Sammanfattning Titel: Hedgefonder ? En deskriptiv och normativ studie Författare: Johan Bergenudd, Anna Petrén Handledare: Hossein Asgharian Ämne: Finansiering Sökord: Flexibilitet, hedgefonder, högvattenmärke, prestationsrelaterade fondavgifter, Riskjustering. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ge omfattande kunskap om hedgefonders egenskaper, strategier och det prestationsrelaterade avgiftssystem som föreligger. Genom att studera de svenska hedgefonderna vill vi dessutom försöka påvisa ett eventuellt samband mellan framtida risktagande och avkastningens storlek i förhållande till övriga hedgefonder respektive det egna högvattenmärket. Metod: Då kunskapen om hedgefonder är låg kommer vi i arbetet att belysa deras olika karaktärsdrag för att öka kunskapen om denna fondtyp.

Studien utreder om det är möjligt att utforma en värdeinvesteringsstrategi utifrån ett fåtal kriterier som frekvent ger bättre avkastning än indexet SIXPRX på de nordiska aktiemarknaderna. Genom en långsiktig tillbakablick mellan 1992 och 2011 har författarna utforskat möjligheterna till värdeinvesteringar. Årsvisa portföljer om maximalt 30 aktier används fo?r att besvara frågeställningen. Dessa resultat undersöks sedan statistiskt genom signifikanstest.

I den här rapporten undersöks med utgångspunkt från empiriska data om momentumstrategier har genererat en överavkastning på Stockholmbörsens Large Cap-lista mellan februari 2000 och februari 2010. Vi undersöker även för vilka tidshorisonter som effekten är starkast, samt vilken påverkan transaktionskostnader och Riskjustering har på överavkastningen. Resultatet visar på en statistiskt säkerställd överavkastning för sex (6) av de totalt sexton (16) momentumstrategier som ingått i studien. Dessutom visade alla övriga momentumstrategier en icke statistiskt säkerställd överavkastning. Effekten ter sig starkast för urvalsperioder samt investeringsperioder på 3-6 månader, vilket är inom det intervall på 3-12 månader som Jagadeesh och Titman (1993) fann i sin studie.

I den här rapporten undersöks med utgångspunkt från empiriska data om momentumstrategier har genererat en överavkastning på Stockholmbörsens Large Cap-lista mellan februari 2000 och februari 2010. Vi undersöker även för vilka tidshorisonter som effekten är starkast, samt vilken påverkan transaktionskostnader och Riskjustering har på överavkastningen. Resultatet visar på en statistiskt säkerställd överavkastning för sex (6) av de totalt sexton (16) momentumstrategier som ingått i studien. Dessutom visade alla övriga momentumstrategier en icke statistiskt säkerställd överavkastning. Effekten ter sig starkast för urvalsperioder samt investeringsperioder på 3-6 månader, vilket är inom det intervall på 3-12 månader som Jagadeesh och Titman (1993) fann i sin studie.

I den här rapporten undersöks med utgångspunkt från empiriska data om momentumstrategier har genererat en överavkastning på Stockholmbörsens Large Cap-lista mellan februari 2000 och februari 2010. Vi undersöker även för vilka tidshorisonter som effekten är starkast, samt vilken påverkan transaktionskostnader och Riskjustering har på överavkastningen. Resultatet visar på en statistiskt säkerställd överavkastning för sex (6) av de totalt sexton (16) momentumstrategier som ingått i studien. Dessutom visade alla övriga momentumstrategier en icke statistiskt säkerställd överavkastning. Effekten ter sig starkast för urvalsperioder samt investeringsperioder på 3-6 månader, vilket är inom det intervall på 3-12 månader som Jagadeesh och Titman (1993) fann i sin studie.

