Syftet med denna uppsats är att försöka finna vad som är kännetecknande för ett Satiriskt framställningssätt, och sätta det i relation till det som jag ser som karakteristiskt för Marjaneh Bakhtiaris framställningssätt i romanen Kalla det vad fan du vill (2005). Numera ses Satir som ett genreöverskridande begrepp som mer betecknar en ton eller ett förhållningssätt än en tydligt avgränsad genre. Det finns dock vissa återkommande kännetecken för vad som anses som Satir, nämligen förekomsten av någon form av samtidskritik, komiska inslag och ironi. Vidare skildras även det Satiriska verkets karaktärer i regel som typer eller karikatyrer och bibehåller sina karaktärsdrag genom berättelsens gång. Vid en analys av Kalla det vad fan du vill har jag funnit att Bakhtiaris framställningssätt i detta verk överlag stämmer väl överens med ovan beskrivna karaktärsdrag för Satir.

Syftet med denna uppsats är att försöka finna vad som är kännetecknande för ett Satiriskt framställningssätt, och sätta det i relation till det som jag ser som karakteristiskt för Marjaneh Bakhtiaris framställningssätt i romanen Kalla det vad fan du vill (2005). Numera ses Satir som ett genreöverskridande begrepp som mer betecknar en ton eller ett förhållningssätt än en tydligt avgränsad genre. Det finns dock vissa återkommande kännetecken för vad som anses som Satir, nämligen förekomsten av någon form av samtidskritik, komiska inslag och ironi. Vidare skildras även det Satiriska verkets karaktärer i regel som typer eller karikatyrer och bibehåller sina karaktärsdrag genom berättelsens gång. Vid en analys av Kalla det vad fan du vill har jag funnit att Bakhtiaris framställningssätt i detta verk överlag stämmer väl överens med ovan beskrivna karaktärsdrag för Satir.

Syftet med denna uppsats är att försöka finna vad som är kännetecknande för ett Satiriskt framställningssätt, och sätta det i relation till det som jag ser som karakteristiskt för Marjaneh Bakhtiaris framställningssätt i romanen Kalla det vad fan du vill (2005). Numera ses Satir som ett genreöverskridande begrepp som mer betecknar en ton eller ett förhållningssätt än en tydligt avgränsad genre. Det finns dock vissa återkommande kännetecken för vad som anses som Satir, nämligen förekomsten av någon form av samtidskritik, komiska inslag och ironi. Vidare skildras även det Satiriska verkets karaktärer i regel som typer eller karikatyrer och bibehåller sina karaktärsdrag genom berättelsens gång. Vid en analys av Kalla det vad fan du vill har jag funnit att Bakhtiaris framställningssätt i detta verk överlag stämmer väl överens med ovan beskrivna karaktärsdrag för Satir.

Denna undersöknings syfte är att redogöra för den finlandssvenska Satirens skildring av språkstriden i Finland under mellankrigstiden. Huvudkällan för detta ändamål är skämttidningen Garm som innehar en unik position i den finska skämtpressens historia. Genom att analysera tidskriftens årgångar från perioderna 1927-1931 och 1934-1939 besvaras frågan: ?Hur representeras språkstriden i relation till finlandssvensken??. Det läggs vikt på vilken typ av samtidsfrågor som uttryckligen är relaterade till aktuella händelser rörande språkstriden, hur äktfinskheten och finsk nationalism representeras och hur språkliga skillnader skildras.

When is it acceptable to make fun of religion, and when does it become disrespectful? On January 7, 2015, the headquarters of the French Satirical news paper Charlie Hebdo was subjected to a terrorist attack that claimed the lives of 12 staff members, due to the publishing of caricatures picturing the prophet Muhammed. The reactions that followed the attack circled around two perspectives; the importance of freedom of expression and the obligation to show respect for certain institutions and traditions in society. How come the caricatures can elicit such completely different reactions? This is the question that this thesis uses as a starting point for the examination of the subject caricatures and Satire.

