Syftet var att synliggöra förskollärares erfarenheter av att stödja barns sociala utveckling i förskolan. Mer specifikt syftade studien till att beskriva förskollärarnas tankar kring användningen av olika strategier och arbetssätt för att möta varje barn och stödja varje barns utveckling av Samvarokompetens som här ses som en del av barns sociala utveckling. Begreppet Samvarokompetens innefattar sociala förmågor som att kunna vara delaktig i förskolans vardag, kunna ta och ge plats i lek och samspel med andra samt kunna ge uttryck för sin egen vilja och samtidigt vara lyhörd för andra (Sommer, 2005a). I bakgrunden belystes även teorier och forskning kring lek och samspel samt enligt forskning lyckade strategier för att främja social utveckling hos barn. Samspelsvårigheter kan enligt Kadesjö (2010) ses som en riskfaktor hos barn och verka negativt på barnets fortsatta utveckling och skapa problem och svårigheter senare i livet.

Studien inriktar sig på att undersöka barns fria lek på fritidshemmet, och vem det är som sätter gränser och regler i leken. Syftet med studien är att få en större insikt om just gränssättningen i den fria leken och till vilken utsträckning barnen får göra detta på egen hand. Studien syftar också på att undersöka när och hur pedagoger bryter den fria leken. Som utgångspunkt i studien har följande frågeställningar ställts: Vem sätter regler i barns fria lek och spel inom fritidsverksamheten? Hur när och varför? Till vilken utsträckning får barn fritt spelrum att sätta egna gränser i den fria leken? Det aktuella forskningsläget inom problemområdet som presenteras är indelat i fyra teman; Lek, Samvarokompetens, regler och makt.

Examensarbetet behandlar ämnet fri lek under den fria tiden på fritidshem. Syftet med arbetet var att få mer kännedom om hur barn på två fritidshem lekte och samspelade med varandra i ett lärande, samt hur fritidspedagogerna såg och förhöll sig till barnens lek under den fria tiden. Följande frågeställningar preciserades i arbetet: Hur leker barnen på två utvalda fritidshem? Hur förhåller sig fritidspedagoger till barnens lek under den fria tiden? En nyckelforskare vi använt oss av i arbetet är Maria Øksnes (2011) som beskriver skolan som en institution där leken och barndomen är institutionaliserad i dagens samhälle. Den nyckelteori och teoretiska ram som används i arbetet är en teori av Berger och Luckmann (2010) och idén om sociala konstruktioner.

Bakgrund:Med hjälp av tidigare forskning och relevant litteratur har vi bearbetat, diskuterat och analyserat resultatet från de genomförda intervjuerna och observationerna, vilket har gett oss en ökad förståelse kring ämnet. Sommers teorier om Samvarokompetens och Samvaromönster utgör grunden för vår studie.Syfte:Syftet med vår studie är att få en uppfattning av pedagogers förhållningssätt till barns samspel i lek men också hur de förhåller sig till barn som inte deltar i lek tillsammans med andra eller som exkluderas. Syftet med studien är även att se hur pedagoger förhåller sig till barns lek och hur barns samspel kan yttra sig.Metod:Med utgångspunkt i syftet har vi genom en kvalitativ metod genomfört sju intervjuer och två observationer. Intervjuerna genomfördes på två olika förskolor. Observationerna i sin tur ägde rum på ytterligare en förskola.

Bakgrunden i denna studie inleds med en introduktion utav studien där olika teorier diskuteras vilka har koppling till pedagogers förhållningssätt. Därefter belyses studiens teoretiska utgångspunkt där det bl.a. beskrivs hur en individ kan agera samt kan bli påverkad av sin omgivning. Avslutningsvis diskuteras begreppet självkänsla i relation till begreppet handikapp vilket ytterligare kopplas till begreppet Samvarokompetens. Begreppet självkänsla beskrivs utifrån teoretiska förhållningssätt innan studiens syfte belyses.