Tidigare studier visar att ?summa 5 årsringsbredd med start 20 mm från märg vid brösthöjd? (5YRW) samvarierar med måttet grövsta kvist i rotstocken hos tall. Grövsta kvist är en viktig kvalitetsbeskrivande variabel som påverkar virkets värde och användningsområde. Riksskogstaxeringen tar borrkärnor på tillfälliga provytor. För varje provyta samlas data in för bestånds, träd och ståndorts ? variabler.

Den första Riksskogstaxeringen (RT) i Sverige genomfördes under åren 1923-1929. Data från den inventeringen är nu digitaliserad och är sparad i en SQL-databas med geografisk information. Digitaliseringen öppnar för nya möjlighetera att genomföra beräkningar på materialeti egendefinierade geografiska områden.Den svenska naturvårdslagen instiftades 1965 och i och med den kunde naturreservat inrättas. Tidigare var det enbart den svenska staten som kunde skydda områden i nationalparker. Syftet med detta arbete är att jämföra skogstillståndet i områden inom naturreservat och nationalparker (benämnt NR) under tre olika tidsperioder samt att jämföra med omkringliggande skogar.

Produktionsfrågorna har ända från starten 1923 haft stor betydelse i de inventeringar som Riksskogstaxeringen, Sveriges officiella källa för skoglig statistik utför. Dess främsta syfte är att beskriva tillstånd och förändringar samt hur väl produktionsförmågan i skogama utnyttjas. Olika produktionsmått har under de senaste hundra åren utvecklats och prövats, varav en del har kommit till användning inom Riksskogstaxeringens arbete. Vid den stora förändringen av Riksskogstaxeringen som infördes 1983 tillkom nuvarande mått på produktionsnivån. Detta produktionsindex skall uttrycka hur väl ståndorten utnyttjas utifrån värdeproduktionen.

Detta examensarbete är utfört på uppdrag av skogsägarföreningen Norra Skogsägarna (Norra) för att undersöka om innehavet av en uppdaterad skogsbruksplan har något samband med hur stor andel av den produktiva skogsarealen där avverkning och skogsvård årligen sker hos enskilda skogsägare i norra Sverige. Analyserna baserades på enkätsvar, data från skogbruksplaner, uppgifter om utförda avverkningar enligt Norra skogsägarnas verksamhetssystem NOVA, samt offentlig statistik från Skogsstyrelsen och data från Riksskogstaxeringen. Examensarbetet söker besvara sju frågeställningar, tre handlar om den skogliga aktiviteten på privata enskilda fastigheter. och fyra syftar till att analysera Norras skogsbruksplaner med avseende på hur väl de följs och hur virkesförrådet förväntas utvecklas. Data analyserades med hjälp av olika t-test där insamlade data jämfördes med data från Skogsstyrelsens offentliga statistik och data från Riksskogstaxeringen. Resultaten visar att skogsägare som investerat i en skogsbruksplan (SBP) utför avverkning/skogsvårdsåtgärder på större andel av sin produktiva areal än de som saknar plan. Den åtgärdade andelen ökar från perioden före till perioden efter att skogsbruksplanen tas emot.

This master thesis consists of an investigation of the profitability per hectare in privatly owned forest land. The investigation is based on data collected from Skogsstyrelesen, Riksskogstaxeringen and Skogsforsk. During the last twenty years the prices on pulp wood and saw log have substantial decreased, but during the same time the the volumes from final felling have increased and the cost for felling has decreased, this investigation shows how the netprofit per hectARE after final felling has changed between year 1980-2005 This investigation shows that that the netprofit has stayed on a stable level during the years 1985-2005 even though prices pulp wood and saw log decreased. Much indicates that the demand of swedish pulp wood and saw log will continue to be strong or even stronger wich will give increased prices and an higher netprofit after final felling in the future.

AbstractSyftet med denna studie var att undersöka:Om delägarna i Älvdalens Besparingsskog röjer sin ungskog i större omfattning än andra skogsägare i Sverige.Hur delägarna i Älvdalens Besparingsskog utnyttjar sina skogsbruksplaner.Hur entreprenörerna får sina uppdrag.Studien genomfördes som dokument-och litteraturstudier, enkät samt personliga intervjuer.Röjningsfrekvensen i Sverige år 2012 var 18,4 procent av röjningsbehovet, enligt Riksskogstaxeringen.Skogsvårdsaktiviteten i Älvdalens socken är sannolikt högre än i landet i övrigt.Enkäten visar att endast cirka 38 procent av delägarna i Älvdalens besparingsskog konsulterar sin skogsbruksplan när beslut skall tas angående röjning.Skogsbruksplanerna används i liten omfattning.Entreprenörerna får sina uppdrag till cirka 80 till 90 procent genom att skogägarna kontaktar entreprenören.Cirka 80 till 85 procent av röjningsarbetet görs av entreprenörer med en ökande trend.Ungskogsröjning, Älvdalens Besparingsskog, skogsbruksplan, entreprenörer.

