The purpose of this two years master´s thesis in Archive, Library and Information Museum science is to examine the ideas about children and childhood which have an influence on the storytime at public libraries. The material on which this thesis is based, is a methodbook which is aimed to develop the storytimes and those picture books that are recommend in the methodbook. The theoretical points of departure are discourse analysis and childhood sociology. The concepts of being and becoming are frequently used when analyzing the methodbook. Other theoretical points of departure are the combination of narratologi, semiotics and hermeneutics, which are also used when analyzing the picture books.The result indicates that the storytime, recommended in the methodbook, is based on the idea of a timeless culture of childhood - where the "modern child" including the media used today - is left out. Concepts as nostalgia and pedagogy are tightly connected.

The purpose of this Masters thesis is to investigate the reasons for public libraries to have story-time today and also the reasons for story-time at the public library historically in Sweden. Why is the phenomenon of story-time still existing at public libraries today? The study is based on a questionnaire that was sent to childrens librarians in the Västra Götaland region. The material collected in this questionnaire was put together and resulted in six different categories showing the libraries purposes and thoughts of their story-time activities. The categories were: cultural heritage/tradition, joy of reading, language and imagination, library visits, storytelling and mutual experience.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur pedagoger planerar Sagostunder och hur de arbetar med sagor i förskolans verksamhet. Även pedagogernas förhållningssätt till sagor och språk undersöks, samt vilka konsekvenser det får för barnets språkliga utveckling. Forskningsbakgrunden belyser hur samtal genom sagan på olika sätt främjar barns språkliga utveckling. Pedagogens roll av att bemöta och förhålla sig till sagan och språket är av stor betydelse. Även vad läroplanen för förskolan tar upp om att arbeta med barnens språkutveckling.

The purpose of this Master's thesis is to elucidate the phenomenon of storytelling and its methodology in the context of public library story-time for pre-school children. It also strives to give an insight into the functions of story-time both with regard to the storyteller and the participating children. The study is based on qualitative methods in the form of a literature analysis, observations and interviews. The interviews were undertaken with two storytellers from the same library who work with children up to three years old and children aged between four and six years. The result of the study suggests that storytelling is more appropriate than reading aloud in situations when large groups of children are involved.

Syftet med den här studien är att få inblick i pedagogers reflekterande kring estetiska uttrycksformer. Som frågeställningar har vi haft: Vad inkluderar pedagogen i begreppet estetiska uttrycksformer? Hur arbetar pedagoger med estetiska uttrycksformer? Vad vill pedagogerna uppnå för lärande hos barnen med användandet av estetiska uttrycksformer? Vår ambition har varit att synliggöra förskollärares olika sätt att se på användandet av estetiska uttrycksformer i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod där vi använder semistrukturerad intervju för att samla in material. Genom intervjuer med sex förskollärare försökte vi synliggöra deras tankar och reflektioner kring arbetet med estetiska uttrycksformer i förskola.Resultatet visar att det finns olika sätt att se på estetiska uttrycksformer och dess användning i förskolan.

Syftet med den här studien är att få inblick i pedagogers reflekterande kring estetiska uttrycksformer. Som frågeställningar har vi haft: Vad inkluderar pedagogen i begreppet estetiska uttrycksformer? Hur arbetar pedagoger med estetiska uttrycksformer? Vad vill pedagogerna uppnå för lärande hos barnen med användandet av estetiska uttrycksformer? Vår ambition har varit att synliggöra förskollärares olika sätt att se på användandet av estetiska uttrycksformer i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod där vi använder semistrukturerad intervju för att samla in material. Genom intervjuer med sex förskollärare försökte vi synliggöra deras tankar och reflektioner kring arbetet med estetiska uttrycksformer i förskola.Resultatet visar att det finns olika sätt att se på estetiska uttrycksformer och dess användning i förskolan.

I läroplanen för förskolan står det bland annat att man ska sträva mot att barnen utvecklar sin förmåga att lyssna och berätta. Idag finns inga direkta krav på lärande i förskolan samtidigt som förskolan ska vara en lärande miljö. Pedagoger måste därför vara väl medvetna om hur deras arbete kan påverka barnen. Syftet med denna undersökning är att lyfta fram pedagogers tankar i sitt arbete med högläsning i förskolan. I undersökningen har totalt sex pedagoger, från två olika förskolor, svarat på mina frågor genom kvalitativa intervjuer.