Underlättar kongruens mellan sinnestillstånd och påstående (vad gäller dess värdeladdning) vid bedömning av ett påståendes Sanningshalt? Denna fråga uppkom via studier av embodiment och lögner, forskning från de båda områdena påvisar nämligen att olika ?kroppsliga signaler? kan hjälpa oss att avslöja om andra människor ljuger. Frågan har undersökts via en faktoriell design med repeterade mätningar där deltagarna försattes i olika sinnestillstånd varpå de utsattes för olika stimuli och fick göra olika bedömningar. Resultatet visade att kongruenta betingelser varken underlättar eller påskyndar vid bedömning av ett påståendes Sanningshalt, däremot erhölls ett signifikant resultat som indikerade att kongruenta betingelser ökar människans konfidensnivå (högre grad av säkerhet vad gäller att en korrekt bedömning gjorts) vid bedömning av falska påståenden..

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur utvalda tidningar, både morgon- och kvällstidningar, valt att förhålla sig mot proposition 2008/09:140 ? Ett användbart försvar. Den proposition som innebar att vi idag har ett yrkesförsvar och inte värnplikt.Arbetet har utgått från en kvalitativ textanalys. Tidningarna har analyserats utefter sökkriterierna: kostnad, tillgänglighet ? användbarhet, hög beredskap, rekryteringssvårigheter och folkförankring.

I fo?ljande essa? kommer jag, med ensamheten som tematisk ledstja?rna, att fo?rdjupa mig i mitt pa?ga?ende projekt Ett teckens signalement som filmades i Israel och Palestina under va?ren och sommaren 2013. En essa?film som mycket va?l representerar mitt sa?tt att arbeta med ett slags slumpma?ssigt framva?xande narrativ, da?r en vag fo?rnimmelse om vad jag vill a?stadkomma i la?tt planlo?s mane?r leder mig runt pa? en fra?mmande plats. Jag kommer ocksa? att sporadiskt bero?ra mitt tidigare projekt Genom ett sinnes landskap, som a?r en essa?film jag slutfo?rde strax innan jag reste iva?g.Genomga?ende i denna essa? kommer jag att anva?nda mig av Carlos Castanedas bero?mda samtal med yagui-indianen don Juan.

Hur återberättar man ett minne från sin tidiga barndom? Vilken gestaltning ger publiken bäst inblick i minnet och får dem själva att tänka tillbaka på deras egen barndom? Detta arbete utgår från dessa frågeställningar och undersöktes genom en testgrupp som fick se det eget skapade material och sedan svarat på en frågeenkät. Svaren ifrån enkäten har sedan analyserats och resultaten redovisas i detalj i detta arbetes sista kapitel.För att kunna göra ett bildmaterial så trovärdigt som möjligt för arbetets undersökningsgrupp att se på så utgick jag från ett eget minne, mer specifikt, ett minne från det år jag och min familj bodde i Albanien. Jag var då 5 år gammal och där gick jag lucia för första gången. Det skapade materialet blev två filmer av samma minne, en utifrån mitt perspektiv, film X, och ett utifrån mina föräldrars, film Y, och undersökningen kretsade kring vilken gestaltning som passar bäst för frågeställningen.Arbetets hypotes är att den gestaltningen, som på ett genomgående sätt visar att minnet är äkta är den som vidare ska användas i liknande arbete.

Prisons are for many an unknown world, and few know about the prison culture which includes unwritten rules, power structures, interactions and relationships between inmates and correctional employees.While many think that Swedish prisons are too comfortable,inmates are facing extreme stress due to surveillance and detention, by depriving inmates their possibility to shape their own lives. When the inmates is deprived of control over their own life?s the penal system have great power to shape and to influence the inmates.The purpose of this paper is to investigate prisoners' experiences of treatment and exercise of power in prisons. Starting point is to examine what are the kinds of relationships between prison officers and inmates from a power perspective, if there is any difference between the closed and open prisons and how the inmates affected by the structures that exist.Based on my overall purpose, and with my informant´s stories which revealed a number of similar points, four main headings were developed; Mass media and society´s view, and unknown world, interaction between inmates and prison officers and consequences.Prison officers with the role as a contact persons as well and other staff which work close to the inmates play a significant role by supporting through motivational interviewing and can help the inmates to gain insight about their life situation and actions. My informant?s underlined that a good contact person can either help or discourage.Inmates who contributed with their experiences express that there is a big difference between open-and closed prisons.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur första världskrigets utbrott framställs i svenska historieläromedel riktade till gymnasiet. Undersökningen fokuserar dels på vad som framställs som en orsaker till krigsutbrottet och jämför detta med modern historisk forskning,dels undersöks hur dessa framställningar kan tänkas bidra till att utveckla elevers historiemedvetande. Uppsatsen baserar sig på en kvantitativ och kvalitativ närläsning av sju nyare läromedel och är tänkt som en uppföljning av en liknande undersökning som historikerna Anders Florén och Stefan Hjartarson genomförde i slutet av nittonhundrasjuttiotalet. Framställningarna undersöks bland annat med hjälp av deras tre analytiska begrepp balans, Sanningshalt och relevans. Analysen fokuserar på läromedlens tilltal, huruvida det är tvärsäkert eller öppnar för vidare diskussion och eftertanke. Dessutom undersöks vilken av de inblandade nationernasom framställs som mest aktivt bidragande till krigsutbrottet. Undersökningen kommer fram till att läromedlens framställningar i mycket stor utsträckning präglas av ett ?auktoritärt? tilltal där det finns mycket lite plats för fruktsam tvekan, vilket skulle kunna stimulera till eftertanke hos eleven.

Den pågående skuldkrisen i Europa, och den därav föranledda starka tendensen till värdeminskning av olika placeringar i finansiella instrument, har gett frågan om effektiviteten i konsumentskyddet vid finansiell rådgivning förnyad aktualitet. I svensk media har på senare tid stark kritik riktats mot såväl utformningen av det regelverk som är avsett att skydda konsumenter vid sådan rådgivning, som dess påstått otillräckliga praktiska genomslag. Den låga andelen konsumenter som får gehör för sina klagomål angående finansiell rådgivning i allmänna reklamationsnämnden, samt den omständigheten att lagen om finansiell rådgivning (2003:862) aldrig blivit föremål för prövning i Högsta Domstolen, kan möjligtvis vara symptom på att systemet för konsumentskydd på detta område är behäftat med vissa brister. En närmare studie av det preventiva och reparativa konsumentskydd som lagen om finansiell rådgivning tillhandahåller ger vid handen att det torde finnas en viss Sanningshalt i de anmärkningar som framförts i media. Ett flertal svagheter existerar både i de regler som skall minimera risken för förekomst av vårdslös finansiell rådgivning till konsumenter, och i de regler som tar sikte på konsumentens möjligheter att erhålla kompensation för ekonomisk skada som orsakats genom oaktsamt utförande av rådgivningsuppdraget.