Detta arbete grundar sig i att redogöra för hur man bygger ett Sedumtak och vad det finns för fördelar med att bygga ett Sedumtak. Arbetet går in på Sedumtak, allmänt om sedum och dess olika typer, taklutning och uppbyggnad, miljöaspekter samt underhåll av taket.Det kommer fram att Sedumtak är mera miljövänligt eftersom det t.ex. minskar energiförbrukningen i och med att man inte behöver värma upp eller kyla ner inomhus på samma sätt som med andra tak. Sedumtaket har dessutom en längre livslängd. Sedumtaket behöver inte bli ett dyrare alternativ, även det framkommer i arbetet.

Detta arbete grundar sig i att redogöra för hur man bygger ett Sedumtak och vad det finns för fördelar med att bygga ett Sedumtak. Arbetet går in på Sedumtak, allmänt om sedum och dess olika typer, taklutning och uppbyggnad, miljöaspekter samt underhåll av taket.Det kommer fram att Sedumtak är mera miljövänligt eftersom det t.ex. minskar energiförbrukningen i och med att man inte behöver värma upp eller kyla ner inomhus på samma sätt som med andra tak. Sedumtaket har dessutom en längre livslängd. Sedumtaket behöver inte bli ett dyrare alternativ, även det framkommer i arbetet.

Detta arbete grundar sig i att redogöra för hur man bygger ett Sedumtak och vad det finns för fördelar med att bygga ett Sedumtak. Arbetet går in på Sedumtak, allmänt om sedum och dess olika typer, taklutning och uppbyggnad, miljöaspekter samt underhåll av taket.Det kommer fram att Sedumtak är mera miljövänligt eftersom det t.ex. minskar energiförbrukningen i och med att man inte behöver värma upp eller kyla ner inomhus på samma sätt som med andra tak. Sedumtaket har dessutom en längre livslängd. Sedumtaket behöver inte bli ett dyrare alternativ, även det framkommer i arbetet.

Syftet med arbetet är att få en förståelse för moss-Sedumtakets bullerdämpande egenskaper. Jag kommer även att försöka förutsäga med hjälp av akustikteori vilken utav de två olika uppbyggnadssystemen av moss-Sedumtak som ger den bästa bullerdämpande effekten.Mätningarna kommer att bestå i att registrera ljudtrycksnivån i rummet, vid varje oktavband i frekvensområdet 125-4000 Hz. Först utan moss-sedummattan och sedan med moss-sedum mattan. Storleken på differensen i ljudnivån ger en bild av i vilket frekvensområde som ljudabsorptionen är effektivast. För att ytterliggare öka förståelsen för hur moss-sedum absorberar ljud så kommer även absorptionsfaktorn att beräknas.

Syftet med arbetet är att få en förståelse för moss-Sedumtakets bullerdämpande egenskaper. Jag kommer även att försöka förutsäga med hjälp av akustikteori vilken utav de två olika uppbyggnadssystemen av moss-Sedumtak som ger den bästa bullerdämpande effekten.Mätningarna kommer att bestå i att registrera ljudtrycksnivån i rummet, vid varje oktavband i frekvensområdet 125-4000 Hz. Först utan moss-sedummattan och sedan med moss-sedum mattan. Storleken på differensen i ljudnivån ger en bild av i vilket frekvensområde som ljudabsorptionen är effektivast. För att ytterliggare öka förståelsen för hur moss-sedum absorberar ljud så kommer även absorptionsfaktorn att beräknas.

Green roofs have seen a revival in the society of today. They provide many functions of which both society as a whole and the individual can take part. In particular extensive green roofs, that requires little or even zero maintenance, provides very valuable functions. Green roofs affect our environment and our economy in a positive manner as well as the physical expression of buildings. In this bachelor thesis the impact of green roofs on society has been examined throughout literature studies. The result as a compilation of contemporary research in this field is presented together with a discussion about the use of green roofs in general. The two major arguments for an extended use of green roofs are, the high stormwater retention capacity and the cost-benefits seen over time compared to a conventional roof.

I takt med urbaniseringen har hantering av dagvatten blivit en viktig fråga eftersom nederbörden inte längre kan omhändertas av naturen. När naturmarker exploateras och byts ut mot hårdgjorda ytor förändras dagvattenflödet. Nederbörden som tidigare infiltrerats i marken, använts av växterna, långsamt runnit ut i våra vattendrag eller lagrats som grundvatten måste nu omhändertas på annat sätt. Vanligtvis sker detta genom att dagvattnet transporteras bort genom ett underjordiskt ledningsnät till närliggande recipient för att orenat släppas ut.I framtiden förväntas nederbördsmängderna öka, vilket kan få förödande konsekvenser då många ledningsnät redan i dagsläget är underdimensionerade. När ledningsnäten inte klarar av att ta hand om det dagvattenflöde som bildas uppstår översvämningar.

Som följd av den pågående urbaniseringen har de naturliga förutsättningarna för regn och smältvattnet att infiltrera i marken och återgå till sitt kretslopp på naturlig väg försvunnit i städerna. I Stockholm leds ungefär hälften av dagvattnet via VA-nätet direkt och orenat till reningsverken. Dagvattenflödet varierar kraftigt vilket orsakar toppar som överbelastar VAnätet  och är svåra för reningsverken att hantera. Istället för att ledas ut i VA-nätet ska dagvatten strävas efter att hanteras lokalt. Arbetet lägger fokus på dagvattenhanteringen för takparken på ett nybyggnadsprojekt i Stockholm, projektet PARK 1.

Projektets syfte är att försöka utröna hur en visionär psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frågade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som är en lösning på psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de läkande faktorerna så att patienter återhämtar sig så fort och fullständigt som möjligt? Projektet är också ett försök att förmänskliga en av de stora insitutioner vi är beroende av i samhället och har resulterat i en bok i ämnet och ett designprojekt..

Att bygga med gröna tak börjar bli allt vanligare för att öka grönskan i städer. I västvärlden består en stor del av städerna av outnyttjade, mörkfärgade hustak. Takytorna kan förbättra det lokala klimatet om de istället blir omsorgsfullt designade till gröna ytor ? ?greening the skyline?. Gröna tak kan i städer ha en renande funktion av vattnet och luften, samtidigt som de även sänker temperaturen. De blir gröna oaser i stadens betongdjungel, med både produktiva och rekreativa syften.