När en god tjänstekvalitet har uppnåtts kan detta leda till en viss tillfredsställelse hos kunden. Denna tillfredsställelse är en känsla som kunden får efter att tjänsten har levererats vilket visar till vilken grad kundens förväntningar är uppfyllda. För att besvara undersökningens syfte, vilka kriterier som påverkar kundtillfredsställelsen, utformades en enkät utifrån Grönroos (2002) sju kriterier för god tjänstekvalitet. Denna enkät delades ut till kunderna i Handelsbanken Västerås City under begränsad tid. Undersökningen visar att sambandet mellan ?Rykte och trovärdighet? och ?Kundtillfredsställelse? är starkt.

Sammanfattning - "Förväntningsgapet -  en jämförelse mellan revisorers upplevelser på förväntningsgapets påverkan på revisorns oberoende och Rykte?Datum: 29 maj, 2013Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi FÖA300, 15 HPInstitution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, EST, Mälardalens högskolaFörfattare:  Oscar Johannesson, 12 augusti 1991    Maria Pettersson, 17 juli 1990Titel: Förväntningsgapet ? en jämförelse mellan revisorers upplevelser av förväntningsgapets påverkan på revisorns oberoende och RykteHandledare: Angelina SundströmExaminator: Cecilia ErixonNyckelord: Förväntningsgap, revisor, oberoende, RykteFrågeställning: Hur upplever godkända och auktoriserade revisorer att förväntningsgapet påverkar revisorns oberoende och revisionsprofessionens Rykte?Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisorer upplever förväntningsgapet mellan revisor och klient samt hur förväntningsgapet påverkar revisorns oberoende och Rykte.Metod: Studien var av kvalitativ karaktär och baserades på sex kvalitativa intervjuer med godkända och auktoriserade revisorer verksamma i Eskilstuna och Västerås. Den insamlade litteraturstudien bestod till största del av vetenskapliga artiklar hämtade i databasen Discovery. Empiriinsamlingen jämfördes med litteraturen i referensramen för att undersöka de intervjuade revisorernas erfarenheter gentemot tidigare forskning.Slutsats: Studien visade att syftet med revision är att kvalitetssäkra och ge trovärdighet åt de finansiella rapporter som samhället förses med. Vidare indikerade studien att revisorn får ett överdrivet ansvar när klienterna ställer orimliga krav på vad revisorn skall, kan och får utföra.

När en god tjänstekvalitet har uppnåtts kan detta leda till en viss tillfredsställelse hos kunden. Denna tillfredsställelse är en känsla som kunden får efter att tjänsten har levererats vilket visar till vilken grad kundens förväntningar är uppfyllda. För att besvara undersökningens syfte, vilka kriterier som påverkar kundtillfredsställelsen, utformades en enkät utifrån Grönroos (2002) sju kriterier för god tjänstekvalitet. Denna enkät delades ut till kunderna i Handelsbanken Västerås City under begränsad tid. Undersökningen visar att sambandet mellan ?Rykte och trovärdighet? och ?Kundtillfredsställelse? är starkt.

Titel:Externa intressenters uppfattning om SMS-kreditgivares image och RykteKurspoäng:15 HPKursnivå:C-uppsats i företagsekonomiFörfattare:Fredrik Akdogan & Christian WandtHandledare:Agneta SundströmBiträdande handledare:Zahra AhmadiExaminator:Akmal HyderDatum:2013-06-Syfte:Syftet är att öka förståelsen för hur SMS-lån uppfattas av potentiella kunder och intresseorganisationer samt hur de ser på långivande företags image och Rykte. Delsyftet är att förstå hur bilden av SMS-lån hos intresseorganisationer kan påverka potentiella låntagare i samband med lån.Metod:För att genomföra studien har vi samlat information från artiklar och litteratur. Vi har genomfört intervjuer med anställda på två myndigheter och en intervju med en nyhetsbyrå samt även samlat in data genom en enkätundersökning för att ta reda på hur potentiella låntagare uppfattar SMS-lån och hur de uppfattar information om lånen från intresseorganisationer.Slutsats:Studien har visat att intresseorganisationer har en stark inverkan på företagens image och Rykte. Ett samarbete mellan dessa ökar deras förmåga att sprida information till potentiella SMS-låntagare vilket gör att de kan anpassa långivningen att den blir mer informativ och trovärdighet. 5Allmänheten har en mycket dålig bild av dessa företag och dessa skulle vad vi kan anta tjäna på att arbeta på ett sätt som bättre ligger i linje med vad dessa intresseorganisationer vill se.

