Syfte och frågeställningar: Vår studie syftar till att beskriva och analysera socionomers uppfattningar och den roll MI-metoden har för deras arbete med klienter. Våra frågeställningar lyder:? Finns det några aspekter av MI-metoden som socionomerna lyfter fram som viktigare än andra? I så fall vilka?? Hur uppger socionomer att de tillämpar MI-metoden? ? Hur upplever socionomer MI-metoden som en Samtalsmetod?Teoretiska perspektiv: I teorin beskrivs Habermas kommunikativa handlande där bland annat fyra handlingsbegrepp ingår samt Blumers teori om symbolisk interaktonism. Dessa två teoretiska perspektiv har vi som utgångspunkt i resultat ? och analyskapitlet.Metod: Studien utgår ifrån ett abduktivt angreppssätt medan undersökningsmetoden utgörs av ett kvalitativt tillvägagångssätt.

I socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor framställs vikten av att inneha en kommunikativ förmåga för att frambringa en bättre förståelse för patienten. Samtalsmetoden Motivational Interviewing (MI) anspelar på att motivera patienter till förändring. Syftet med denna uppsats var att, genom en systematisk översikt av befintlig kunskap, beskriva effekten av MI som metod för att påverka människor till livsstilsförändring. Studien utfördes med en metod för evidensbaserad omvårdnad och innefattade 13 artiklar som kontrollerades utifrån frågor analyserade ur syftet. Granskningen visade att MI-metoden ger positiva effekter bland olika livsstilsproblem.

Studien presenterar ett resultat av en kartläggning av vad tio betygsättande lärare anser om innebörden i begreppet Ordning och Uppförande.Bakgrunden till arbetet är Folkpartiets förslag om att införa ett omdöme i ordning och uppförande i skolan. Syftet med studien är att belysa vad lärarna anser om den specifika innebörden i ordning och uppförande. Två frågeställningar ställs för att besvara arbetets syfte:Hur uppfattar lärare innebörden i begreppen ordning och uppförande?Vilka aspekter i begreppet Ordning och Uppförande anser lärarna vara viktigast att bedöma?Den empiriska datainsamlingen är baserad på en Samtalsmetod. Samtal fördes med tio lärare av varierande bakgrund.Resultatet för studien öppnar för en tvådelad slutsats.

Den här studien har till syfte att utreda om barns vilja påverkar beslutet om insatserna i LVU-utredningar. Vi ville även undersöka om barn är delaktiga i beslut som rör dem själva i socialtjänstens utredningsarbete, samt om barn är synliga i utredningsdokumenten. För att ta reda på det syftet har vi valt att använda oss av följande frågeställningar.1. Vilka metoder använder sig socialtjänsten av i LVU-utredningar för att ta reda på vad barnet själv vill? 2. Är utredningen skriven på ett sådant sätt att barnet kan ta del av alla dess delar?3.

MI är en Samtalsmetod som bygger på ett samarbete mellan vårdgivare och patient och används främst vid livsstilsförändringar. Rådgivarens roll är att hjälpa patienten hitta motivation till en förändring men det är patienten själv som hittar lösningar till sina problem. Hälsofrämjande arbete är en del av sjuksköterskans uppgifter och MI är en metod för att hjälpa människor att ändra sin livsstil. Forskningen visade på blandade resultat vad det gäller effekten av MI men inte så mycket forskning påträffades om hur sjuksköterskor tycker det är att använda sig av MI. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med MI.

Missbruk av alkohol är ett växande samhällsproblem som orsakar stora lidanden såväl för den enskilde individen som för samhället. I Sverige kostar detta 160 miljarder kronor per år efter att intäkterna från alkoholskatten är borträknade. En hel del av de individer som kommer i kontakt med hälso- och sjukvården av olika skäl har en riskfylld alkoholkonsumtion. Motiverande samtal (MI) är en Samtalsmetod som kan användas när behov av beteendeförändring föreligger. Metoden lägger vikt vid individens egen motivation till förändring.

Barnmisshandel kan förekomma i alla samhällsklasser, trots att det enligt lag är förbjudet att slå sitt barn. Barnmisshandel brukar delas in i fysisk-, psykisk- och sexuell misshandel. För att kunna identifiera barnmisshandel måste skolsköterskan ha kunskap inom området, vilket saknas idag. Syftet med studien är att beskriva skolsköterskors kunskap och roll i att identifiera barnmisshandel. Studien utfördes som en litteraturgranskning och belyser flera tecken som skolsköterskan bör observera vid misstänkt barnmisshandel.

The aim of this undergraduate thesis was to explore how the welfare officers at palliative units in Stockholm respond to the patients? thoughts and experiences during the last phase of life, as well as exploring their picture of the patients experiences. The research questions of the study were:? How do the welfare officers relate to the patients? experience of their death? ? In what way do the welfare officers respond to the dying patient and his or her experiences?? What knowledge/experience do the welfare officers have and what knowledge/experience do they consider is needed in their profession?To answer the research questions a qualitative method was used where five welfare officers in three different palliative units were interviewed. The empirical material was analysed through meaning concentration and are presented using exact quotations.

