Hundratusentals ton vägsalt, natriumklorid, sprids ut på våra vägar vintertid för att skapa säkra trafikförhållanden. Men vintervägunderhållning och vägsaltsanvändning kan bidra till förstöring av de naturliga och interna processerna i angränsande mark och vegetation. Vägsalt sprids från vägen på olika sätt, till exempel genom att plogas bort, att det skvätter från fordon, genom avrinning, eller till och med via vinden. Salt sprider sig lösligt i grundvatten eller ytvatten som natrium- och kloridjoner och rör sig vidare i marken eller ackumuleras inom den. Klimat, väderförhållande, landskapets utformning och användning, trafikmängd och vägunderhåll är faktorer som påverkar både saltåtgången och spridningsvägarna.

Detta examensarbete behandlar växter som trivs vid havet. Arbetet baseras på frågan vilka växter som tål ett vindpinat och utsatt läge? Arbetet beskriver vad man skall tänka på när man börjar planera en trädgård vid havet. I arbetet har jag tagit upp vilka träd och perenner som man kan använda sig av när man skall skapa en trädgård vid havet. Syftet med arbetet är att man skall kunna använda sig av mitt arbete när man åker till plantskolan för att inhandla växter.

Detta arbete består av två delar. En litteraturstudie med stort fokus på jorden och en praktisk undersökning av trädraden vid Västergatan i Eslöv där vegetationen består av Acer platanoides och Stephanandra incisa 'Crispa'. Litteraturstudien omfattar: ? egenskaper man kan förvänta sig i en urban jord ? markpackningens betydelse för jordens vattenhållande förmåga samt för växterna ? vikten av lufttillgång för växternas rötter ? hur markporförekomsten påverkar dräneringsförhållandena i jorden ? kort om pH och näringsämnen ? hur vägsaltning påverkar marken och växterna ? vikten av etableringsskötsel, åtgärder vid slitage/sabotage ? kort om ohyra och rotskador vid anläggningsarbete Fallstudien omfattar: ? undersökning av träden genom ? omkretsmätning av samtliga träd på den aktuella sträckan ? årsringsmätning med hjälp av borrkärnsprover hos fem slumpmässigt valda träd ? okulär analys ? undersökning av marken genom ? enkla jordanalyser med hjälp av agronomkäpp ? att känna på marken med penetrometerkäpp ? analys av en 94 cm djup provgrop, med dess fyra horisonter ? bedömning av rotförekomst I min undersökning har träden varit svåra att analysera, eftersom de saknat bladmassa och grenverket sitter mycket högt. Jag tog borrkärnsprover ur veden för att bedöma årsringstillväxten, men dessa är för få för att jag ska kunna dra några pålitliga slutsatser ur dem och jag har enbart hittat borrkärnemätning på en lönn i litteraturen. Min slutsats är att marken är kompakterad till kraftigt kompakterad, beroende på djup.