I den här studien undersöks hur föreställningar kring kriser och risker inom en organisation påverkar och styr sättet man resonerar kring och arbetar praktiskt med kriskommunikation. Jag tog hjälp av fyra frågor för att undersöka detta nämligen: 1) Hur menar medarbetarna att kriskommunikationsarbetet på landstinget Kronoberg ser ut? 2) Vad har medarbetare för tankar om kriskommunikation i stort? 3) Vad har medarbetare för föreställningar om hot och risker för landstinget Kronoberg? 4) Slutligen, hur ser kopplingen mellan organisationens arbetssätt och medarbetarnas syn på hot och risker ut?Uppsatsens empiri består av åtta stycken samtalsintervjuer med anställda inom landstinget Kronoberg samt organisationens Plan vid Allvarlig Händelse. Jag intervjuade personer från olika avdelningar med olika kopplingar till kriskommunikation. Jag valde att utföra studien hos landstinget Kronoberg då de har verksamheter bevakade av media samt eftersom de har råkat ut för kriser så som Sankt Sigfridsbranden under de senaste åren.

Syftet med studien a?r att belysa hur elever med specifika la?s- och skrivsva?righeter/dyslexi upplever sina mo?jligheter att utveckla en sja?lvka?nnedom kring sitt eget la?rande. Studien har genomfo?rts som en kvalitativ studie da?r totalt sex ungdomar fra?n tre olika skolor har intervjuats. Tre av dem a?r elever pa? ho?gstadiet och tre pa? gymnasiet.

ABSTRACTSyftet med denna studie är att studera vilken påverkan kvällstidningarnas löpsedlar har på deltagarnas riskuppfattningar när det kommer till hälsolarm. Därmed kommer denna c-uppsats belysa fenomenet utifrån medborgarnas synvinkel. Av det som skrivs i kvällstidningar angående hälsolarm är det mycket som kan leda till oväntade konsekvenser, därför har författarna valt att titta närmre på detta fascinerande ämne för att reda ut om, och i så fall på vilket sätt, deltagarna påverkas av dem. Med begreppet hälsolarm avser författarna olika rapporteringar kring hälsorisker som deltagarna kan ta del av på kvällstidningarnas löpsedlar. Studien undersöker unga vuxna i åldern 20-30, och pensionärer i åldern 65-70 för att jämföra åldersskillnader, samt kön, och huruvida de skiljer sig åt i fråga om kvällstidningarnas hälsolarm.