Syftet med denna uppsats är att studera hur texten i Gutasagan förhåller sig till den på runstenen vid Röks kyrka, särskilt i fråga om syntax och ljud- och i viss mån formsystem. Tanken är att försöka utröna om, och i så fall i vilken mån, Gutasagan i grunden speglar samma språk som det som fanns i Östergötland på 800-talet samt huruvida dessa två texter i sin tur kan tänkas uppvisa avvikelser från språket i andra delar av landet. Med tanke på götarnas och gutarnas förmodade samband med goterna jämförs texterna även i viss mån med gotiskan..

I föreliggande arbete jämförs Nordupplands Runsvenska antroponomastikon (personnamnsförråd) med Västergötlands med avseende på fördelningen av namnbildningstyper, vilka namn och namnleder som är mest frekventa och andelen unika namn. Det framkommer att Norduppland och Västergötland har i stort sett identisk fördelning av namnbildningstyper och andel unika namn men skiljer sig åt både gällande vilka namn och förleder som är mest frekventa och hur stor andel de frekventa namnen och förlederna utgör av respektive områdes totala material. Västergötland, vars frekventa namn utgör en större andel, förefaller ha ett mer homogent och mindre originellt antroponomastikon än Uppland. Den större variationen i det uppländska materialet kan eventuellt förklaras med att de uppländska runstenarna rests av och till minne av en socialt mer differentierad grupp. Den västgötska enheten speglar att de västgötska stenarna hört till en smalare samhällsklass.