Syftet i denna studie är att beskriva hur faktatexter används i skolundervisningen samt att belysa hur elever respektive lärare ser på texternas funktion i skolan.Att dela in texter i olika genrer är ett sätt för oss som människor att kategorisera texter och dess funktion i samhället. Skolan som institution är inget undantag och elever lär sig redan från unga år att göra detta. Eleverna lär sig tidigt vad de kan förvänta sig av skolans material då skolans traditioner och samhället noga ?valt ut? vad som anses dugligt för undervisning. Dessa förväntningar påverkar elevernas syn på hur en text bör se ut och det skapar även en ?klyfta? mellan de texter de möter i skolan och de texter eleverna möter hemma på fritiden.

Funktionella brister i ett abstract kan leda till att den vetenskapliga rapporten riskerar att inte bli läst medan ett välskrivet abstract kan fungera som en inträdesbiljett till den vetenskapliga arenan. Vetenskaplig Sakprosa ska enligt genrens krav vara opersonlig och transparent, vilket oftast betyder ett restriktivt uttryck av författarröst. Syftet med den här studien är att undersöka hur lärarstudenter använder författarröst i abstract. Studiens material består av 60 abstract från tre lärarinriktningar, indelade efter utbildningslängd. Abstracten analyserades genom närläsning med hjälp av en analysmodell avsedd att fånga de olika uttryck av författaröst som ryms i abstracten.

I uppsatsen görs en textanalys av fyra tidskriftstexter från könstypiska tidsskrifter. Med utgångspunkt i resultatet av analysen görs dessutom en didaktisk koppling där jag utifrån aktuella kursplaner för gymnasiet diskuterar om och i så fall på vilket sätt könstypiska tidningstexter kan användas i undervisning. Följande frågeställningar ligger till grund för uppsatsen: Vilka attityder, stereotyper och ideal förmedlar olika texter? Hur skiljer sig texter riktade till unga män, respektive unga kvinnor? På vilka sätt kan man arbeta med könstypiska tidningar i klassrummet?Den tidigare forskning som uppsatsen baserar sig på behandlar bland annat Sakprosa genom projektet Svensk Sakprosa 1750-2000 genom Ledin (2000). För den didaktiska kopplingen har Ambjörnsson (2003) legat till grund för teorier om text och skrivpedagogik.Primärmaterialet består av fyra texter tagna ur tidningarna ELLE, Cosmopolitan, Kingsize och Moore, och textanalysen grundar sig på den textmodell som presenteras i Hellspong och Ledin (1997).

Syftet med föreliggande arbete är att få en inblick i hur svenskläraren kan och bör arbeta med respons på elevers sakprosetexter i svenskämnet för att eleven ska ha så stor nytta av responsen som möjligt. Förutom en överblick av den forskning som gjorts i ämnet har en enkätundersökning om gymnasieelevers uppfattning, tankar och känslor i ämnet sammanställts. Resultaten pekar bl.a. på att eleverna har en alltför stor fokusering på formsidorna av språket som skulle kunna avhjälpas med mer kommentarer på innehållet..

Syftet i denna studie är att beskriva hur faktatexter används i skolundervisningen samt att belysa hur elever respektive lärare ser på texternas funktion i skolan.Att dela in texter i olika genrer är ett sätt för oss som människor att kategorisera texter och dess funktion i samhället. Skolan som institution är inget undantag och elever lär sig redan från unga år att göra detta. Eleverna lär sig tidigt vad de kan förvänta sig av skolans material då skolans traditioner och samhället noga ?valt ut? vad som anses dugligt för undervisning. Dessa förväntningar påverkar elevernas syn på hur en text bör se ut och det skapar även en ?klyfta? mellan de texter de möter i skolan och de texter eleverna möter hemma på fritiden.

Syftet i denna studie är att beskriva hur faktatexter används i skolundervisningen samt att belysa hur elever respektive lärare ser på texternas funktion i skolan.Att dela in texter i olika genrer är ett sätt för oss som människor att kategorisera texter och dess funktion i samhället. Skolan som institution är inget undantag och elever lär sig redan från unga år att göra detta. Eleverna lär sig tidigt vad de kan förvänta sig av skolans material då skolans traditioner och samhället noga ?valt ut? vad som anses dugligt för undervisning. Dessa förväntningar påverkar elevernas syn på hur en text bör se ut och det skapar även en ?klyfta? mellan de texter de möter i skolan och de texter eleverna möter hemma på fritiden.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken ställning Sakprosan har i undervisningen när några lärare utvecklar elevers läsförståelse på låg- och mellanstadiet. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med fem lärare i på låg- och mellanstadiet från fyra olika skolor. Materialet behandlas ur ett sociokulturellt perspektiv och utgår från rådande läsforskning och resultat i den internationella undersökningen PIRLS 2011. Resultatet visar att lärarna använder flera väl beprövade metoder och modeller för undervisning i läsförståelse, som till exempel genrepedagogik, vägledd läsning och strukturerade boksamtal. Lärarna är väl uppdaterade när det gäller läsutvecklande metoder och läsförståelse, medan lärarnas undervisning i läsförståelse utifrån Sakprosatexter kan utvecklas vidare.

The aim of this Master?s thesis is to examine how opinions and values are expressed in BTJ?s reviews of children?s literature. According to debates reviewed and interviewed librarians, many consider BTJ to be too directing when it comes to the libraries? purchases of books. Therefore I find it important to study how the reviews are written.

Studien utgår från en syn på Sakprosa i allmänhet och skolböcker i synnerhet som deltagare i ett nära samspel med samhället. Jag genomför i studien en komparativ textanalys av två läroböckers avsnitt om hinduism i ämnet religionskunskap på gymnasieskolan. Böckerna är av olika ålder, den ena är utgiven 1988 och den andra 2006. Syftet är att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan texterna och att undersöka vilken bild av hinduismen som böcker presenterar. Undersökningen handlar om just likheter och skillnader men jag kommer även att undersöka om och i så fall vilka värderingar av religionen som framträder i böckerna.