This essay examines the criteria for a peaceful cemetery. First there is a short history of the Swedish funeral place. After that follows the definitions of a peaceful place according to environmental psychology. From these definitions an analysis method is constructed for identifying a peaceful cemetery. The analysis method contains six criteria, shape of the entrances, existence of sound, vegetation character, the cemetery?s demarcation, the cemetery?s management and what feeling the cemetery mediates.The analysis method is put into practice on three cemeteries, Överklinten cemetery, Stockholm forest cemetery and the old cemetery in Malmö.

Begravningsplatser i stadsmiljö har en hälsofrämjande funktion då de finns i människors omedelbara närhet och kan innebära skillnaden för om en person kommer i kontakt med en grön utemiljö över huvud taget. Platsen signalerar kontinuitet och inger en känsla av sammanhang i tillvaron (SOC) vilket är den viktigaste faktorn för hur väl vi klarar av stress. I takt med att städer förtätas är det viktigt att ta till vara de gröna miljöer som finns i ett preventivt syfte för folkhälsan. Begravningsplatser som fysiska och sociala platser i urban miljö kan användas för rekreation och som förebyggande återhämtningsplatser för att exempelvis avhjälpa mental trötthet. De viktigaste faktorerna på en begravningsplats är att det råder en fridfull stämning och att platsen är estetiskt tilltalande.

Den här studien berör några av de miljöpsykologiska grunderna i Alnarps Rehabiliteringsträdgårds uppbyggnad. Den ger förslag på hur karaktären Rofylld kan förstärkas och hur säsongen kan förlängas i den restorativa delen av välkomstträdgården med växter som tilltalar flera av våra sinnen. Deltagarna som kommer till trädgården har i regel stressrelaterade åkommor såsom utmattningssyndrom och har varit sjukskrivna en längre tid. De är ofta mycket känsliga på grund av fysisk och psykisk utmattning. Studier visar att deltagarna har behov av en kravlös miljö där de kan få vara ostörda.

Syftet med studien var att studera hur barn med ADHD ser på sin omgivning och då blev valet att utgå från följande frågeställningar. Hur upplever ett barn med ADHD sin vardag i skolan? Hur stämmer barnets beskrivningar överens med våra observationer? I litteraturgenomgången var fokus på tidigare forskning kring omgivande miljö, balans i skolmiljö och påverkan av likartat bemötande av dessa barn. Valet föll på att observera och intervjua sex barn i tio- till femtonårsåldern. Barnen har även tagit bilder på det de tyckte om och det de inte tyckte om i skolan.

Den här utvärderingen undersöker vilken typ av folkbibliotek användare vill ha idag. Den inriktar sig främst på tre teman; miljö, öppettider och utbud. Utvärderingsobjektet är Skellefteå stadsbibliotek och till viss del även närbiblioteken i Skellefteå. Jag använde mig av en kvantitativ metod i form av webbenkäter, för att få reda på svaren på mina frågeställningar. Jag tog även hjälp av litteratur som redan fanns skrivet om ämnet.

Syftet med vår studie är att först ta reda på hur reseföretag har han-terat en katastrofsituation på en destination för att sedan kunna hitta strategier som ter sig lämpliga kring marknadsföringsarbetet för att locka tillbaka resenärer till den drabbade destinationen. Vi har valt att fokusera vår uppsats kring tsunamikatastrofen 2004 och hur olika reseföretag har gått till väga för att vinna tillbaka sina kunders förtroende.Vi har i denna uppsats valt att använda oss utav en kvalitativ me-tod med en abduktiv och fenomenologisk ansats då vårt syfte är att undersöka fenomenet tsunamikatastrofen 2004 i Thailand och ta reda på hur reseföretag har hanterat katastrofsituationen. Den abduktiva ansatsen har varit central under arbetets gång då vi har kompletterat teorin allt eftersom empirin vuxit fram. Vår empiri består av fem stycken kvalitativa intervjuer med personer som har stor erfarenhet och kompetens inom det undersökta området.Vi har utgått från en modell som förklarar hur återhämtnings-processen för en destination bör gå till och implementerat denna modell på reseföretag. De marknadsföringsfaktorer som vi under uppsatsens gång sett vara extra vitala är relationen med kunder samt relationen med media för att kunna återhämta sig efter en kris.