Syfte: Sambandet mellan CSR och kundlojalitet är otydligt och kan inte fastställas. Syftet med denna studie är att beskriva och hypotetiskt testa hur konsumenter uppfattar företagens arbete med CSR i butik och om det påverkar och ökar konsumenternas lojalitet. Metod: I studien har en kvantitativ metod använts där enkäter delats ut till respondenter för att testa hypoteser relaterat till hur företagens arbete med CSR inverkar på deras kundlojalitet. Insamlat material har analyserats med hjälp av korrelationsanalys enligt principen Spearman?s rho i det statistiska datorprogrammet SPSS. Utifrån teoretiskt deducerade hypoteser som testats genom analys av korrelationskoefficienter och signifikansnivå har hypoteserna från teorin accepterats eller förkastats. Resultat & slutsats: Studien har visat att ett gott Rykte och en stark image gällande företagens arbete med CSR, påverkar konsumenternas köpbeslut positivt.

Styrelser och styrelseledamöters kompetenser har på senare tid fått stor uppmärksamhet i media. Styrelsen är en av de viktigaste maktfaktorerna för ett företag och grunden för dess arbete är förtroende. En styrelse kan vinna förtroende genom att knyta till sig kompetenta ledamöter och om ett företag lyckas med att sätta samman en styrelse som består av kompetenta ledamöter kan det skapa ett Rykte för företaget som helhet. Syftet med denna uppsats är att beskriva sammansättningen av en styrelse utifrån strategiskt viktiga kompetenser samt skapa förståelse för hur sådana strategiskt viktiga kompetenser kan påverka företagets Rykte. För att uppnå detta har vi valt att studera sammansättningen av en styrelse samt vilka kompetenser som skulle vara önskvärda hos de enskilda styrelseledamöterna.

Syfte: Att problematisera konsumentbeteende och de bakomliggande (prioriteringar) motivationsfaktorer som finns vid köp i dagligvaru- ochlågprisbutiker, såväl ur ett konsument- som ett företagsperspektiv. Frågeställningar: 1. Vad innebär och hur samspelar aspekterna: varumärke, Rykte, image, kvalitet och service samt pris för kunders motiv (prioriteringar) i valet av dagligvarubutik?2. Vilka potentiella förbättringar skulle kunskap om aspekterna och dess betydelse kunna leda till ur ett företagarperspektiv som ett led i att nå ökad framgång? Resultat: Genom uppsatsen har författarna visat vad de ovannämnda aspekterna innebär för konsumentbeteendet.

En revisor som åsidosätter sina uppgifter kan bli skadeståndsskyldig och en skadeståndstalan mot en revisor leder i regel till att denne får ett försämrat Rykte, även i de fall då revisorn faktiskt frias. Idag arbetar många revisorer på stora revisionsbyråer och måste då följa både professionella och kommersiella värderingar. Vissa studier visar att dessa olika värderingar är svårförenade och att problem kan uppstå när professionella yrkesverksamma arbetar i miljöer där också kommersiella värderingar finns. Syftet med denna studie är därför att analysera vilken av skadeståndsrisken och Ryktesrisken som upplevs vara värst samt hur riskerna upplevs påverka revisorers arbete i en kontext där de måste förhålla sig till en professionell såväl som en kommersiell logik. För att uppfylla detta syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio auktoriserade revisorer på tre av de största revisionsbyråerna i Sverige.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Företag X hanterar negativ Ryktesspridning på deras Facebooksida. Vi vill med resultatet från vår studie föra en diskussion om hur företag inom finansbranschen kan använda Facebook för att motverka negativ Ryktesspridning. För att besvara vårt syfte har vi intervjuat tre anställda på Företag X. I vår analysmodell utgick vi från tre faktorer vi funnit påverkar hantering av negativ Ryktesspridning på företagets Facebooksida; övervakning, tid och svar.Vår studie visar att Företag X har en god övervakning om vad som skrivs om dem i såväl traditionella som sociala medier. Dock finns brister i hanteringen av Facebooksidan då svaren inte är anpassade till den tidsaspekt som råder på sociala medier.

