Sammanbrott vid samhällsvård för ungdomar är ett förekommande fenomen. Denna studiebygger på litteratur kring ämnet där materialet bearbetats genom en innehållsanalys. Studienssyfte är att studera hur litteraturen framställer orsaker till Sammanbrott i samhällsvård. Vidareär syftet att utforska vilka konsekvenser och effekter som uppstår vid Sammanbrott isamhällsvård.I studien framkommer det att Sammanbrott i samhällsvård är ett förekommande problem inomdenna form av myndighetsutövning. Många av ungdomarna har upplevt fler än en placeringunder sin tid aktuella inom socialtjänsten.

Denna uppsats undersöker vilken uppfattning som personal inom socialtjänst har av de placeringar som avslutas oplanerat, det vill säga ett placeringsSammanbrott, hos ungdomar som har ett behov av dygnsvård. Undersökningen bygger på intervjuer med socialsekreterare och de som samordnar insatserna av placeringar i Hem för Vård eller Boende (HVB) i en kommun och försöker att visa möjliga orsaker till Sammanbrott av placeringar. Uppsatsen beskriver utifrån personalens synvinkel vilka ungdomar som placeras, varför det blir Sammanbrott och vad som händer efter ett Sammanbrott. Detta ställs sedan i relation till barnkonventionen för att se om det är förenligt med denna. Uppsatsen försöker att se teoretiska förklaringar till att ungdomar hamnar i situationer som gör att de behöver dygnsvård och vad som kan vara förklaringar till att det blir Sammanbrott i placeringar.

Av de 17 500 barn som varje år placeras i samhällsvård i Sverige idag slutar var fjärde placering i ett så kallat Sammanbrott, vilket betyder att placeringen avbryts i förtid. Tidigare forskning menar på att det höga antalet Sammanbrott kan bero på att matchningen mellan barn och familjehem inte alltid sker optimalt. Syftet med studien var att undersöka vad anställda vid socialtjänsten upplever att de har för förutsättningar för att genomföra en god matchning mellan barn och familjehem, samt hur anställda vid socialtjänsten upplever att de kan förebygga den instabila samhällsvården. För att få en djupare förståelse inom ämnet valdes en kvalitativ metod där vi använde oss av djupintervjuer för att på bästa sätt fånga respondenternas upplevelser och syn på området. Enligt 6 kap 6c§ SoL har socialtjänsten ett ansvar för att tillgodose den utbildning som familjehem och jourhem har behov av när de ska ta emot placerade barn.

SAMMANFATTNING: Forskning visar att placeringsansvarigas sätt att arbeta med placering och uppföljning av barn tenderar till att öka risken för ett så kallat Sammanbrott av placeringen, att placeringen avslutas tidigare såsom det inte var tänkt. Studier har dock inte enbart från utgått från socialsekreterarnas syn vilket måste vara relevant då socialsekreterarna utför arbetet. Syftet med studien var att jämföra två organisationers arbetssätt och arbetssituation gällande placering och uppföljning av barn samt att undersöka hur detta påverkar placeringars Sammanbrott. Vidare har detta förklarats utifrån organisationsteorin och gräsrotsbyråkratin. För att besvara syftet användes kvantitativ metod och enkätundersökning i två olika kommuner i Sverige.

Denna studie belyser sex stycken behandlingsassistenter, verksamma på en LVU-institutions uppfattningar om vad ett behandlingsklimat utgörs av, vad ett behandlingsSammanbrott är samt om ett behandlingsklimat kan minska behandlingsSammanbrotten. BehandlingsSammanbrott är av stort intresse då det lagts fram att ett Sammanbrott kan leda till sämre prognos för ett behandlingsresultat.Studien har ett interaktionistiskt synsätt som teoretisk utgångspunkt. Empirin har samlats in med intervjuer av sex stycken behandlingsassistenter.Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om några behandlares kunskap och erfarenhet av behandlingsklimatet vid institutionsvård av unga. Studien belyser även behandlingsklimat i relation till behandlingsSammanbrott.Resultatet vad gäller behandlingsklimatet visar att de intervjuade ser resurser som en stark faktor för behandlingsklimatet, samt att säkerhet och trygghet är grundläggande. Resultatet har även visat att det kan finnas två sidor av ett behandlingsSammanbrott..