Bakgrund: Rökning skapar både ett fysiskt och ett psykologiskt beroende vilket gör vanan svår att bryta. En del av sjuksköterskans ansvarsområde är att arbeta hälsofrämjande och att använda sig av kunskapsbaserade metoder. En av dessa är Motivational Interviewing (MI) som är en patientcentrerad Samtalsmetod som kan användas inom omvårdnad i syfte att hjälpa patienter till hälsofrämjande livsstilsförändringar. Inga tydliga riktlinjer finns dock för metodens effektivitet vid rökavvänjning. Syfte: Att undersöka forskningsresultat som stödjer eller avfärdar MI som rökavvänjningsmetod.

Syftet med denna studie är att ta reda på med vilka metoder coacher för människor till önskade platser samt att se hur coacher ser på coachning som begrepp. Denna metod fann jag mycket intressant och ville undersöka dess effekt närmare. Det som undersöks i studien är hur coacherna arbetar med coachningen i mötet med klienten samt hur coacherna upplever att coachningen fungerar som ett redskap till att får ut klienterna på arbetsmarknaden. Slutligen uppmärksammas även den problematisering av coachning som begrepp som tycks finnas. De teoretiska utgångspunkterna jag har använt mig av är Whitmores syn på coachning och Gjerdes coachningsrelation. Jag har använt mig av Antonovskys teori om KASAM och Berg och De Jongs lösningsfokuserade modell samt O´Conner och Lages Kalibrering och lyssnande.

The focus of this study is on the nature of social support from the rape survivor's perspective. Research has shown that social support is essential to the survivor's ability to recover from rape and that it acts as a powerful tool for the survivor to effectively deal with the PTSD symptoms that follow rape. The research also shows that survivors often receive or interpret reactions after a rape as negative. Hence, these reactions can be detrimental tothe healing process.Qualitative interviews with six women on their experience of social support after rape form the base of this study and Anthony Giddens terms ontological security, fateful moments and bodily self-management are a part of the analytical apparatus. Rape is commonly analyzed from a feminist perspective.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur förskollärare vid två förskoloruppfattar begreppet "lärande för hållbar utveckling" samt hur det kommer till uttryck iverksamheten. Syftet var vidare att undersöka hur sociala aspekter av lärande för hållbarutveckling levandegörs i förskolepraktiken. De sociala aspekterna i denna studie är hur barn ges möjlighet till inflytande, hur barn ges möjlighet till kritiskt tänkande samt förskollärarens demokratiska förhållningssätt. Vi ville med studien också uppmärksamma möjligheterna attarbeta medvetet kring dessa frågor i förskolan vars grund vi antog redan finns iverksamheterna. Vi valde att göra undersökningen som en fallstudie med en Samtalsmetod som kallas stimulated recall, samt observationer av verksamheten med hjälp av ettobservationsschema.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur förskollärare vid två förskoloruppfattar begreppet "lärande för hållbar utveckling" samt hur det kommer till uttryck iverksamheten. Syftet var vidare att undersöka hur sociala aspekter av lärande för hållbarutveckling levandegörs i förskolepraktiken. De sociala aspekterna i denna studie är hur barn ges möjlighet till inflytande, hur barn ges möjlighet till kritiskt tänkande samt förskollärarens demokratiska förhållningssätt. Vi ville med studien också uppmärksamma möjligheterna attarbeta medvetet kring dessa frågor i förskolan vars grund vi antog redan finns iverksamheterna. Vi valde att göra undersökningen som en fallstudie med en Samtalsmetod som kallas stimulated recall, samt observationer av verksamheten med hjälp av ettobservationsschema.

Syftet med den här studien är att undersöka två vägledares metoder i enskilda samtal med arbetssökande. Den här studien handlar om vägledningssamtal inom ett arbetsmarknadspolitiskt projekt. Det valda arbetsmarknadspolitiska projektet är Jobbgarantin för ungdomar som är ett program som riktar sig till unga arbetslösa. På det utvalda projektet arbetar två stycken vägledare med bland annat enskilda samtal med de unga arbetssökande. Ingen av vägledarna är utbildade till studie- och yrkesvägledare varför jag har försökt ta reda på hur de genomför sina vägledningssamtal.

 I hälso- och sjukvården finns stora möjligheter att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Frågeformuläret ?Fem frågor om din hälsa? vände sig till patienter och innehöll frågor om fysisk aktivitet, BMI, bruk av tobak och alkohol samt allmän och psykisk hälsa. Formuläret hade två syften; dels för patienten för att få stöd att behålla eller hitta en hälsofrämjande livsstil, dels för personalen som ett verktyg för att identifiera levnadsvanor och upplevt hälsotillstånd samt få underlag för samtal och eventuella fortsatta insatser. Syftet med denna studie var att undersöka framgångsfaktorer och hinder enligt personalen för att införa och använda detta livsstilsformulär i det dagliga arbetet på en vårdcentral.