I den här uppsatsen tänker jag reda ut det epistemologiska begreppet a priori. Att det är ett epistemologiskt begrepp innebär att det handlar om kunskap. Den här kunskapen kan uttryckas i Satser. Sådana Satser är Satser som vi har a priorisk kunskap om. Exempel på vad man brukar kalla a prioriska Satser är: ?inget kan vara helt täckt av rött samtidigt som det är helt täckt av grönt? och ?om A kommer före B och B kommer före C så kommer A före C? eller mer metafysiska utsagor som ?ett fysiskt objekt kan inte vara på två ställen vid samma tidpunkt? och ?alla effekter måste ha en orsak?, men som främsta exempel brukar man tala om logiska eller matematiska utsagor.

Arbetet har undersökt hur predikatbaserad exekvering, i form av ARM-arkitekturens stöd för villkorlig exekvering, fungerar som optimering av specifika implementationer av if- och if-else-Satser i ARM-maskinkod. Som en del av arbetet implementerades en för ändamålet konstruerad optimeringsalgoritm som optimerar if- och if-else-Satser med hjälp av predikatbaserad exekvering, vilken användes för att kunna utföra de mätningar som ligger till grund för resultatet. Fokus låg på den skillnad i kodstorlek och/eller tidseffektivitet som optimeringen gav upphov till. Resultatet tyder på att predikatbaserad exekvering använd som optimering kan leda till vissa vinster i kodstorlek (direkt beroende på antalet if-/if-else-Satser) och lite större vinster i tidseffektivitet (beroende på hur stora if-/if-else-Satserna är, samt hur ofta de exekveras)..

Med utgångspunkt i både traditionell och samtida syn på finithet har det uto-aztekiska språket cupeño studerats. Flera grammatiska markörer för såväl subjektskongruens som temporala, modala och aspektuella distinktioner definieras. Dessa markörer kan i huvudSatser i cupeño uppträda i antingen ett auxiliarkomplex i Wackernagels position eller som affix på verbet. Subjektskongruens och olika TMA-markörer definieras som två skilda grammatiska system. Framför allt markörerna för subjektskongruens kan bibehållas i underordnade Satser, som också har speciella markörer för underordning.

Det här examensarbetet beskriver en specifik optimeringsteknik och undersöker dess förmåga att öka exekveringshastigheten. Optimeringstekniken ersätter villkorliga hopp i form av if-Satser med ovillkorligt hopp. Ett program har utvecklats som mäter exekveringstiden för flera små programkoder, som både använder respektive inte använder optimeringstekniken, så att de kan jämföras med varandra. Med hjälp av mätresultaten från programmet har optimeringstekniken utvärderats. Resultaten visar att optimeringstekniken inte kan öka exekveringshastigheten i de flesta av testerna, men i några specifika fall kan optimeringstekniken öka exekveringshastigheten..

Syftet med denna uppsats var att studera svenskans påverkan på inlärning av och skriftproduktion i engelska bland elever i svensk grundskolas senare år och gymnasium. Studien genomfördes genom studier av elevtexter på engelska, där mellanspråkliga fel beroende på negativ transfer från svenska till engelska analyserats och kategoriserats. Resultaten visar att negativ transfer främst förekommer i grammatiska mönster som preposition + att-Satser, bisatsordföljd, passivkonstruktion och i Satser utan korrelat samt vokabulära strukturer som partikelverb och idiomatiska uttryck..

Den här uppsatsen handlar om talteori. Först behandlas grundläggande begrepp som delbarhet, kongruenser, ordningar och primitiva rötter. Speciellt så visas att varje primtal har en primitiv rot. Efter detta så kommer ett kapitel om restklasser, där Legendresymbolen introduceras, och några Satser om dess egenskaper tas upp. Sedan så kommer ett av huvudresultaten i hela uppsatsen: den kvadratiska reciprocitetssatsen.

Denna uppsats behandlar utelämning av subjekt och subjektsfundament, samt i viss mån även utelämning av finita verb, i en korpus bestående av Satser insamlade från SMS och MSN-konversationer. Av de 151 insamlade Satserna är 150 deklarativa Satser och en är en frågesats. Det som undersökts är vilka pronomen som utelämnats, vilka verb som förekommer i subjektslös konstruktion, vilka skillnader som kan observeras mellan tal- och skriftspråk samt varför subjektsutelämning sker, kort ur ett historiskt perspektiv, men även huruvida det rent grammatiskt är möjligt med subjektslösa konstruktioner.Resultatet av undersökningen visar att jag är det subjekt som mest frekvent utelämnas. När det gäller verb har däremot ingen motsvarande observation kunnat göras. Det verkar med andra ord inte finnas några särskilda finita verb som gynnar utelämning av subjekt..

