidigare studier har visat att negativa ka?nsloma?ssiga effekter pa? empatiso?ren avtar med tiden. Denna studies syfte var att, med ett starkare ma?tinstrument samt en bredare population a?n tidigare, underso?ka omra?det ytterligare fo?r att fo?rso?ka fa? mer generaliserbara resultat. Deltagarna var 196 studenter varav 31 ma?n.

En tidigare studie har visat att negativa effekter av att känna empati är övervägande på kort sikt medan positiva effekter är övervägande på lång sikt, gällande psykiatripersonal. Med den aktuella studien avsågs att undersöka huruvida liknande tendenser finns hos en generell population. 253 högskolestudenter deltog, och i en mellangruppsdesign besvarade hälften en enkät belysande upplevelser på kort sikt medan den andra hälften besvarade en likadan enkät belysande upplevelser på lång sikt. Resultatet visade att empati har olika effekter beroende på tidsperspektivet även för människor generellt, i form av mer positiva effekter på lång sikt. Denna effekt återfanns bland såväl kvinnor som män, och bland yngre såväl som äldre.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka huruvida amerikanska och brittiska dagstidningars bevakning av svältkatastrofen på Afrikas horn 2011 utvecklades och förändrades från en månad innan och en månad efter att FN den 20 juli samma år förkunnade att området var drabbat av svält. Dessutom avses undersöka om rapporteringens fokus förändrades efter 20 juli för att sätta dagens rapportering i förhållande till tidigare rapportering av svältkatastrofer i Afrika, eftersom rapporteringen är avgörande för omvärldens respons.I denna uppsats ställs fyra forskningsfrågor; Hur förändrades rapporteringsfrekvensen efter 20 juli 2011 i förhållande till teorier om katastrofrapportering? Hur förhåller sig Storbritanniens och USA:s rapportering om positiva respektive negativa ämnen med tidigare bilder av Afrika och compassion fatigue?På vilket sätt skiljer sig rapporteringen åt innan och efter 20 juli 2011 i förhållande till katastrofrapportering? Hur ramas det egna landet in i artikeln, det vill säga vilken form av uppmärksamhet får landet artikeln publiceras i för sina insatser?Denna uppsats baseras på ett teoretiskt ramverk som innefattar inramning, nyheters rapportering av katastrofer, compassion fatigue (den gradvisa minskning av medkänsla hos en publik som blivit mättade av en viss typ av rapportering). Denna studie är en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys där data har samlats in kvantitativt för att skapa kategorier för ramar samt för att kunna jämföra data mellan de båda länderna på ett konkret sätt. Därefter har resultaten analyserats kvalitativt.Rapporteringsfrekvensen för de båda länderna i de för studien utvalda 67 artiklarna steg efter 20 juli och således visade det sig att en katastrof ökar mediebevakningen i detta fall, vilket är i linje med teorierna om katastrofrapportering.