Syftet med undersökningen var att ta reda på om det finns något samband mellan gymnasieelevers uppfattning om sin kunskapsnivå i matematik och hur Roligt de upplever att ämnet och undervisningen är. Data till undersökningen samlade jag in via intervjuer, enkäter och en inlämningsuppgift med öppna frågor om upplevelser kring matematiken. Litteraturen, bland annat Skolverkets undersökning, pekade i stor utsträckning på att en känsla av lust i samband med undervisningen leder till bättre kunskapsutveckling. Resultatet av undersökningen visade att det finns ett ganska starkt samband mellan elevernas uppfattning om den egna kunskapsnivån och hur Roligt de tycker att ämnet är..

Jag vill med denna undersökning ta reda på vilka olika upplevelser elever kan ha vid arbete med praktisk matematik. Litteraturen inom området visar att omkring 50% av eleverna i skolår 7-9 tycker att matematik är Roligt, och att praktisk matematik kan förändra dessa attityder positivt. I min undersökning väljer jag att observera en klass med elever i skolår 6 när de genomför praktiska moment samt att intervjua 12 stycken av dessa elever. Jag finner att de bl.a. upplever praktisk matematik som variation från att räkna i boken samt att det är Roligt att klippa, klistra och måla.

Idag hör man ofta barn som säger att det är tråkigt i skolan och att de inte vill gå dit. Det märks också att de ofta inte är motiverade till att studera. Detta gjorde oss nyfikna på vad man kunde göra för att öka deras motivation och lust att lära. Vi tyckte att detta var ett väldigt relevant ämne för dagens samhälle då man ofta hör om barn som inte klarar grundskolan med godkända betyg. Vårt syfte med denna forskning var att ta reda på vad barnen finner Roligt respektive tråkigt i skolan och hur pedagogerna tar tillvara på denna kunskap.

SammanfattningExamensarbetet handlar om sambandet mellan elevers attityd till matematik och prestationerna i ämnet. Det kan kännas uppenbart att elever blir bättre på något de tycker är Roligt, men det känns ändå viktigt att kunna få det bekräftat.Min förhoppning är att undersökningen ska skänka ytterligare ljus åt elevernas syn på skolan och undervisningen, med speciellt fokus på matematik. Om det kan bevisas att elever skulle lära sig mer om de tyckte det var Roligt så kan skolan utvecklas på ett sätt som gör elevernas skoldag lättare att se fram emot.Undersökningen är gjord med enkäter som eleverna fått fylla i själva, alla svar kommer alltså direkt från eleverna även om tolkningarna är gjorda av mig.Med enkäterna tolkade och analyserade syns en tydlig statistisk signifikans. Elever som tycker matematik är Roligt har i allmänhet även ett högre betyg än de som tycker det är tråkigt..

Vårt syfte är att med spel, lek och charader försöka få eleverna att lära sig den svenska grammatiken på ett enkelt och Roligt sätt. Vi vill också utröna vad eleverna tyckte om undervisningsmetoden. Vi vill se hur vår alternativa metod med spel och lekar som grund för inlärningsprocessen fungerar. Den traditionella grammatikundervisningen med studieböcker och fyller i övningar fann vi själva inte speciellt inspirerande. Därför utvecklade vi denna alternativa undervisningsmetod.

Syftet med studien är att undersöka vad barn i åldern 1-4 år kan uppleva som Roligt och glädjefullt under den fria leken på förskolan. Intressant för studien är också på vilka sätt barn ger uttryck för glädje.Frågeställning:- Vad upplever barnen som Roligt?Studien tar sin utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv och i Mealeau-Pontys teori om den levda kroppen där kropp och själ hänger samman. Genom att studera barns kroppsliga uttryck får vi möjlighet att tolka deras inre tankar och upplevelser. Barns sociala umgänge vilar på en kroppslig grund och deras handlingar ses som meningsfulla.

Studier visar att resultaten i matematik för flerspråkiga elever är sämre än de för elever med svensk bakgrund. Därför syftar studien till att ge exempel på hur några flerspråkiga elever i årskurs 5 fullgör och upplever olika typer av matematikuppgifter. Tre fallstudier utförs ur barns perspektiv med 12 elever från tre skolor. Genom att kombinera intervjuer, observationer och ett experimentellt inslag så blir det möjligt att urskilja eventuella likheter och skillnader mellan de olika skolorna.I studien framkommer inga skillnader mellan skolorna. Eleverna arbetar till övervägande del i sin matematikbok under lektionerna.