Uppsatsen börjar med definitionen av en grupp och fortsätter med grundläggande begrepp och egenskaper hos grupper såsom undergrupper, homomorfismer, isomorfismer, normala undergrupper, faktorgrupper och permutationsgrupper. Sedan behandlas konjugerade undergrupper, konjugatklasser och klassekvationen med vars hjälp det visas att en grupp med ordning $p^{2}$ är abelsk. Vidare behandlas direkta och semidirekta produkter av grupper. Det konstateras att omvändningen till Lagranges sats i allmänhet inte gäller men att Sylows Satser finns istället. Med hjälp av den tidigare teorin visas sedan att de enda enkla grupperna med ordning mellan 1 och 60 är av primtalsordning.

I  denna  uppsats  analyserar  jag  med  hjälp  av  en  framarbetad  genrebaserad argumentationsanalysmetod  två  klassrådssamtal  i  årskurs  nio.  Min  metod  utgår  ifrån  ett retoriskt perspektiv på kommunikation och dess syfte. I de båda klassråden har  jag valt ut ett diskussionssegment  där  deltagarna  behandlar  samma  spörsmål,  vilket  gör  att  sakfrågor  inte skall  skapa  skillnader  mellan  de  båda  samtalen.  Uppsatsen  utgår  ifrån  ett  hermeneutiskt tillvägagångssätt  samt  ett hermeneutiskt perspektiv på  språk. Med denna utgångspunkt blev det  nödvändigt  att  ta  fram  en  ny metod  för  att  analysera  kommunikationen. En metod  där hänsyn  tas  till  uppsatsens  ansats  samt  analysmaterialets  specifika  egenskaper.  Uppsatsens första projekt var därför att utveckla en metod. I detta metodarbete utgår jag ifrån ett retoriskt genreperspektiv.Uppsatsens  andra  projekt  är  att  utifrån  den  genrebaserade  argumentationsanalysen undersöka de  två klassrådssamtalen.

Reflektioner kring hur den kreativa processen kan observeras på olika nivåer. .

Rytm i prosa är något författarindividuellt till skillnad från text med bundna versmått och den här uppsatsen undersöker PO Enquists rytm i Lewis resa. Enquist tycks ha en förkärlek för vissa rytmiska figurer vilket manifesteras genom romanens disposition. Rytmen har analyserats utifrån meningarnas längd samt deras förhållande till varandra och större textenheter. Meningen är en rytmisk enhet liksom en textuell enhet och därför påverkar innehållet rytmen och vice versa.I tidigare studier har det visats att när engagemanget ökar i en text så ökar också meningslängden och på så vis kan en lång mening fungera som empatimarkör. Störst engagemang visas dock genom korta Satser som utgörs av utrops- eller frågeSatser.

Ericsson Components AB i Kista tillverkar kiselkretsar i ett antal fabriker. Den fabrik som studien berör är "Plan 3". I framtiden ska produktionskapaciteten ökas och processmixen (mix av tillverkningsflöden) förändras för fabriken. För att undersöka hur produktionskapaciteten påverkas av en förändrad processmix och hur produktionskapaciteten kan ökas har simulering valts som verktyg. Syftet med studien är att med hjälp av produktionssimuleringsprogrammet Automod simulera kiselkretstillverkningen i fabriken "Plan 3".

I uppsatsen jämförs verbalsyntaxen i småbarnsbilderböcker med målgruppensspråk, med syfte att avgöra hur barnspråksnära författarna skriver. Urvalet av böcker utgår från en lista utgiven av Regionbibliotek Västra Götaland med rekommenderade böcker för barn upp till 2 år. Följande författare är representerade i studien: Barbro Lindgren, Anna-Clara Tidholm och Catarina Kruusval.Uppsatsens teoretiska ram är den generativa grammatiken och metoden är kvalitativ. Generativ analys används för att undersöka korrelationen mellan barnboksspråkets och barnspråkets syntaktiska komplexitet, dvs. närvaro/frånvaro av funktionella fraser som Inflection Phrase (IP) och Complementizer Phrase (CP) som medger komplexa, finita Satser.

På Volvo Pentas Varafabrik planerades det för att bygga om sitt måleri. I ombyggnadsskedet behövdes mera yta för att kunna hålla produktionen igång. Därför skulle avdelningen Påspacken flyttas till en annan plats i fabriken. Syftet med studien var att planera denna flytt och försöka effektivisera arbetet. Då den nya ytan var mindre krävdes det att arbetsplatserna och den totala layouten komprimerades.

William G. Lycan undersöker i sin bok Philosophy of Language: a Contemporary Introduction möjligheten att förklara lingvistisk mening utifrån verifikationismen. Han lägger fram en mängd invändningar som tillsammans skall omkullkasta projektet. Då jag läst Lycans argument några gånger slås jag av det attraktiva med verifikationismens idé och av att jag vill syna kritiken lite närmre. Sammanfattningsvis skriver Lycan att verifikationismen utesluter en mängd uppenbarligen meningsfulla Satser, inkluderar några som borde vara meningslösa och att den tillskriver Satser fel mening.