Med fler än en miljon omkomna i trafikolyckor världen över varje år är trafiksäkerhet ett ständigt aktuellt område. Studier på deprimerade patienter har visat att negativ sinnesstämning medför försämrad körförmåga. Dessa effekter är i hög grad outforskade och det är därför viktigt att undersöka om de förekommer även vid en mildare grad av nedstämdhet, så kallad dysfori, vilket i så fall skulle innebära att negativ sinnesstämning i likhet med trötthet och alkoholpåverkan utgör en allvarlig trafikfara. För att bättre förstå hur sinnesstämning påverkar körförmåga är det dock också relevant att undersöka om dysfori kan bidra till Riskkompensation, det fenomen som inträffar när människor kompenserar för säkerhetsförändringar genom ett förändrat riskbeteende. I denna uppsats beskrivs en del av en körsimulatorstudie kring dysfori och bilkörning, där syftet var att undersöka om dysfori kan vara en orsak till Riskkompensation.

Med fler än en miljon omkomna i trafikolyckor världen över varje år är trafiksäkerhet ett ständigt aktuellt område. Studier på deprimerade patienter har visat att negativ sinnesstämning medför försämrad körförmåga. Dessa effekter är i hög grad outforskade och det är därför viktigt att undersöka om de förekommer även vid en mildare grad av nedstämdhet, så kallad dysfori, vilket i så fall skulle innebära att negativ sinnesstämning i likhet med trötthet och alkoholpåverkan utgör en allvarlig trafikfara. För att bättre förstå hur sinnesstämning påverkar körförmåga är det dock också relevant att undersöka om dysfori kan bidra till Riskkompensation, det fenomen som inträffar när människor kompenserar för säkerhetsförändringar genom ett förändrat riskbeteende. I denna uppsats beskrivs en del av en körsimulatorstudie kring dysfori och bilkörning, där syftet var att undersöka om dysfori kan vara en orsak till Riskkompensation.

Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån tidigare forskning identifiera de företagsspecifika risker som kan påverka underprissättningen vid en IPO. Därefter testas hypotesen om att underprissättningen vid en IPO på den svenska marknaden är en företagsspecifik Riskkompensation. Teoretiskt perspektiv: Det teoretiska huvudperspektivet utgörs av tidigare forskning inom underprissättning hos IPOs och sambandet med risk, samt teorin om informationsasymmetri och signaleringshypotesen. Vad som bedöms som risk i denna studie är: ålder, storlek, skuldsättningsgrad och bransch. Metod: Studien är en kvantitativ undersökning där sambandet mellan underprissättning och de företagssepcifika riskfaktorerna ålder, bransch, storlek samt skuldsättningsgrad kontrolleras i en regressionsmodell.

This paper investigates the compensation for risk in the context of the Swedish stock market with a special focus on downside risk. Using daily market data collected from the A-list of the Stockholm Stock Exchange between the years 1983 and 2005 the purpose is to answer the question whether Swedish investors are compensated for holding stocks with high downside risk, measured as downside beta. Using panel data analysis it is shown, in accordance with most previous evidence in international research, firstly that stocks with high beta values on average experience higher returns than stocks with low beta values, and secondly that stocks with high downside beta values experience higher returns than stocks with high beta values in general. On the other hand, cross-sectional regression methodology using a bivariate regression approach shows that downside beta does not explain excess returns very well. Instead, regression analysis suggest that high upside beta does a much better job in explaining excess return over this time period compared to downside beta.