Placeringar i familjehem är allt mer vanligt förekommande i samhället. Studier visar att barnoch ungdomar som varit placerade i familjehem (tidigare benämnt fosterhem) riskerar i störreutsträckning negativa omständigheter som kan prägla deras resterande liv. Studiens syfte är attbelysa och sammanställa aktuell forskning om konsekvenser och möjliga orsaker till att barnoch ungdomar som har erfarenhet av familjehem i högre grad upplever problem i det vuxnalivet. En forskningsöversikt genomfördes, och totalt ingick 11vetenskapliga artiklar, somanalyserades med tematisk innehållsanalys. Resultatet visade att bland annat psykisk ohälsa,arbetslöshet och beteendeproblematik är konsekvent vanligare i denna grupp jämfört mednormalbefolkningen.

Detta examensarbete belyser fenomenet kodväxling som kommunikativ strategi hos en grupp gymnasieelever med svenska som modersmål och svenska som andraspråk, vid samtal på engelska. Med en sociokulturell syn på kunskap och lärande och med språkanvändning som förargument, antogs en samtalsanalytisk inriktning med avsikt att studera form och funktioner för kodväxling. För att belysa det som sker i ett samtal mellan dessa elever och konkret ge exempel på olika former och funktioner för kodväxling genomfördes både en ljud-och videoinspelning med eleverna i två omgångar följt av en transkribering av det inspelade materialet. Det centrala materialet i studien har därför sin grund i transkriberingen och bygger ur metodologisk synpunkt på samtalsanalytiska aspekter som på kommunikativa strategier. Studien visar att deltagarna använde kodväxling för en mängd olika funktioner där målet var att få fram sitt budskap.

Swedish and international research indicate that many measures made by social services, concerning children and adolescents who are taken from their homes to an institution, are interrupted prematurely for different reasons. The word "breakdown" is used when a measure granted by the social service is broken before the projected time has passed. Research concerning how social service employees are influenced by measures being interrupted prematurely is very limited. The aim of this qualitative study is to examine how social service employees in Malmö are influenced by the premature interruption, "breakdown", of measures concerning children and adolescents who are taken from their homes to an institution. The theoretic basis for the study is Symbolic interactionism, especially the theory of Stefan Morén concerning conditions for change.The study is based on interviews with social employees, relevant material from research in this field and an examination of the theoretical basis.

I Sverige har det alltid funnits ett behov av att förhålla sig till Ryssland och Sovjetunionen, uttryckt här i en debatt mellan de båda forskarna Stefan Hedlund och Anders Åslund i dagstidningar och genom litteratur. Min uppgift har varit att granska debatten och se vilka områden som belystes och vem som kom att få rätt år 2007/2008. Kärnan i mitt arbete är inte den faktiska historien utan argumentationen om samtiden. Där debatten om Ryssland är av det slag att den tål granskning mer än ett decennium efteråt. Rent geografiskt är Sverige ett litet land på randen av det ryska imperiet som spänner sig över nästan hela kontinenten, Sverige och de andra nordiska länderna är placerade nästan som en blockad av det ryska imperiets strävan västerut, en strävan som pågått i flera hundra år.

Ekonomins globalisering, informationsrevolutionen och de stora ideologiernas Sammanbrott har lett till förändrade förutsättningar för många företag. Ökad professionalisering har för vissa företag blivit nödvändigt för att kunna vara konkurrenskraftiga. Detta har inneburit ett ökad kunskapsbehov för företag, viket lett till att en ny typ av organisationer vuxit fram. Dessa organisationer, som har ett antal gemensamma karakteristika såsom flexibel struktur, få nivåer i hierarkin, hög kunskapsnivå och relativt nystartade, benämns exempelvis adhocratier, organiska organisationer eller kunskapsintensiva organisationer. Ofta är de relativt små och återfinns i konsultbranschen.