De virvelgator som bildas i atmosfären bakom höga berg på öar påminner till utseendet starkt om de periodiska flöden som uppstår vid strömning kring en cirkulär cylinder. Friktionen mellan fluiden och cylinderns yta gör att det bildas en vak nedströms cylindern. Periodisk virvelspridning där von Kármán-virvlar sänds ut kan uppstå. Utifrån Reynolds tal går det att karaktärisera strömningen och med hjälp av en numerisk modell kan tillstånden simuleras. Saknas en turbulensmodell i algoritmen blir resultaten för höga Reynolds tal felaktiga. De atmosfäriska virvelgatorna uppstår dock inte på grund av friktion.

Med anledning av gremmeniellasvampens (gremmeniella abietina) utbredning i våra skogar i dag och konsekvenserna det för med sig, vill skogsvårdsorganisationen så snart som möjligt få fram en metod för att lokalisera angreppen och bedöma omfattningen av skadorna. I denna uppsats har jag därför undersökt vilka våglängdsband som är mest lämpade för att lokalisera gremmeniellan och vilka som är mest lämpade för att skilja skadorna från gallringar och utifrån det ge rekommendationer till skogsvårdsstyrelsen för deras fortsatta arbete. Resultaten blev att våglängdsband 3, 5 eller 7 från Landsat satellitens TM sensor är de band som ger bäst resultat för att skilja ut bestånd där förändring har skett från bestånd som visar sig vara oförändrade. Enforma använder skillnadsbilder från enstaka våglängdsband. En kombination av två eller flera våglängdsband, samt inkludering av data från ursprungsbilden skulle höja noggrannheten i den statistiska analysen något.