Det huvudsakliga syftet med denna studie är att undersöka hur lokaltidningsjournalisten bygger sin roll som journalist på en lokaltidning och dennes konstruktion av vad man kan kalla "synen på yrket" eller rollen. En samling lokaltidningsjournalister, med placering på tre olika lokaltidningar i Östergötland, medverkar i uppsatsen. Genom användandet av fokusgruppsmetoden, en kvalitativ forskningsmetod byggd kring samtalet, har informanterna uppmuntrats att tala om sitt arbete och rollen som lokaltidningsjournalist. Utgångspunkten för samtalen i fokusintervjuerna har varit fyra noveller om en fiktiv lokaltidningsjournalists vardag..

Bakgrund: Tidigare forskning och litteratur som behandlar controllerns professionella yrkes-roll beskriver den tekniska rollen, där controllerns administrativa och funktionalistiska roll i organisationen står i fokus. Rollen kan beskrivas vidare med hjälp av sociologisk rollteori där Rollskapande och rollåterskapande är två centrala begrepp.Problem: Utifrån tidigare forskning har vi formulerat tre frågor i syfte att förstå controllerns yrkesroll utifrån ett socialt rollperspektiv: Vad betyder begreppet controller och vad säger teori och tidigare forskning att en controller bör göra? Vad är controllerns roll i praktiken och hur skapas yrkesrollen? På vilket sätt går controllerns Rollskapande att förklara med hjälp av rollteori?Metod och teori: Vi tillämpade en fenomenologisk tolkande metod i denna studie, då vi valde att fokusera på controllern som individ. Utifrån sociologisk rollteori ur ett multipelt perspektiv analyserar vi rollbegreppet, i syfte att få kunskap om hur individer skapar mening i den värld de lever i. Vi använder oss av tre rollteorier av tre välkända författare inom sociologisk roll-teori för att vidare tolka controllerns roll bortom den tekniska beskrivningen.

Mitt syfte med arbetet var att undersöka vad som påverkar hur barn väljer böcker för fri läsning i skolan. Dessutom ville jag undersöka om det är skillnad i barnens val när böckerna väljs ur en boklåda som är komponerad av en bibliotekarie jämfört med när de väljer direkt ur hyllan på skolbiblioteket. Jag intervjuade 21 barn i årskurs 1 och 22 elever i årskurs 2. Intervjun var kort och innehöll en öppen fråga. Mitt resultat visade att eleverna i stor utsträckning valde samma böcker som sina kamrater, men ändå upplevde att de gjorde det av eget intresse.

Syftet med denna studie är att belysa rollekar i den fria leken på fritidshemmet ur ett genusperspektiv. För att uppnå syftet ställde vi fyra frågor: Hur undersöker barn könsroller genom rollek i den fria leken? Hur stor påverkan har miljön och material på barnens Rollskapande? Hur förmedlar barnen rollerna till varandra i den fria leken? Hur visar sig rollekar i andra situationer än vid fri lek? Fokus i denna uppsats handlade om att se hur skapandet av genus går till och vilka faktorer som påverkar barnen. Den teoretiska utgångspunkt som vi valt att arbeta efter är feministisk poststrukturalism. Ur ett genusperspektiv har vi observerat barn i fritidshemsverksamheten.

Det finns både skillnader och likheter mellan Stanislavskij och Brecht. En av de tydligaste är att de har olika ismer i grunden, Stanislavskij är naturalist och Brecht är realist. Dessa ismer gränsar till varandra i det att de båda vill ge en så realistisk bild av verkligheten som möjligt, men tar olika vägar i synen på verkligheten och hur denna ska avbildas på bästa sätt. Där Stanislavskij vill ha total inlevelse vill Brecht fjärma och hålla distans. Där Brecht bara låter skådespelaren ge utlopp för sina känslor i det inledande repetitionsarbetet låter Stanislavskij känslan vara med som en röd tråd genom hela processen från Rollskapande till färdig föreställning.

Vår huvudsakliga målsättning med studien var att undersöka fritidspedagogens yrkesroll i skol- och undervisningsverksamheten. Vi finner detta som ett intressant problemområde då yrkesrollen förändras nämnvärt under senare år och detta har påverkat såväl yrkesrollen som uppfattningen om denne. Diskussionerna har förts utifrån ett professionellt perspektiv samtidigt som själva yrkesrollsdiskussionen förankrats i ett rollteoretiskt perspektiv. Detta för att skapa en djupare förståelse för Rollskapande och hur rollerna ter sig i olika sociala sammanhang. Den övergripande strukturen i studien är av traditionell karaktär och undersökning är empiriskt genomförd i form av kvalitativa forskningsintervjuer.

Vår huvudsakliga målsättning med studien var att undersöka fritidspedagogens yrkesroll i skol- och undervisningsverksamheten. Vi finner detta som ett intressant problemområde då yrkesrollen förändras nämnvärt under senare år och detta har påverkat såväl yrkesrollen som uppfattningen om denne. Diskussionerna har förts utifrån ett professionellt perspektiv samtidigt som själva yrkesrollsdiskussionen förankrats i ett rollteoretiskt perspektiv. Detta för att skapa en djupare förståelse för Rollskapande och hur rollerna ter sig i olika sociala sammanhang. Den övergripande strukturen i studien är av traditionell karaktär och undersökning är empiriskt genomförd i form av kvalitativa forskningsintervjuer.

Dagens arbetslivsforskning bygger till stor del på det faktum att organisationer utvecklas och förändras, men hur upplever en högt utbildad individ sin roll i de nya strukturer som uppkommer? Hur skapas roller och hur ser relationen ut mellan rollers olika sidor i den organisatoriska kontexten? Därvidlag har en undersökning utförts på ett högteknologiskt företag. En undersökning med fokus på organisationens medlemmar. Studien berör civilingenjörer som arbetar i en organisation, rollen som nyanställd samt de problem som de ställs inför baserat på det abstrakta ramverk som i många fall verkar sätta gränser för arbetet. Metoden som används är kvalitativ med ett etnografiskt angreppssätt.

Detta examensarbete behandlar politikers tal om lärarrollen och då med primärt fokus på språkbruk. I detta undersöks om det finns belägg för skillnader i hur bilden av lärarrollen kommer till uttryck mellan vänster- och högerorienterade partier. Den empiriska grunden utgörs av riksdagsprotokoll från kammardebatter under tidsperioderna 2004, 2005, 2006 och 2008. Sammanlagt rör det sig om fyra kammarprotokoll, där enskilda anföranden har valts ut och analyserats. Dessa anföranden utgör tillsammans cirka fyra sidor normal text och innefattar sjutton separata anföranden.Examensarbetets teoretiska ansats befinner sig inom ramen för ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på kommunikation och kunskapsbildning, det vill säga hur diskurser konstrueras, konsumeras och konstitueras.Samhället är inte homogent, utan präglas av olika intressegrupper som har olika värderingar och olika syner på samhällets utformning.