Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl svenska börsbolag redovisar risker för att sedan utreda ifall det råder något samband mellan vilka företag som har bra respektive sämre redovisning av risker. Uppsatsen bygger på en innehållsanalys av årsredovisningarna från de 31 mest omsatta företagen på Stockholmsbörsen. Ett undersökningsformulär har utformats för att med ett kvantitativt angreppssätt studera omfattningen på företagens Riskredovisning. I studien görs en genomgång av de viktigaste risker som företag utsätts för. Vidare baseras studien på teorier om hur vetenskaplig fakta uppstår.

Forskningsproblem: De två forskningsfrågor vi utgått från i denna studie är: ? Hur ser företagens Riskredovisning ut på deras hemsidor idag? ? Hur ser företagens avvägningar ut vid redovisning av risker och riskpolicyer? Vi tittar även närmare på om det kan vara lämpligt att dela in företagen i olika grupper till exempel efter bransch och lönsamhet. Syfte: Vårt syfte är att kartlägga företagens Riskredovisning till aktiemarknaden på deras hemsidor och att undersöka de avvägningar som företagen har gjort vid beslutet att redovisa/inte redovisa dessa risker och policyer. Metod: Detta är en kvantitativ totalundersökning som utförts med hjälp av en enkät och studier av de aktuella företagens hemsidor. De företag som ingår i vår population är alla A-listade företag på Stockholms fondbörs som uppgivit en svensk kontaktadress via e-mail på deras hemsidor.

Forskningsproblem: De två forskningsfrågor vi utgått från i denna studie är: ? Hur ser företagens Riskredovisning ut på deras hemsidor idag? ? Hur ser företagens avvägningar ut vid redovisning av risker och riskpolicyer? Vi tittar även närmare på om det kan vara lämpligt att dela in företagen i olika grupper till exempel efter bransch och lönsamhet. Syfte: Vårt syfte är att kartlägga företagens Riskredovisning till aktiemarknaden på deras hemsidor och att undersöka de avvägningar som företagen har gjort vid beslutet att redovisa/inte redovisa dessa risker och policyer. Metod: Detta är en kvantitativ totalundersökning som utförts med hjälp av en enkät och studier av de aktuella företagens hemsidor. De företag som ingår i vår population är alla A-listade företag på Stockholms fondbörs som uppgivit en svensk kontaktadress via e-mail på deras hemsidor. Slutsatser: Enligt våra observationer redovisar företag risker i följande ordning efter fallande förekomst, valutarisker (64%), ränterisker (58%) samt finansieringsrisker (47%).

Syfte: Att ur en potentiell investerares perspektiv undersöka hur jämförbarheten i den finansiella Riskredovisningen har förändrats på senare tid och hur innehållet förhåller sig till de regler och standarder som satts upp av IASB och IFRS. Uppsatsen ska också ge en uppdaterad bild av hur jämförbarheten i bolagens finansiella Riskredovisning ser ut. Metod: Uppsatsen har genomförts via en empirisk studie av årsredovisningar på samtliga telekommunikations- och materialbolag på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. En innehållsanalys har gjorts på kredit-, likviditets- och valutarisker, lokaliserade med hjälp av ett mätinstrument baserad på tidigare forskning. Årsredovisningarna som använts är från åren 2009-2011.

Syfte: Att ur en potentiell investerares perspektiv undersöka hur jämförbarheten i den finansiella Riskredovisningen har förändrats på senare tid och hur innehållet förhåller sig till de regler och standarder som satts upp av IASB och IFRS. Uppsatsen ska också ge en uppdaterad bild av hur jämförbarheten i bolagens finansiella Riskredovisning ser ut. Metod: Uppsatsen har genomförts via en empirisk studie av årsredovisningar på samtliga telekommunikations- och materialbolag på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. En innehållsanalys har gjorts på kredit-, likviditets- och valutarisker, lokaliserade med hjälp av ett mätinstrument baserad på tidigare forskning. Årsredovisningarna som använts är från åren 2009-2011. Slutsatser: Vi finner att de enskilda bolagens redovisning av kredit-, likviditets- eller valutarisk inte har förändrats nämnvärt under perioden 2009 till 2011. Detta leder till att den potentiella investerarens möjlighet att jämföra mellan bolag, inom branscher och mellan branscher under samma år inte har förbättrats under perioden.