Är perenner ett användbart material för våra grönytor i stadsmiljöer, som kan väcka livslust och förmedla en känsla av livets gång och kontinuitet i en föränderlig värld? När är det bäst att använda sommarblommor och när kan perenner vara ett bättre alternativ? Är murar och buskar det enda sättet att skapa rumslighet i den lilla skalan eller har perennerna en uppgift att fylla även här? Jag söker i denna uppsats svar på dessa frågor och samtidigt förmedla kunskap om perennernas mångskiftande kvalitéer. Material till uppsatsen har i huvudsak varit forskningsrapporter, handböcker och faktaböcker i ämnet. Även intervjuer med företrädare för de som planerar och de som förvaltar stadsmiljöer har gjorts. Uppsatsen belyser perenners roll i stads- och tätortsmiljöer i allmänhet och jämför perennplanteringar med möjliga alternativ. Alternativ till perenn-planteringar kan vara sommarblommor, men också buskar, gräsmatta eller rent av hårdgjorda ytor som t ex asfalt. Nuförtiden är både barn och vuxna mer stressade än förr och ofta lever man i en miljö med många hårdgjorda ytor.

Uppsalas stadspark Stadsträdgården står inför förändringar då det finns planer på att bygga en stor arenaanläggning bredvid. Om planerna genomförs riskerar parken att påverkas negativt. Därför har jag analyserat och tydliggjort Stadsträdgårdens kvaliteter så att de kan bevaras och utvecklas istället. Den teoretiska grund jag utgått ifrån när jag analyserat parkens kvaliteter är Patrik Grahns parkkaraktärer. I sin forskning har han sammanfattat vad människor efterfrågar i parker till åtta parkkaraktärer.

Begravningsplatser är områden som upptar stora ytor av stadens rum men som kansägas vara något förbisedda i samhällsplaneringen. Det finns få studier, speciellt i ensvensk kontext, som har studerat begravningsplatsens rumsliga praktik. Studiensövergripande syfte har varit att undersöka begravningsplatsen roll i staden med Norrabegravningsplatsen i Solna kommun som utgångspunkt. För att göra detta på ettmeningsfullt sätt inspirerades analysen av Henri Lefebvres rumsskapande teori som serrummet som en helhet där det uppfattade, tänkta och det levda samspelar för att skapaplatsen. Teorin influerade i sin tur de använda metoderna som bestod av djupintervjueroch intervjuer med besökare, ostrukturerade och strukturerade observationer samtdokumentanalys.

Att människan blir påverkad av miljön hon har omkring sig är ingen ny idé, och att vi mår bättre i naturmiljöer än i andra miljöer är också något man har trott länge. På senare tid har det kommit platser i form av hälsoträdgårdar som är skapade just för att göra så att vi mår bättre. Det finns både rehabiliteringsträdgårdar där man aktivt arbetar i trädgården för att må bättre, restorativa trädgårdar där det är miljön som ska påverka till att människor mår bättre och rehabiliteringsträdgårdar där både miljön och aktivt arbete ska verka för att få människor att må bättre. I detta arbete ligger fokus på själva mljöns påverkan på människor utan aktivt arbete i miljön och i arbetet undersöks hur en bra restorativ trädgård kan skapas. Detta görs genom en litteraturstudie över olika teorier om varför människor mår bra i naturmiljöer, vilka utemiljöer och element människor tycker bäst om, och olika förslag över vad en restorativ trädgård bör innehålla. Samt även en fallstudie över Hälsoträdgården i Torup, en befintlig hälsoträdgård där den restorativa aspekten har en stor roll.