Forskning har visat att förekomst av riskfaktorer för brottsrecidiv skiljer sig mellan vålds- och sexualbrottslingar. Ytterligare forskning behövs dock om skillnader mellan mer specifika brottskategorier. Syftet var att undersöka skillnader mellan män dömda för mord (n=363), dråp (n=110), rån (n=238), sexualbrott mot vuxen (n=71) respektive sexualbrott mot barn (n=57) avseende ålder, psykopatiprofil enligt PCL-R samt riskkaraktäristika bedömt med HCR-20. Resultatet visade att personer dömda för sexualbrott mot barn hade lägre förekomst av historiska riskfaktorer, lägre grad av psykopati, samt var äldre än övriga grupper. Gruppen dömda för dråp hade en lägre grad av psykopatisk personlighet (faktor 1) än de andra våldsbrottsgrupperna, mord och rån, medan de hade den antisociala livsstilen typisk för psykopater (faktor 2).

Bakgrund och problem: Allt fler företag väljer att presentera hållbarhetsinformation om företagens förehavande och en anledning till detta kan vara att företagsledningar tror att aktieägare påverkas av hållbarhetsinformation vid värdering av företag.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur privata aktieägare förhåller sig till hållbarhetsinformation vid placeringsbeslut. Vi vill dessutom undersöka om den primära källan för hållbarhetsinformation är företagens hållbarhetsredovisningar och om det är viktigt att den blir granskad av tredje part.Metod: Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats för att utveckla hypoteser. För att få svar på våra hypoteser samt syfte har vi valt att genomföra en kvantitativ undersökning där primärdata samlats in från privata aktieägare genom en webbaserad enkät.Resultat och slutsats: Våra resultat visar att varken hållbarhetsinformation eller företagens arbete med hållbarhetsfrågor påverkar privata aktieägare vid placeringsbeslut. Däremot förekom det samband när vi bröt ner gruppen privata aktieägare till olika variabler. Vi fann samband mellan privata aktieägare och hur de förhåller sig till hållbarhetsinformation beroende på vilken ålder samt Riskprofil de har.

Intresset och möjligheterna för att exponera sitt kapital mot fastigheter har funnits länge men ökat under de senaste årtiondena. Historiskt sett har bara direkta investeringar skapat denna exponering men idag finns andra alternativ så som fastighetsfonder och börsnoterade fastighetsbolag. På Stockholmsbörsen finns det idag 18 fastighetsbolag som har haft en varierande effektiv avkastning. Då flertalet av dessa bolag profilerar sig på ett liknande sätt kan det uppstå svårigheter att verkligen förstå vad som skiljer bolagen åt och förstå vilken risk bolagen utsätter sig för.I kombination med en viss strategi följer en Riskprofil som kan vara mer eller mindre attraktiv för en investerare. För att urskilja mönster måste en analys ske på nyckeltalsnivå och det går inte att enbart rekommendera ett bolag utifrån en viss strategisk inriktning på grund av att nyckeltalen kontinuerligt förändras.Att investera i ett bolag med god direktavkastning, hög belåning och en betydande substansrabatt har historiskt visat sig vara lönsamt.

Kardiovaskulära sjukdomar är en av de främsta orsakerna till för tidig sjuklighet och död i Sverige och västvärlden. Deras etiologi är multifaktoriell och starkt förknippad med olika riskfaktorer. Vissa av dessa är opåverkbara, som hereditet, kön och ålder. Andra däremot, som dyslipidemi, högt blodtryck, övervikt, rökning och psykosociala faktorer är påverkbara.Att upptäcka individer som har flera riskfaktorer och därmed lämpliga för primärprevention utgör en utmaning. De flesta riskfaktorer förutom psykosocial stress omfattas av ett lätt användbart risk- och bedömningssystem.