Syfte: Uppsatsens syfte är att ge kunskap om hedgefonders egenskaper och stategier utifrån ett investerarperspektiv. Genom att studera den svenska hedgefondmarknaden ska vi dela in alla svenskregistrerade hedgefonder i kategorier. Vi skall slutligen göra en rankinglista utifrån den avkastning som genereras i termer av fondernas historiska värdeutveckling och risknivå. Metod: Eftersom kunskapen om hedgefonder är låg kommer vi att belysa olika karaktärsdrag. De frågeställningar som tas upp i problemdiskussionen besvaras helt eller delvis i kapitel 3 och 4.

I denna uppsats undersöks hur aktivt förvaltade svenska aktiefonder presterat i jämförelse mot passiv förvaltning i perioder av upp- och nedgång på Stockholmsbörsen mellan åren 1995-2010. I ett urval av 36 aktivt förvaltade Sverigefonder undersöks hur prestationerna står sig mot passiv förvaltning, om fondernas prestationer håller i sig över tid och om fondstorleken har betydelse för prestationen. Genom en uppdelning olik tidigare studier på fonders prestationer, där perioderna bestäms utefter marknadens upp- och nedgångscykler kan resultat tydligare framställas om aktivt förvaltade fonder presterar bättre än passiv förvaltning. Vi riskjusterar fondernas prestationer och jämför deras utveckling mot SIX Return Index och indexfonden Handelsbanken Mega Sverige Index (den passiva förvaltningen). Vi finner att aktiv förvaltning överlag inte lyckas genera högre avkastning än index i perioder av uppgångar men att de går bättre än index i nedgångar.

Problem: Använder sig fondförvaltare av ett markant ökat risktagande för att försöka återta förlorad avkastning relativt konkurrenter? Vilka incitament kan leda till en förändring i Riskjusteringen? Finns det några faktorer som har samband med Riskjusteringen eller är fondförvaltarens riskbeteende slumpartat? Hur väl överensstämmer våra resultat med tidigare studier inom området för vår undersökning? Syfte: Vårt huvudsyfte är att undersöka om det föreligger någon skillnad i förändring av risknivå mellan de fonder som har lägre avkastning än medianen och de fonder som har högre avkastning än medianen. Vårt delsyfte är att försöka förklara medelRiskjusteringen under andra halvan av året för de fonder vars avkastning hamnade under medianen för avkastningen under första halvan av året; givet att en sådan förändring föreligger. Metod: Vi utförde först en studie av befintlig teori inom området. Test av turneringshypotesen med hjälp av c2-metoden genomfördes på 41 stycken svenska aktiefonder.

Denna studie undersöker hur aktivt förvaltade BRIC-landsfonder (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) som erbjuds på den svenska fondmarknaden har presterat i förhållande till respektive jämförelseindex (MSCI) utifrån avkastning och riskjusterad prestation under perioder av upp- och nedgångar 2006 till 2011. Vidare undersöker vi hur BRIC-landsfondernas prestationer har hållit i sig jämfört med index och varandra över tiden. Vi finner att majoriteten av Brasilien-fonderna slår index i både upp- och nedgång, samt håller i prestationerna över tid. Riskjusterat presterar fonderna över index två av tre perioder. Ryssland-fonderna slår index i uppgång, men inte i nedgång.

Mycket forskning har genom de senaste 50 åren studerat huruvida det går att prestera bättre än en marknadsportfölj. Har fondförvaltare egentligen någon förmåga att generera extra avkastning till sina investerare? Om aktörer i de finansiella marknaderna enligt den klassiska effektiva marknadshypotesen ej skulle kunna prestera överavkastning mot en marknadsportfölj (Fama, 1970), vad skulle då avgöra om en individ skulle få jobbet som fondförvaltare? Vad skulle avgöra om fondförvaltaren inte förtjänar att sitta på sin tjänst? Syftet med denna uppsats är att undersöka den senare av dessa frågeställningar. Först analyseras huruvida fondförvaltares prestation skiljer sig från en marknadsportfölj. Vi undersöker sedan sambandet mellan fondförvaltares prestation och sannolikheten att ansvaret för fonden övergår till en ny förvaltare.