The aim of this study was to isolate and identify Lactobacillus species indigenous to the gastrointestinal microflora of Swedish horses. These lactobacilli are to be used as probiotic candidates in research concerning antibiotic-associated diarrhoea in horses. Eight horses, age 6-10 years, were selected from a riding school for collection of faeces samples. Man Rogosa Sharp medium and gram staining were used for the selection of supposed lactobacilli. We could identify 33 isolates of supposed lactobacilli. With the use of API tests 22 of these 33 isolates could be identified.

I detta arbete studeras möjligheten att förbättra en metod för analys av biologiska sekvenser. En på senare tid populär metod för Sekvensanalys är baserad på Hidden Markov models (HMM). HMM har haft stora framgångar i att modellera biologisk data, såsom proteinfamiljer, men används även inom bland annat taligenkänning. Existerande problem med HMM är bland annat långa träningstider och oförmåga att finna globala lösningsoptima.En metod för att försöka effektivisera träningsfasen hos en HMM presenteras och utvärderas. Denna är avsedd för att undersöka om modeller som på förhand kan initieras med hjälp av förkunskap i problemdomänen får lika bra klassificeringsförmåga som modeller som tränas på konventionellt sätt.Metoden tillämpas på två proteinfamiljer av relativt olika karaktär.

Jag har studerat en liten torgbildning på Hisingen, Göteborg, i området Jättesten. Platsen är intressant då den har många besökare trots att den ligger vid sidan av de större stråken. Platsen har en del gestaltningsproblem och stora nivåskillnader, som gör den svår och otillgänglig. Intresset för torg och offentliga rum är större än någonsin och välgestaltade gemensamma platser har anlagts i nya bostadsområden såsom Norra Älvstranden i Göteborg, Hammarby sjöstad i Stockholm och Västra hamnen i Malmö. Men vad händer med förortstorgen från efterkrigstiden? Hur används 40-, 50- och 60-talets torg idag? I mitt examensarbete har jag också studerat olika torgstrukturer från olika epoker under 1900-talet då byggnadsidealen skilt sig åt.

Jag har studerat en liten torgbildning på Hisingen, Göteborg, i området Jättesten. Platsen är intressant då den har många besökare trots att den ligger vid sidan av de större stråken. Platsen har en del gestaltningsproblem och stora nivåskillnader, som gör den svår och otillgänglig. Intresset för torg och offentliga rum är större än någonsin och välgestaltade gemensamma platser har anlagts i nya bostadsområden såsom Norra Älvstranden i Göteborg, Hammarby sjöstad i Stockholm och Västra hamnen i Malmö. Men vad händer med förortstorgen från efterkrigstiden? Hur används 40-, 50- och 60-talets torg idag? I mitt examensarbete har jag också studerat olika torgstrukturer från olika epoker under 1900-talet då byggnadsidealen skilt sig åt.

Kungsbacka stad står inför en omfattande expansion. Kommunens vision är att staden skall växa och i framtiden präglas av en mer urban och förtätad stadsbild. Detta kommer att resultera i konsekvenser för stadens fysiska form men också för Kungsbackas infartsleder som alla utgör ett viktigt inslag i stadens arkitektur (Kungsbacka kommun 2009). ?Kungsbackas norra entré,? är ett arbete utfört på uppdrag av Kungsbacka kommun avdelningen för Teknik.

Jag har valt att göra ett gestaltningsförlagför Brukets skidbacke och dessomgivning i Görväln naturreservat iJärfälla, Stockholm. Att se och tolkaen plats är grunden i detta arbete. Stegnummer två är att utveckla platsensförutsättningar och skapa en visionför områdets framtid. Visionen ärslutresultatet av arbetet och syftar tillatt ge nya idéer och inspirera till denframtida utvecklingen av platsen.SYFTE OCH MÅLSyftet med arbetet är att undersöka och utveckla enplats utifrån dess förutsättningar. Området ingår ien större utredning av Järfälla kommun som syftartill att utveckla platsen med tankar på rekreationoch tillgänglighet.