Bakgrund: En stor del av den vuxna befolkningen i Sverige har hypertoni. Hypertoni är en riskfaktor för hjärt- kärlsjukdom och det är därför viktigt att behandla. Den effektivaste behandlingen vid hypertoni är en kombination av läkemedelsbehandling och livsstilsförändringar. Sjuksköterskan möter ofta patienter med hypertoni ute i vården och spelar därför en viktig roll vid behandling av hypertoni. En utmaning är att motivera och främja livsstilsförändringar hos den här patientgruppen.

Bakgrund och problemformulering: Första januari 2007 började regelverket Basel II gällaför banker inom EU. Syftet med regelverket är framför allt att förhindra finansiell instabilitetgenom att ställa krav på bankers riskhantering. Basel II är ett komplext regelverk som ställerkrav på datainsamlingen samt bankernas IT- systemen. Kostnaderna för implementeringen avBasel II är höga vilket kan ställa till problem för mindre banker då de sällan har sammaresurser som storbankerna.Syfte: Avsikten med uppsatsen är att påvisa hur Basel II påverkar mindre banker verksammapå den svenska marknaden. Utifrån de tre pelarna vill författarna undersöka vilka effekter denya reglerna har medfört för bankerna samt om de missgynnas av Basel II.Metod: I den här uppsatsen har författarna använt en kvalitativ metod för insamling avempirisk data.

Behovet av regleringar av den finansiella marknaden blev extra påtagligt i samband med den finansiella kris som drabbade världen 2008. Krisen bidrog till framtagandet av det nya regelverket Basel III. Regelverket kommer att börja gälla i Sverige 2014. Syftet med Basel III är att banker ska bli mer risktåliga för att förhindra framtida bankkriser. Det finns emellertid en oro för att det nya regelverket, med förändrade kapitalkrav för banker ska bidra till både högre priser och lägre utbud av krediter för bankernas kunder.

Det finns flera typer av insatsvaror för lantbrukare, en av dem är elenergi. När priset på elektriciteten i vinter har varierat från cirka 50 öre upp till 1 400 öre per kilowattimme, kan det medföra stora konsekvenser för lantbrukare. Det här har fått många att vilja se över vilka möjligheter de har att påverka eller utnyttja detta fenomen. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur elintensiva lantbruksföretag agerar för att hantera elenergi som insatsvara. De faktorer som analyserats närmare för att beskriva lantbrukarnas beteende är prissäkring, energieffektivisering och investeringar i egen energiproduktion.

Bakgrund: Sedan år 2008 har världen befunnit sig i ekonomisk kris. Denna kris har drabbat såväl svenska som utländska banker runt om i världen, men i olika grad. Bankerna och deras arbete anses ha haft stor del i den rådande finanskrisen, vilket skapar frågor om hur de regleringar som finns fungerar och påverkar bankerna i den meningen de är avsedda att påverka bankerna och hur bankens arbete med kreditrisker ser ut.Problemformulering: Både Swedbank och Svenska Handelsbanken har drabbats av finanskrisen men Swedbank pekas ut som den största förloraren av dessa två banker. Ser man till respektive banks prestation på den svenska marknaden är det dock Swedbank som visar de bättre siffrorna vad gäller kreditförlust i relation till bankens utlåning och har gjort så sedan 2008. Vi fann det intressant att jämföra hur dessa två banker arbetar med sin kreditgivningsprocess, särskilt då fördelning av kreditförluster skiljer sig åt och då båda bankerna anser sig hålla en låg Riskprofil.

I Sverige har vi, de senaste åren, sett en ökning av antalet förmögna personer. År 2006 fanns det ungefär 1,5 miljoner svenskar med en nettoförmögenhet på minst en miljon kronor. Ökningen av antalet välbärgade personer öppnar vägen för Private Banking ? en banktjänst med kapitalförvaltning och rådgivning riktad mot förmögna privatpersoner, företag och stiftelser. Storbankerna är idag de största Private Banking aktörerna i Sverige, sett till antalet kunder.