Den här studien belyser ungdomar och Riskbeteende i dagens samhälle. För att uppnå relevant information för studien använde jag en kvalitativ undersökning. Jag intervjuade tre professionella inom ungdomsverksamhet. Resultatet belyser vilka orsaker det finns till Riskbeteende, de tydligaste orsakerna hittar man i skolan och i ungdomens sociala liv. Studien fokuserar också på vilka tecken man använder sig av för att känna igen Riskbeteende, detta är tecken som ungdomarna visar upp i sin vardagliga situation.

Tidigare forskning kring sexuellt Riskbeteende i Sverige har hitintills främst fokuserat på attityder till kondom och kondomanvändning. I dagsläget saknas forskning kring sambandet mellan sexuellt Riskbeteende och personlighet i Sverige. I denna studie genomfördes en enkätundersökning bland 59 unga vuxna för att undersöka samband mellan sexuellt Riskbeteende och personlighet. Några signifikanta samband hittades; bland annat mellan social förmåga och impulsiva sexuella beteenden. När enbart sexuellt Riskbeteende studerades så fanns signifikanta medelvärdesskillnader mellan könen.

Det generella sambandet mellan riskuppfattning och Riskbeteende undersöktes. Etthundratrettiofem enkäter delades ut till studenter på Sjuksköterskeprogrammet sjuksköterskeprogrammet på Högskolan Kristianstad. Resultatet i denna studie visar att det fanns ett signifikant generellt samband mellan riskuppfattning och Riskbeteende. När riskuppfattning och Riskbeteende korrelerades inom varje hälsodomän fanns ett signifikant samband inom domänerna rökning, motionering och användning av mobiltelefon, medan det inte fanns något samband inom domänerna solning och alkoholkonsumtion. Starkast var sambandet mellan uppfattning och beteende inom domänen motion.

Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i Riskbeteende för ätstörningar hos tjejer studerande vid riksidrottsgymnasier och tjejer studerande vid icke- idrottsinriktade gymnasier. Studien genomfördes på strategiskt utvalda gymnasieskolor runt om i Sverige och var kvantitativ. Datainsamlingen gjordes med hjälp av enkätformulär. Resultatet visade på signifikanta skillnader inom kategorierna ?hetsätning?, ?att anse sig utöva en idrott som kräver en viss vikt? samt att ?ha blivit tillsagd av tränare/ ledare att gå upp i vikt?.

Syfte: Undersöka preventivmedelsanvändning, sexuellt Riskbeteende gällande könssjukdomar och oönskade graviditeter samt skillnader i sexuellt Riskbeteende mellan olika ursprung, självförtroende och ålder vid sexuell debut hos kvinnor i åldern 14-31 år. Metod: En enkätundersökning, konsekutivt urval, utförd på RFSU-kliniken under år 2011 inkluderade 419 kvinnor. Resultat: Kondom var det vanligaste preventivmedlet vid första samlaget och p-piller var vanligast vid senaste samlaget. Nästan hälften, 48,7 %, hade haft en könssjukdom, klamydia var vanligast. Över hälften, 60,2 %, hade riskerat att få en könssjukdom och 45,6 % hade riskerat att bli oönskat gravid under de senaste tolv månaderna.

Uppsatsens syfte har varit att belysa hur socialsekreterare iutredningssammanhang kan bidra till en hälsobefrämjande sexuell hälsaför ungdomar. Genom studiens frågeställningar har ambitionen även varitatt synliggöra vilket utrymme som ämnet sexuell hälsa ges iutredningssamtal med ungdomar. Empirin bygger på semistruktureradeintervjuer med sju socialsekreterare, som arbetar i fyra olika kommunermed utredning av barn och ungdomar inom socialtjänsten. De teoretiskaverktyg som vi använt för att analysera, är valda efter en tematisering utavempirin, studien har därmed en induktiv forskningsansats. De teoretiskaverktyg som analys och resultat bygger på är risk, prevention ochgräsrotsbyråkrati.

Syftet med studien var att undersöka hur personer med ett injektionsmissbruk, som medverkade i sprututbytesverksamhet i Sverige, upplevde att deras livskvalitet blivit annorlunda. Vidare undersöktes också vilka insatser de blivit erbjudna och om de upplevde att de hade ett minskat Riskbeteende. Frågeställningarna som användes i studien för att undersöka detta var:? Vilka insatser inom sprututbytesverksamheten erbjuds personer med injektionsmissbruk att ta del av?? Hur använder sig personer som medverkar i sprututbytesverksamhet av den kunskap de erhåller om hur de ska minska sitt Riskbeteende?? Hur upplever personerna som deltar i sprututbytesverksamheten att deras livskvalitet blivit annorlunda?För att kunna svara på frågeställningarna användes en enkät som skickades till sprututbytesverksamheter i Sverige. De centrala begrepp som går att återfinna i studien ärharm reduction och livskvalitet och dessa begrepp är väsentliga när det gäller konstruktionen av enkäten i relation till syfte och frågeställningar.