The Daily Show är ett halvtimmeslångt amerikanskt humorprogram som sänds på kabelkanalen Comedy Central. Programmet tar upp nyheter, främst om politik, på ett humoristiskt sätt med hjälp av klipp från etablerade nyhetskanaler.Vår undersökning syftar till att ta reda på hur The Daily Show förändrats efter valet 2008 då Barack Obama valdes till president. Vi har jämfört inslagen i 32 The Daily Show-avsnitt från hösten 2005 med lika många från samma period 2009. Extra fokus har lagts på hur programmet behandlar nyhetsmedier. Dessutom har vi undersökt programmets gästlistor från hela dessa år, samt tagit hjälp av en tidigare studie från 2007 för att se vilken sorts gäster som får framträda och om det skett någon förändring.Vår studie visar att The Daily Show gått mot att kritisera och rikta Satir mot nyhetsmedier som CNN och Fox News i större utsträckning än tidigare.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur fantasy kan användas för att öka elevers läsförståelse. Min uppsats är teoretisk på så sätt att jag inte har gjort någon empirisk undersökning. Jag har istället använt mig av läsförståelseundersökningar, litteratur om läsning samt genomfört en litteraturanalys av Tolkiens Härskarringen. De undersökningar jag använt mig av, PISA-undersökningen från 2009 och IEA:s undersökning om läsförståelse, visar att pojkar generellt har sämre läsförståelse, framförallt på de berättande texterna, och därför har jag valt att fokusera på fantasy, som är en genre som Olin-Scheller (2006) i sin undersökning kommit fram till att pojkar föredrar. Pojkars sämre läsförståelse kan förstås som vilken läsarroll de intar vid läsningen, ett uttryck från Appleyard som Olin-Scheller använder sig av för att förklara elevers läsning. Då högre läsförståelse kräver att läsaren intar rollen som tolkare, har jag i min analys av Tolkiens Härskarringen gått in i den rollen och visat på de delar i verken som en lärare skulle kunna lyfta fram för eleverna. Eftersom pojkar inte lika ofta når upp till rollen som tolkare och därför avvisar texter som kräver den rollen vill jag visa hur de kan stanna i den genre de trivs med (här kommer motivationsaspekten in) och ändå utveckla sina läsarroller.

Uppsatsen behandlar betydelsen som film har för vår förståelse av olika fenomen och historiska händelser, för förmedling av ideologi samt hur filmskapare arbetar för att övertyga sin publik..

En metastudie som använder sig av en specifikt anpassad tolkning av grounded theory för att undersöka The Daily Shows Satiriska kritik och funktion, samt hur detta relaterar till det sociologiska perspektivet. Fynden visar på en problematik som väl överrensstämmer med mer allmänna sociologiska teorier hos Foucault, Bourdieu och Habermas. Satiren visar sig utöva en serie meningsfulla funktioner som har potential att verka som en populistisk samhällskritik med stort inflytande. Satiren visar sig dock inte vara en problemfri diskurs och ett antal problem identifieras som behöver adresseras för att diskursen ska kunna åberopa någon form av legitimitet..

This essay concerns on how my novel The Teacher was influenced by the Masters course I completed in Creative Writing at Linnaeus University (2012 ? 2014). Basically, The Teacher is about a love affair between a teacher and a student. With an intertextual, comparative and structurally inspired method I examine the process of writing my text. I also examine how my work relates to the great changes of the Swedish school system in the early 1990:s: deregulation, decentralisation and management by objectives.

This essay examines the poetry of the Swedish writer Ivar Conradson (1885-1968). Itanalyzes his work in the context of the European literary scene of the late 19th century, inparticular symbolism and impressionism. Conradson has been considered a symbolist and amysticist by critics and scholars, who claim that his poetry expresses a strong religious ethos,influenced by biblical rhetoric as regards style.While this study does not refute the common view of Conradson, it argues that his earlyworks differ from his later works, where indeed religious and mystical themes can be found.This difference can thus be seen both on stylistic and thematic levels. Using the structuralistmethod of Roman Jakobson and Jurij Lotman, and a phenomenological analysis based on thephilosophy of Maurice Merleau-Ponty and Hannah Arendt, this study examines bothsymbolist and impressionist stylistic devices and themes in Conradson?s literary debutSkyarne (1906).