Detta är främst en kvantitativ studie men även en kvalitativ sådan. Denna studie jämför Satsadverbialanvändningen mellan åtta elever i årskurs nio som läser svenska och svenska som andraspråk. Material utgörs av deras uppsatser i det nationella provet. Syftet är att se skillnader angående Satsadverbialanvändningen mellan uppsatser som har fått betyget G och VG för båda elevgrupperna och om betygsskillnaderna beror på dessa skillnader. Analysen av materialet görs framför allt genom satsscheman för både huvudsats och bisats för att avgöra antal, andel och placeringar av informanternas Satsadverbial.           Resultatet visar att de informanter som fick betyget G använder fler Satsadverbial än de informanter som fick VG gör.

Satsadverbialen fyller en viktig funktion i språket, både det talade och det skrivna. Enligt Svenska Akademiens Grammatik används de som en kommentar till antingen innehållet i satsen eller till satsens språkhandling. Med hjälp av modala Satsadverbial kan man uttrycka sin inställning eller attityd till det som sägs. De konjunktionella Satsadverbialen används för att förklara sambandet mellan två påståenden/yttranden. Med de fokuserande Satsadverbialen är det möjligt att fokusera på ett satsled, medan de negerande Satsadverbialen negerar satsens innehåll.I Svenska Akademiens Grammatik beskrivs de olika Satsadverbialens möjliga placeringar, och i denna uppsats har fyra Satsadverbial undersökts.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Satsadverbialplaceringen i huvudsatser och bisatser hos andraspråksinlärare av svenska på motsvarande SFI C nivå. Undersökningens informanter är åtta andraspråksinlärare i åldrarna 17-19 år, vilka läser kursen i långsam respektive snabb studietakt. Undersökningen syftar även till att ta reda på om det finns skillnader mellan receptiva (språkförstå-else) respektive produktiva (språkanvändning) kunskaper samt undersöka om det finns skillnader i användningen av några vanligt förekommande Satsadverbial. Vidare syftar undersökningen till att se om det finns skillnader i Satsadverbialplaceringen mellan snabb respektive långsam inlärnings-grupp. Det analyserade materialet består av informanternas egenproducerade texter till ett antal bil-der, där de ombeds använda ett antal Satsadverbial, samt ett lucktest, där Satsadverbialen är bort-plockade.Resultaten visar att Satsadverbialplaceringen i huvudsatser är till mer än hälften korrekt i både produktiva och receptiva kunskaper.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Satsadverbialplaceringen i huvudsatser och bisatser hos andraspråksinlärare av svenska på motsvarande SFI C nivå. Undersökningens informanter är åtta andraspråksinlärare i åldrarna 17-19 år, vilka läser kursen i långsam respektive snabb studietakt. Undersökningen syftar även till att ta reda på om det finns skillnader mellan receptiva (språkförstå-else) respektive produktiva (språkanvändning) kunskaper samt undersöka om det finns skillnader i användningen av några vanligt förekommande Satsadverbial. Vidare syftar undersökningen till att se om det finns skillnader i Satsadverbialplaceringen mellan snabb respektive långsam inlärnings-grupp. Det analyserade materialet består av informanternas egenproducerade texter till ett antal bil-der, där de ombeds använda ett antal Satsadverbial, samt ett lucktest, där Satsadverbialen är bort-plockade.Resultaten visar att Satsadverbialplaceringen i huvudsatser är till mer än hälften korrekt i både produktiva och receptiva kunskaper.

Specialarbete, 15 hpFördjupningskurs SSA133Vt 2012Handledare: Maia Andréasson.

Magisteruppsats SV2140, 15 hpSvenska språketVårterminen 2012Handledare: Elisabet Engdahl.

I tal modifierar vi ofta det vi säger med små ord som ju, väl och nog. Gemensamt för dessa ord är att de inte tillför nytt informationsinnehåll till själva utsagan, utan snarare anger talarens inställning till den. Det har tidigare forskats en hel del kring dessa små ord, som fått skiftande benämningar, till exempel talaktsadverbial och modala Satsadverbial. SAG, Svenska Akademiens grammatik, kallar dem modala Satsadverbial.Jag blev intresserad av att undersöka om dessa ord fungerar så som tidigare forskning visat i ett autentiskt talspråksmaterial, både vad gäller deras funktioner och var i satsen de förekommer. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur frekventa ju, väl, la och nog är i ett så kallat GSM-samtal, vilka funktioner de har där och var i satsen de förekommer.

RFSU är ett förbund som genom sexualrådgivning förändrar och befäster unga personers syn på kön och sexualitet. RFSU arbetar för jämställdhet och jämlikhet och för en öppen och bejakande sexual­rådgivning. Syftet med undersökningen är att studera huruvida RFSU når upp till målen för sin verksamhet vid utformningen av sexualrådgivningsbroschyren Sex ? på ditt sätt: om sex för unga. I undersökningen används kritisk diskursanalys (CDA) tillsammans med queerteori.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka morfologiska och syntaktiska strukturer i det svenska språket som ställer till problem för de som lär sig svenska som ett andra språk. Den undersöker också om inlärningsgångarna ser lika ut för inlärare med olika modersmål, eller om det går att se någon påverkan från språket som inläraren har med sig i bagaget. Metoden som används är samtal tillsammans med fem informanter som studerar svenska på en gymnasieskola i Sverige. Två informanter har arabiska som modersmål och tre informanter har thailändska som modersmål. I dessa samtal har både antalet rätta och felaktiga morfologiska och syntaktiska strukturer räknats.

Detta examensarbete syftar till att dels ge en bild av vad som kännetecknar muntlighet i text, dels ge en övergripande bild av hur muntliga drag yttrar sig i gymnasieelevers texter. Frågeställningarna berör i vilken utsträckning och på vilka sätt elevers texter uppvisar drag av muntlighet (utifrån ett antal utvalda variabler).Genom att kvantifiera muntlighet utifrån sju variabler tecknas i grova drag en bild av muntliga uttryck i materialet, som bestod av 27 elevuppsatser från det nationella provet i svenska på gymnasiet. I viss utsträckning genomförs även en kvalitativ analys för att skapa en förståelse kring hur och varför eleverna använt sig av vissa muntliga drag.I resultatet framkom att vissa variabler är mer frekvent förekommande än andra i materialet. De muntliga drag som är mest frekvent förekommande är en stor mängd pronomen i förhållande till mängden substantiv, satsradning och satsfragment samt överanvändning av Satsadverbial. De som yttrar sig i liten eller ingen utsträckning är lånord, slanguttryck, chattspråkliga uttryck samt morfologiska kortformer av adverb och pronomen.