Bakgrund: Forskning visar att det har blivit en strategi att fokusera på riskgrupper istället för Riskbeteende när det gäller HIV-provtagning i Sverige. Karolinska Institutet utförde en studie under 2010 som dessutom tydde på att ungdomar och unga vuxna som söker sig till ungdomsmottagningar i hög grad nekas provtagning. Ungdomar och unga vuxna är enligt Regeringens proposition 2005:06/60. Som barnmorska på en ungdomsmottagning har man en unik möjlighet att uppmuntra god sexuell hälsa, förmedla kunskap om olika smittor och smittorisker samt tillgodose önskan om provtagning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur barnmorskor på ungdomsmottagningar i Göteborg och Södra Bohuslän handskas med HIV i relation till ungdomar och unga vuxna.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om det finns en koppling mellan kompisars Riskbeteende (rökning, berusningsdrickande och användande av narkotika) och ungdomars psykosomatiska hälsa samt om det finns en koppling mellan klasskamraternas Riskbeteende och ungdomarnas psykosomatiska hälsa. I många undersökningar har man kommit fram till att man påverkas av sina vänners beteende samt personer som finns i ens omgivning. De resultat som framkom för niondeklassarna i denna undersökning visar att det finns en koppling mellan kompisars rökning, alkoholkonsumtion och narkotikaanvändande och ungdomarnas psykosomatiska hälsa. Ingen motsvarande koppling till klasskamraters Riskbeteende kunde dock fastställas. Detta kan bero på att klasserna i grundskolan är mer heterogena med flera olika ?klickar? inom klassen som inte integrerar med varandra och då blir inte klassens beteende så viktigt för individens psykiska hälsa.

Personlighetsdrag har visat sig vara betydelsefullt för att förstå Riskbeteenden hos individer, där drag av impulsivitet, aggressivitet samt umgängesbehov har kopplats till hög frekvens av risktagande. Syftet med denna studie var att undersöka skillnader med avseende på personlighet mellan två grupper av ungdomar från en normal- respektive en klinisk population. Den kliniska gruppen bestod av 22 ungdomar placerade inom SiS ? institutioner. Jämförelsegruppen bestod av 111 ungdomar från fyra olika gymnasieklasser.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns någon samvariation mellan föräldrar som hade tillåtande attityder samt låg monitoring(föräldrars bristande tillsyn över sina ungdomar) och Riskbeteende i alkohol, tobak, narkotika och/eller spel hos deras ungdomar, samt att studera eventuella könsskillnader. Studien gjordes i samarbete med Samhällsmedicin vid Landstinget Gävleborg. Metoden som användes var en kvantitativ och studien grundades på datamaterial på 1735 ungdomar från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysningens (CAN) totalundersökning som hade genomförts bland eleverna i årskurs nio i Gävleborgs län i år 2008. Eventuell samvariation undersöktes med hjälp av korstabeller och det beräknade 95 procents konfidensintervall. Resultatet visade att ungdomar till föräldrar med tillåtande attityder och låg monitoring hade ett Riskbeteende i alkohol, tobak, narkotika och spel i större utsträckning jämfört med ungdomar som inte hade detta, där föräldramonitoring var den mest betydelsefulla påverkansfaktorn för ungdomars substansbruk.

This paper is a study how students at a high school in Falun, Sweden, estimates theirperformance in an upcoming math test which is then compared with the actual grade thestudent performed. The students who participated also answered questions related to ?risksituations? to examine whether there is a correlation between how students estimate theirperformance in the context and their risk behavior, and if the students act like economicmodels assume. In agreement with previous studies, the boys in the survey tended to beoverconfident in their performance. The girls in the study were neither over- norunderconfident in her performance and no significant difference in the estimation of one'sperformance between the sexes could be proven.

Tidigare studier har visat att sexuellt överförbara sjukdomar är ett problem som växer bland ungdomar världen över. Syftet med studien var att beskriva och studera om några könsskillnader förelåg gällande gymnasieungdomars Riskbeteende, attityder och kunskaper om sexuellt överförbara sjukdomar samt deras attityder till sex och samlevnad och kondomanvändning. Data samlades in med delar från en större enkät. Nittioåtta enkäter delades ut och svarsfrekvensen var 85 %. För att undersöka om det fanns några statistiskt signifikanta könsskillnader utfördes Chitvå-test på materialet.

Syftet med denna litteraturstudie var att problematisera det faktum att unga män söker till landets ungdomsmottagningar (UM) i mycket mindre utsträckning än unga kvinnor. Genom att analysera 12 vetenskapliga artiklar på området unga män och sexualitet söktes det svar på hur de unga männen själva ser på sin egen betydelse för att minska STI och oönskade graviditeter. Det undersöktes också om det finns stora könsskillnader eller skillnader mellan olika grupper när det gäller inställning till preventivmedel, samt hur man som barnmorska på UM kan tydliggöra sitt arbete med unga män utifrån deras behov. Det som framkom var dels att preventivmedelsanvändningen är ett komplext område och att hormonella preventivmedel kan se som ett hinder för killar att använda kondom, att kunskaperna om STI är varierande och ofta bristfälliga, att Riskbeteende var större i vissa grupper och att ungdomsmottagningen är en viktig arena för ungas reproduktiva och sexuella hälsa och att det krävs kunskap och engagemang av personalen för att nå killarna. Titeln på arbetet ? Lev fort och dö ung ? syftar till den undergrupp av unga killar som inte bara utsätter sig för stora risker vad gäller den sexuella hälsan utan som också uppvisar ett återkomande Riskbeteende vad gäller trafik, alkohol, tobak och droger.

Folkhälsovetenskapligt program.