Studien har gjorts på en avdelning på en förskola som till stor del består av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begränsat gemensamt verbalt språk leker utifrån ett barnperspektiv. För att komma närmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fältanteckningar och informella samtal med pedagogerna på avdelningen. Studien utgår från en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha Roligt med varandra.

Studien har gjorts på en avdelning på en förskola som till stor del består av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begränsat gemensamt verbalt språk leker utifrån ett barnperspektiv. För att komma närmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fältanteckningar och informella samtal med pedagogerna på avdelningen. Studien utgår från en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha Roligt med varandra.

Detta är en undersökning om hur tolv elever i årskurs 9 ser på bildämnet. Uppsatsen tar upp deras tankar och åsikter kring ämnet, vilka tekniker och metoder de är vana vid att arbeta med samt eventuella skillnader mellan killar och tjejer när det kommer till deras syn på ämnet. Genom intervjuer kommer undersökningen fram till att eleverna ser bild som ett Roligt och avslappnande ämne som inte är särskilt svårt. De får arbeta med varierande tekniker vilket de tycker är Roligt och det finns inte tydliga skillnader mellan killar och tjejers syn på ämnet..

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka vad som kan göras för att eleverna ska uppleva matematik som ett intressant och Roligt skolämne samt att belysa vilka lärandesituationer och miljöer som främjar elevers matematikutveckling. Fokus i studien ligger på lärande och undervisning i matematik. Undersökningen bygger i första hand på kvalitativa metoder med elev- och lärarintervjuer och experiment med en grupp utvalda elever, men också kvantitativ metod med enkätundersökning bland elever, samt litteraturstudie. Resultatet av min undersökning visar att problemlösande, undersökande och elevaktiverande arbetssätt enskilt och i grupp och gemensamma matematiska samtal bör ha en större plats i matematikundervisningen med syfte att öka elevers intresse för matematik. Variation och dialog är nyckelorden som leder till en förändrad matematikundervisning som samtidigt kan stimulera elevers lärande och utveckling i matematik.

Syftet med arbetet har varit att försöka ta reda på elevers attityder och inställningar till matematik. Detta för att få en djupare förståelse för de faktorer som påverkar dem så att undervisningen kan ta sin utgångspunkt hos eleverna och därmed öka deras intresse för matematik. Frågeställningarna har varit: Vilka faktorer påverkar elevernas attityder till matematik? När är matematiken rolig och när upplevs den som tråkig? Hur överensstämmer elevernas bild med vad läraren har för syn på sina elevers attityder?För att söka svar på mina frågeställningar har jag dels gjort en litteraturgenomgång där jag tittat på tidigare forskning om elevers attityder till matematikämnet. Jag har också genomfört intervjuer med åtta elever i år 6 samt deras lärare i matematik.Det är många faktorer som påverkar elevernas attityder till matematiken.

Syfte och frågeställningarSyftet med vår uppsats har varit att undersöka vilka uppfattningar om genus elever i gymnasiet årskurs 3 har på dansen i skolan. De frågeställningar vi utgått ifrån är:1. Vad har tjejer för tankar om killar och tjejer som dansar?2. Vad har killar för tankar om killar och tjejer som dansar?3.

Syftet med vår studie var att undersöka om utomhusmatematiken bidrar till det lustfyllda lärandet. Som metod har vi använt oss av upplägget undervisningsförsök. I undersökningen har vi använt oss av för- och eftermätningar i form av prov och enkäter. Därefter har vi kompletterat med intervjuer av eleverna. Mellan för- och eftermätningarna har vi tillämpat lektioner i utomhuspedagogik inom ämnet matematik.Resultatet indikerar på att utomhusmatematik är något som gynnar eleverna, främst de svagpresterande.

Studien har gjorts på en avdelning på en förskola som till stor del består av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begränsat gemensamt verbalt språk leker utifrån ett barnperspektiv. För att komma närmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fältanteckningar och informella samtal med pedagogerna på avdelningen. Studien utgår från en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha Roligt med varandra.