Samboförhållanden har blivit allt vanligare i Sverige sedan 1960-talet så därför blir väldigt många människor berörda av Sambolagen. Syftet med denna uppsats var att ta reda på vad det finns för skydd för den svagare parten i ett samboförhållande, eftersom det är en av tankarna bakom den nya Sambolagen. Jag har även tittat på vilka regler som gäller för bodelning när ett samboförhållande har upphört. Avsikten är att ge en övergripande bild över Sambolagen med utgångspunkt från skydd för den svagare parten i ett samboförhållande och vilka regler som gäller för bodelning när ett samboförhållande upphör. Jag har också funderat lite på vad det egentligen är som innefattar begreppet svagare part och vad det är som ingår i sambors gemensamma bostad och bohag.

I dagens samhälle väljer många att leva i ett samboförhållande och inte ingå äktenskap. Syftet med detta arbete har varit att utreda de eventuella likheter och skillnader respektive för- och nackdelar mellan äktenskap- och sambolagstiftning för att få en förklaring till framväxten av samboförhållandet. I denna rättsdogmatiska utredning har en historisk redovisning framställts för att skapa en överblick av det valda rättsområdets utveckling. Äktenskapsbalken utgjorde en grund vid stiftandet av Sambolagen, tanken var emellertid aldrig att Sambolagen skulle inneha lika omfattande regler som Äktenskapsbalken och därmed utgöra ett äktenskapsliknande system av B-lagskaraktär, utan tanken var att skapa ett nytt rättsinstitut med mildare bestämmelser. De tydligaste skillnaderna mellan de olika rättsinstituten framgår i bestämmelserna om bodelning och arv.

SammanfattningSambolagstiftningen i Sverige har till syfte att skydda den svagare parten när samboförhållandet avslutas på grund av antingen separation eller att den ena sambon avlider. Det är en minimilagstiftning där lagstiftaren ansett det viktigt att Sambolagen undviker att närma sig regleringen av äktenskap och på så vis bli en äktenskapsliknande samlevnadsform av lägre dignitet. För att reglera sitt förhållande på de punkter där lagstiftningen brister eller samborna önskar en annan utgång än vad Sambolagen erbjuder är sambor hänvisade till att avtala.     Familjebildningen har sedan 60-talet genomgått en stor förändring där äktenskap fortfarande är den dominerande samlevnadsformen men är inte längre det enda och självklara valet. Antalet samboförhållanden ökar, samtidigt som en del av de bakomliggande tankarna kring regleringen i Sambolagen kan anses föråldrade.     Till följd av att samboförhållanden blir vanligare kommer det här arbetet att behandla sambolagstiftningens förhållande till arvs- och testamentsrätt som är en av de punkter där sambolagstiftningen skiljer sig avsevärt från regleringen av äktenskap. Vid den ena sambons bortgång har efterlevande sambo ingen legal arvsrätt.

SammanfattningSambolagstiftningen i Sverige har till syfte att skydda den svagare parten när samboförhållandet avslutas på grund av antingen separation eller att den ena sambon avlider. Det är en minimilagstiftning där lagstiftaren ansett det viktigt att Sambolagen undviker att närma sig regleringen av äktenskap och på så vis bli en äktenskapsliknande samlevnadsform av lägre dignitet. För att reglera sitt förhållande på de punkter där lagstiftningen brister eller samborna önskar en annan utgång än vad Sambolagen erbjuder är sambor hänvisade till att avtala.     Familjebildningen har sedan 60-talet genomgått en stor förändring där äktenskap fortfarande är den dominerande samlevnadsformen men är inte längre det enda och självklara valet. Antalet samboförhållanden ökar, samtidigt som en del av de bakomliggande tankarna kring regleringen i Sambolagen kan anses föråldrade.     Till följd av att samboförhållanden blir vanligare kommer det här arbetet att behandla sambolagstiftningens förhållande till arvs- och testamentsrätt som är en av de punkter där sambolagstiftningen skiljer sig avsevärt från regleringen av äktenskap. Vid den ena sambons bortgång har efterlevande sambo ingen legal arvsrätt.

I Sambolagen behandlas de rättigheter och skyldigheter som enligt lag följer för enskilda som väljer att ingå i ett samboförhållande. Härav följer också vad som i lagens mening avses med begreppet sambor, samt när två parter upphör att vara sambor enligt lagen. Reglerna kring samboförhållandets upplösning påverkar parternas rätt till fast egendom. Enligt 2 § SamboL anses ett samboförhållande upplöst då parterna har flyttat isär. Om ett samboförhållande inte anses upplöst kan parterna inte heller upprätta ett giltigt bodelningsavtal.

I Sambolagen behandlas de rättigheter och skyldigheter som enligt lag följer för enskilda som väljer att ingå i ett samboförhållande. Härav följer också vad som i lagens mening avses med begreppet sambor, samt när två parter upphör att vara sambor enligt lagen. Reglerna kring samboförhållandets upplösning påverkar parternas rätt till fast egendom. Enligt 2 § SamboL anses ett samboförhållande upplöst då parterna har flyttat isär. Om ett samboförhållande inte anses upplöst kan parterna inte heller upprätta ett giltigt bodelningsavtal.

Upprepade gånger under de senaste åren har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsäkras sin konventionsenliga rätt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För närvarande är de gömda barnens rätt till utbildning i landet helt beroende av att välvilliga kommunala skolor själva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges åtaganden finns det inte någon rättighetsgivande lagstiftning, ej heller erhåller de kommunala skolorna nödvändigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förändra situationen och därigenom på ett bättre sätt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.