Denna uppsats beskriver en instrumentell fallstudie av det organiserade nätverket Mötesplats Relation med syftet att studera initiering av affärsrelationer i detta nätverk. Initiering av en affärsrelation är det som sker innan en affärsrelation uppstått. Med tanke på hur viktigt det är för organisationer att skapa nya affärsrelationer har förvånansvärt lite forskning om initiering av affärsrelationer utförts. För att öka kunskapen kring initiering av affärsrelationer genom medverkan i ett organiserat nätverk sammankopplar vi ett antal affärsrelationsfaktorer med en modell för initiering. Initiering sker genom att medlemmar börjar se varandra som potentiella affärsrelationspartners för att sedan inleda diskussioner kring ett potentiellt utbyte innan affärsrelationen skapas.

Hur företag förhåller sig till rankinglistor tros enligt tidigare forskning bero på ett proaktivt agerande från företagens sida för att motverka risken att dras med ett dåligt Rykte, vilket är något som företagsledare i dag ser som den mest oroande risken. Ryktet kan ses som en reaktion på ett företags arbete utifrån uppfattningar från dess intressenter gällande företagets beteende. Dessa reaktioner och uppfattningar kan tydliggöras genom bland annat rankingar och andra mätningar.Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur företag förhåller sig till rankinglistor. Undersökningen utgår från Sustainable Brand Insights (SBI) årliga index över Sveriges mest hållbara varumärke och genomfördes genom intervjuer med sex av de 20 högst rankade företagen, samt SBI. Studien visar för det första att företagen förhåller sig olika till rankingen.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på:· Hur skolan i allmänhet marknadsför sig· Om de marknadsför sig enligt teorin· Om det finns några alternativ till marknadsföringen· Hur skolan ska uppmärksammas i omvärlden.

Syfte: Vi upplever att människor i vår omgivning har en negativ bild av fastighetsmäklare. Undersökningar som Expressen har gjort bekräftar även detta. Vårt syfte med den här studien är därför att:? Ge vår bild av fastighetsmäklare.? Skriva en debattartikel och få denna publicerad.Genom att uppfylla ovanstående syfte vill vi besvara frågorna:? Varför har fastighetsmäklare ett dåligt Rykte?? Vad kan göras för att förbättra Ryktet?Metod: Vi har utifrån ett hermeneutiskt synsätt skapat denna uppsats och därför låtit vår förförståelse och subjektivitet spegla innehållet. Data har samlats in genom att söka i litteratur, intervjuer och en mindre egen undersökning.

Syfte: Arbetet syftar till att undersöka Försäkringskassans imagearbete och hur de arbetar med att skapa en image som rättvist avspeglar den nya identiteten ?Den Nya Försäkringskassan?.Metod: Vi utgår ifrån ett hermeneutiskt tolkande perspektiv för att skapa djupare förståelse i det som undersöks. Detta kombineras med en abduktiv ansats vid alstringen av kunskap där vi väger teori och empiri lika tungt, samt skapar dessa med hänsyn till varandra. Datainsamlingen består av både kvantitativa och kvalitativa insamlingsmetoder så som primärdata i form av semistruktureradeintervjuer och en enkätundersökning. Sekundärdata genom årsredovisning och budgetunderlag.

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvälvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristående skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era där konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort väldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens är något positivt eller negativt för skolor.