Syftet med denna uppsats är att undersöka den eventuella konflikten mellan Sekulariserad och religiös etik och moral.  Studien tar sin utgångspunkt i religiös absolutism kontra Sekulariserad relativism. Jag vill även ta reda på om det finns etiska grundtankar som flertalet kan vara överens om..

Man kan inte säga att en konflikt mellan religiösa elever och Sekulariserade är svårare än en vanlig konflikt. En konflikt är en konflikt som alltid måste lösas. Religionen är en ingrediens i konflikten. Ofta ligger svårigheten i att avgöra om det är en kulturell eller en religiös konflikt..

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur sex elever på högstadiet förhåller sig till slöjan.Hur skiljer sig deras åsikter åt beroende på vilken religiös, kulturell eller etnisk bakgrund detillhör? Resultatet har vi fått fram genom att utföra två kvalitativa gruppintervjuer av lågstandardiserad karaktär. Vi kommer i uppsatsen fram till att de sex elever som vi intervjuathar en Sekulariserad syn på slöjan. Vi kommer även fram till att åsikterna och kunskapernahos de sex eleverna inte skiljer sig avsevärt åt beroende på vilken religiös, kulturell elleretnisk bakgrund de tillhör..

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur sex elever på högstadiet förhåller sig till slöjan.Hur skiljer sig deras åsikter åt beroende på vilken religiös, kulturell eller etnisk bakgrund detillhör? Resultatet har vi fått fram genom att utföra två kvalitativa gruppintervjuer av lågstandardiserad karaktär. Vi kommer i uppsatsen fram till att de sex elever som vi intervjuathar en Sekulariserad syn på slöjan. Vi kommer även fram till att åsikterna och kunskapernahos de sex eleverna inte skiljer sig avsevärt åt beroende på vilken religiös, kulturell elleretnisk bakgrund de tillhör..

Sverige beskrivs som ett mångkulturellt samhälle. Detta är av betydelse för förskolans uppdrag med att utveckla barnets medvetenhet och förståelse för andra kulturer och religioner. För att undvika fördomar och diskriminering är det betydelsefullt att redan i tidig ålder påvisa mångfalden av kultur och religion eller annan trosuppfattning Syftet med studien är att få en inblick i hur ett antal förskollärare talar om hur man praktiskt arbetar för att synliggöra och lyfta fram kultur och religion eller annan trosuppfattning i förskolan. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt ? och interkulturellt perspektiv. Syftet och frågeställningarna har besvarats genom en kvalitativ undersökningsmetod med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

Syftet med detta arbete är att utifrån given struktur och organisation, befintlig personal och medarbetare, identifiera och analysera de mest väsentliga konfliktområdena inom Svenska kyrkan och söka förklaringar till dessa utifrån organisatoriska och/eller ledarskapsmässiga faktorer.Vi har funnit att den kritik som riktats mot Kyrkan de senaste decennierna kvarstår än idag. Den stora, komplicerade och byråkratiska organisationens tvedelade karaktär, i en synodal och en andlig struktur samt det svaga individuella ledarskapet och en oförmåga att hantera konflikter utgör källa till de flesta konflikter. Det pågår en maktkamp inom organisationen och biskoparnas marginalisering från makten kan ses som ett exempel. Den demokratiska linjens inflytande är starkt och påverkar i många stycken även det andliga arbetet. Organisationen har inte förmåga att förändra sig, att anpassa ledning och struktur efter de nya förhållandena, att möta kraven på modernt ledarskap och att möta förändringar i en allt mer Sekulariserad omvärld, vilket kan förklaras med svagt ledarskap, otydlig ledningsstruktur och oförmåga att implementera fattade beslut.

Indien och Pakistan blev två självständiga stater 1947. Anledningen var att muslimerna inte ville bli lägre värderade än hinduerna som var i majoritet. 12 % av Indiens befolkning (125 miljoner) är muslimer. Konflikten mellan muslimer och hinduer hör till vanligheterna och har alltid förekommit. I slutet av 1980-talet ökade motsättningarna dramatiskt och Indiens existens hotades.

Turkiet har sedan tidigt 1900-tal velat närma sig Europa och allt sedan den Europeiska Unionen bildades har landet velat komma in i gemenskapen som en likvärdig medlem i förhållande till de övriga medlemsländerna. I december 2004 tog EU: s representanter ett revolutionerande beslut som berörde Turkiets framtid inom unionen. Efter flera år av kritik, uteslutande och förnekande från EU: s håll beslöts det att Turkiet får från och med 2005 börja förhandla om ett EU-medlemskap.Turkiets väg mot Europa har varit allt annat än rak. Ända sedan det Osmanskariket och dess framfart i Europa har det funnits motsättningar från europeiskt håll gentemot Turkiet och dess medborgare. Turkarna blev ?barbarerna i söder? och detta har satt sina spår genom historien fram till idag.

Förr hade religionen, i form av ?kyrkan mitt i byn? en given funktion i det svenska samhället. Kyrkan både organiserande och deltog i diskussioner om samhällets utveckling, ungdomens fostran, vård av äldre och sjuka och upprätthållandet av lag och ordning. Men med tiden när samhället Sekulariserades fick religionen en helt annan plats och betydelse.Sverige är idag ett sekulariserat land och vi lever i en Sekulariserad tid. Med begreppet sekularisering menas vanligtvis att kristen tro i moderniseringsprocessens spår fått allt mindre utrymme i samhället.