Många företag har utvecklats mot en mer aktiefinansierad verksamhet där nya intressenter harkunnat investera sina pengar, en annorlunda ägarstruktur och en ny form av sparande har medandra ord växt fram i Sverige. De nya ägarstrukturerna bör i sin tur, tillsammans med andrafaktorer som exempelvis ?IT-bubblan? skapat en förändring inom den ekonomiskaredovisningen. Med nämnda händelser som bakgrund och vetskapen om att allt företagande ärförknippat med risk bör redovisningen av risk i de ekonomiska rapporterna ha ökat.Uppsatsen syftar till att ta reda på hur redovisningen av risker i svenska börsbolag noterade påstockholmsbörsens Large Cap-lista förändrats sedan 1997.Studien innefattar 25 svenska företag vars årsredovisningar från 1997, 2003 och 2006analyserats. Studien är genomförd med en kvantitativ innehållsanalys, där ett flertal olikariskvariabler tas upp.De undersökta företagen uppvisar en statistiskt säkerställd ökning av Riskredovisning mellanåren 1997, 2003 och 2006.

Under det senaste decenniet har frågan om riskhantering fått ökat ge-nomslag och det har växt fram ett behov att identifiera, värdera och hantera risker. En stark drivkraft till detta har varit de företagsskandaler som har präglat 2000-talet. Det finns en ständig utveckling inom ämnet och den ligger främst i vad som företa-gen väljer att ta upp som risker och hur arbetsprocessen utformas.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska börsnoterade företag går tillväga för att hantera och redovisa sina risker.Vi har använt oss av en abduktiv ansats för att uppfylla syftet med uppsat- sen. För att samla in empiri gjordes sju kvalitativa intervjuer som hade en låg grad av standardisering.Vi har kommit fram till att företagen som medverkade utgår från standar-der, men har utvecklat det till ett eget system. Det finns inget klart förhållningssätt för hur företagens Riskredovisning ska se ut, vilket gör att det skiljer sig mellan före-tagen..

Det finns ingen enhetlig definition på risk. Innebörden av risk skiljer sig åt beroende på vem man frågar. Risk är allmänt något som inte är önskvärt och något företagen vill undvika. Att kunna se möjligheterna med risk är en nyare syn på området som skiljer sig mot traditionell riskhanterings inriktning på att minimera skadeverkningar. Hur mycket resurser företagen spenderar på riskhanteringsfunktioner skiljer sig åt märkbart.

Syfte: Den här uppsatsen har två syften: Det första syftet är att undersöka hur de svenska storbankernas riskrapportering har förändrats mellan år 1986 och 2005. Det andra syftet är att undersöka hur de har anpassat riskrapporteringen för att följa regleringarna i Basel II. Metod: Uppsatsen utgår ifrån bankernas årsredovisningar som vi har gjort en innehållsanalys av. Vi har en induktiv ansats och har gjort en kvalitativ undersökning där svaren har kvantifierats. Teoretiska perspektiv: Vårt teoretiska perspektiv är institutionell teori och kommer mestadels från teorier presenterade i vetenskapliga artiklar inom ämnet redovisning och risk.

Trenden är att det ställs högre krav på börsnoterade bolag att redovisa mer omfattande extern bolagsinformation genom årsredovisningen. En del av informationen behandlar bolagens exponering och hantering av risker, ett område som fått större utrymme med åren eftersom Riskredovisningen har stor betydelse för bolag som såväl användare. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur börsnoterade bolag genom extern redovisning av risk kan eftersträva minskad informationsasymmetri och ökad legitimitet omkring en ekonomisk turbulent tidsperiod. För att adressera studiens syfte har en longitudinell flerfallsstudie i svenska börsnoterade skogs- och tillverkningsbolag genomförts mellan åren 2006-2012. Ett aktörssynsätt antogs där bolagens årsredovisning analyserades genom diskurs- och innehållsanalys.

Syftet med uppsatsen var att utvärdera varför företag väljer respektive inte väljer att i sin externa redovisning visa de risker de utsätts för. Uppsatsen har koncentrerats till den redovisning av risk som sker i förvaltningsberättelse och i noter och undersöker endast börsnoterade bolag i branscherna industri och IT.Vår teori består av egen modell som byggts upp med influenser från den institutionella teorin. Teorin består av tio faktorer som kan påverka valet av att redovisa sin risk eller ej.Undersökningen har genomförts med en e-mailbaserad surveyundersökning. Genom det empiriska resultatet vi erhöll försökte vi att urskilja tendenser till valet av att redovisa sin risk eller ej. På grund av att vi försökt att påvisa tendenser, och ej förklara samband hos företagen, valde vi att arbeta utifrån en signifikansnivå på 5 %.För de hypoteser som testades genom Fisher's exakta test var det endast en hypotes som visade att signifikant samband fanns.