Denna uppsats har som syfte att synliggöra hur värdegrundsarbetet påverkas av schemalagd livskunskap. Vi har även valt att studera huruvida arbetsmetoden SET, social och emotionell träning, kan likställas med ämnet livskunskap. Detta har vi gjort genom att använda en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat nio pedagoger verksamma på sex olika skolor i en kommun där SET är Schemalagt minst en lektionstimme i veckan. Vi har i vår studie kommit fram till att värdegrundsarbetet i största möjliga mån påverkar värdegrundsarbetet positivt då detta är en väg att hjälpa eleverna i deras begreppsförståelse och samhörighet.

I dagens samhälle spenderar de flesta många timmar av dygnet på arbetet. Det innebär att människor troligen äter en betydande del av sina måltider på arbetet. Måltidens betydelse har uppmärksammats de senaste åren och har då syftat till lunchen, matens kvalité, tidpunkten och platsen. Måltidens kontext innefattar innehåll, tid, social och fysisk måltidsmiljö. Eftersom människor äter på arbetet är måltiden på arbetsplatsen viktig när det kommer till anställdas hälsa, arbetstrivsel och prestation.

This paper describes the design and implementation of an automated build system for the JAS39A simulator FUS39A at HiQ:s offices in Arboga. The assignment was to automate the process in which modules are built; the simulator is composed of a number of modules which are built manually at the end of each week, this process takes about a day of manual labor. The system can automatically build a module as either a scheduled service or by manual invocation. The system contains functionality for reporting the build results to any given recipient by e-mail. The purpose of the system is to free up the time put into manually building the modules for better suited tasks by automating the build of FUS39A.The assignment was split into two parts, an analysis part where information of the old system was gathered, tools and methods were chosen and the new system was designed.

Syftet med min uppsats är att undersöka vad SET-programmet och Livskunskap som ett Schemalagt ämne är. Men även hur det är utformat och hur dess pedagogiska metod används i skolan. Med hjälp av kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer ska jag ta reda på elevers i årskurs 7-9 och lärares inställningar till SET-programmet. Jag har kommit fram till att elever och lärare är positivt inställda till Livskunskap, men att det krävs ett långsiktigt arbete och välförbereda lärare för att uppnå tillfredsställande resultat. Många elever svarade att Livskunskapen inte hjälpte till att få en bättre arbetsmiljö, eftersom att många elever inte tar det på allvar.

Syftet med min uppsats är att undersöka vad SET-programmet och Livskunskap som ett Schemalagt ämne är. Men även hur det är utformat och hur dess pedagogiska metod används i skolan. Med hjälp av kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer ska jag ta reda på elevers i årskurs 7-9 och lärares inställningar till SET-programmet. Jag har kommit fram till att elever och lärare är positivt inställda till Livskunskap, men att det krävs ett långsiktigt arbete och välförbereda lärare för att uppnå tillfredsställande resultat. Många elever svarade att Livskunskapen inte hjälpte till att få en bättre arbetsmiljö, eftersom att många elever inte tar det på allvar.

Syftet med vår rapport är att se skillnaden mellan två skolors förarbete och agerande mot mobbning. Vi vill även undersöka om skolornas handlingsplaner mot mobbning är tillräckligt utformade för att lösa ett konstruerat mobbningsfall. Vi använde oss av ett kvalitativt angreppssätt med sex semistrukturerade intervjuer. Vi granskade även skolornas befintliga dokument såsom handlingsplanerna mot mobbning. Resultatet av undersökningen blev att båda skolorna har schemalagda, förebyggande arbete.

Diskuterar man interkulturaliteten i den svenska skolan? Används interkulturalitet som ett pedagogiskt kommunikativt medel i den svenska skolan? Tar man i de olika lärarlagen upp de svenska minoriteternas ställning eller vet lärarna vilka de är? Finns det lärare med mångkulturell bakgrund i den svenska skolan och i vilka ämnen undervisar i sådana fall dessa? För att försöka att besvara dessa frågor har denna föreliggande uppsats undersökt en högstadieskola åk 6 ? 9. De 10 medverkande lärarna delades in efter kriterier som kulturell bakgrund och kön för att kunna representera skolans fem olika lärarlag. Utöver observationer besvarade dessa ett frågeformulär. Kompletterande frågor ställdes genom intervjuer.

Diskuterar man interkulturaliteten i den svenska skolan? Används interkulturalitet som ett pedagogiskt kommunikativt medel i den svenska skolan? Tar man i de olika lärarlagen upp de svenska minoriteternas ställning eller vet lärarna vilka de är? Finns det lärare med mångkulturell bakgrund i den svenska skolan och i vilka ämnen undervisar i sådana fall dessa? För att försöka att besvara dessa frågor har denna föreliggande uppsats undersökt en högstadieskola åk 6 ? 9. De 10 medverkande lärarna delades in efter kriterier som kulturell bakgrund och kön för att kunna representera skolans fem olika lärarlag. Utöver observationer besvarade dessa ett frågeformulär. Kompletterande frågor ställdes genom intervjuer.

Syftet med detta examensarbete är att se hur våra respektive praktikskolor jobbar med skolans värdegrund och vad detta får för uttryck för eleverna i de två tredjeklasserna vi har valt att undersöka. Den ena skolan jobbar utifrån modellen EQ och den andra skolan har SET som modell. Skolans värdegrund är ett diffust begrepp och vi kommer även att belysa detta i vårt arbete. I vår undersökning har vi intervjuat två stycken årskurs 3 klasser. Vi har valt att endast belysa skillnader och likheter mellan de två klasserna och har därför inte lagt fokus på att beskriva skolornas upptagningsområde. Vi har också valt att göra intervjuer med sex elever i varje klass för att komplettera undersökningen där vi valt att ställa frågor med förskrivna svarsalternativ. Den slutsats vi kommit fram till är att oavsett vilken modell skolan väljer är det viktigt att det finns en röd tråd så att värdegrundsarbetet blir förankrat hos eleverna och deras vardag.

BakgrundAllt fler tillverkande företag ställs inför högre kundanpassning där konkurrensen är hård vad gäller krav på hög kvalité och låga tillverkningskostnader med korta framtagningstider. Det gäller därför att företag prioriterar och gör det rätta avvägningarna mellan resursutnyttjning, kapitalbindning och leveransservice. Med hjälp av en väl fungerande lagerstyrning kan de lägsta möjliga lagernivåerna tas fram för att möta den önskade kundservicepolicyn. Lägre lagernivåer bidrar dessutom till att både kapitalbindningen och lagerhållningskostnaderna minskar. Studien utfördes vid O-fabriken, VCE i Skövde.