Sedan täckrotplantornas introduktion i slutet av 1960 talet har man försökt att hittaodlingsätt som minskar rotformationer (t ex rotsnurr och rotknän) hos plantorna. Närrötterna är deformerade ökar risken för instabilitet, stamkrökar, tjurved, rotröta ochrotbrott hos trädet. Många olika behållartyper har tagits fram under åren. En av desenaste metoderna för att undvika deformationer går ut på att odlingsbehållarnas insidorbeläggs med en kopparbaserad färg. Metoden innebär att rötterna, då de kommer emotden belagda kanten, slutar att växa på längden, roten går som i dvala.

Skelettjord är framtagen för att fungera som en rotvänlig vägöverbyggnad där det är omöjligt att på annat sätt ge träden en godtagbar jordvolym. Trottoarer och parkerings-ytor där planteringsutrymmet är begränsat och kravet på bärighet stort, är exempel på ytor där skelettjord kan ge träd en ökad jordvolym samtidigt som trafiklasterna tas upp av skelettmaterialet. I Stockholm har skelettjord använts sedan mitten av 1990-talet och för att följa upp resultatet gjordes det under 2005-2006 vitalitetsbedömningar av träden i ett antal av de tidiga anläggningarna. De undersökta träden varierade i vitalitet och tillväxt och en slutsats var att det behövdes studier av Rotutvecklingen i de berörda skelettjordarna. I detta arbete har jag mätt antalet rötter och undersökt hur de växer i skelettjordarna vid 11 av de tidigare vitalitetsbedömda träden. Jag har också undersökt skelettjordarnas uppbyggnad och jämfört resultatet med handlingarna.

Syftet var att undersöka ljuskvaliténs inverkan på tillväxt och smak hos Ocimum basilicum (vanlig basilika) och Ocimum basilicum var. citriodorum (citronbasilika). Ljuskvaliténs inverkan jämfördes även mellan sorterna. Arbetet bestod av ett försök och en kompletterande litteraturstudie för bakgrundsfakta om LED-belysning och basilika. Basilikan växte under åtta veckor i en klimatkammare med fem stycken avdelningar.

Examensarbetet är ett jordförsök som har gjorts på två olika gårdar. Försöken omfattas av två olika jordbearbetningsmetoder, plog och djupluckrare. Anledningen till valet av de två olika gårdarna beror på att de har jordbearbetats på olika sätt under de senaste tio åren och då kanske försöken visar skillnader på hur marken påverkas av de olika bearbetningsmetoderna. I hälften av försöket är det insått oljerättika för att se vilken av bearbetningarna som ger säkrast etablering, och för att eventuellt lättare se hur lucker marken är beroende på Rotutveckling. I försöken har en penetrometer använts för att mäta jordmotståndet i jorden efter plogen och djupluckraren. Jordmotståndet mättes ner till 40 centimeters djup i alla försöksrutorna. Från dessa resultat gjordes diagram för att lättare utläsa resultaten.

Föryngring av skog är en nödvändig, men kostsam åtgärd och därför är det eftersträvansvärt att hitta en föryngringsmetod som är både kostnadseffektiv och ger en bra föryngring. Ett sätt att få en billigare föryngringsåtgärd är att använda frösådd. Vid en lyckad sådd gör det stora plantuppslaget att plantorna får bra förutsättningar för god kvalitet. Dessa plantor får dessutom bättre Rotutveckling och stabilitet än planterade plantor. Användningen av skogssådd är dock begränsad av bl.a.