The forests of Sweden are constantly changing. Map studies indicate that the amount of deciduous trees in Sweden has decreased in recent years in favor of the coniferous trees. The National Forest Inventory has since the early 1920s monitored the Swedish forests and in recent years has made the old data digitally available. In the present project, we have investigated how the numbers of stems in different diameter classes have changed for birch and other deciduous trees. The inventory was conducted in the same manner as in the first forest inventory.

Bergvik Skog is one of the leading forest companies in Sweden who use airborne laser scanning for forestry information. They utilize laser data retrieved by the Swedish National Land Survey to describe the forest holdings and facilitate planning for thinning and final felling operations. However, the possibility to identify stands with clearing needs by using laser scanning data has not been tested in a large scale. The data used in the current study are field data from The Swedish National Forest Inventory in combination with laser data from the Swedish National Land Survey acquired in 2009. The collected data is used to find one or several laser variables that best describe the relationship of the field measured samples with clearing needs.

Det har länge forskats på hur klövviltsbete påverkar skogen och framförallt de skador som uppstår vid bete. Av olika anledningar har dock ingen konsensus kring betesskadeproblematiken uppnåtts. Holmen Skog innehar ett större sammanhängande skogsområde i Kolmården, beläget norr om Norrköping, där betesskador på skogen har varit i fokus de senaste åren. Tidigare har skogsnäringen mestadels befarat kvalitetsnedsättningar på betesskadade träd men nyligen har studier kunnat konstatera signifikanta volymproduktionsförluster. I detta arbete söker vi svar på hur volymproduktionen i tallungskogar i Kolmården påverkas av älg- och kronhjortsbete. Vi har beräknat volymförändringen i skogsbeståndet över 20 år med hjälp av en modell från Riksskogstaxeringen som tar hänsyn till bonitet, medelhöjd, tallandel, skadefrekvens samt om gallring utförts eller ej. Den genomsnittliga årliga volymproduktionen jämfördes mellan dagens beräknade svåra skadenivå på 14,1 % och en hypotetisk 0 %- ig skadenivå och således erhölls en minskning i genomsnittlig årlig volymproduktion. Den årliga volymproduktionsförändringens värde i kronor har beräknats med ett genomsnittligt pris för leveransvirke av barrmassaved.

Inom ramen för Riksskogstaxeringen genomförs årligen en stickprovsinventering som syftar till att samla in data som bl.a. ligger till grund för samhällets planering av skogsresurserna samt för uppföljning av förändringar i miljön. En del i den framtida utvecklingen av Riksskogstaxeringen blir att integrera fältmätningarna med satellitbilder. Införande av satellitbilder kommer att öka skattningskvaliten för många variabler. F ör att satellitbilder skall kunna användas på ett effektiv sätt krävs att skogsmarken kan avgränsas från övriga ägoslag.

Efter att röjningsplikten avskaffades 1994 så har röjningsberget bara ökat enligt Riksskogstaxeringen. För att försöka motverka detta så har utbildningsverksamhet varit ett viktigt verktyg för att få fart på röjningen. Därför utförs detta examensarbete åt Skogsvårdsstyrelsen i Värmland-Örebro för att undersöka om deras kurser gett önskad effekt, dvs. mer röjning. Undersökningen genomfördes som en enkätstudie omfattande 325 enkäter uppdelade på två grupper, dels deltagare i SVS röjningskurser och dels en referensgrupp med personer som ej deltagit i röjningskurser.

Detta examensarbetes syfte är att undersöka hur valda restriktioner för PDOP-värdet samt val av antal observationer påverkar precision, noggrannhet och tidsåtgång vid mätning med Riksskogstaxeringens GPS-utrustnig (Geoexplorer II) i två dimensioner. Försöket utfördes kring en av SLU utmätt punkt i Lill-Janskogen nära SLU i Umeå. Försöksytan är belägen i en svag nordvästlig sluttning ungefär 200 meter från ett krön och karaktäriseras av grov granskog. Mätningar utfördes på försöksytans centrumpunkt under tio timmar 08°0-16°0, två olika dagar, den 27:e februari och den 15:e mars. Under en och samma timma, 12°0-13°0 båda dagarna mätte också sex andra mottagare, placerade i en kvadrat med sidan 20 meter runt centrumpunkten, sin position.

Rotröta i träd medför stora årliga skador och därmed kostnader för det svenska skogsbru­ket. Siffror som brukar nämnas i sammanhanget är 500-1000 Mkr/år. Exempel på orsaker till dessa kostnader är nedklassning av virke, tillväxtförluster, ungskogsdöd, tidigarelagda avverkningar och ökade stormfällningar. Syftet med denna studie var att analysera förekomsten av rotröta hos gran, tall och björk fördelat på ett antal ståndorts-, bestånds- och trädvariabler. Resultaten redovisades för hela landet och uppdelat på regioner.

Under de senaste årtiondena har insikten ökat kring betydelsen av mänsklig påverkan på miljön och vikten av att i ökad utsträckning skydda miljön. I Sverige har det bland annat medfört en likställning av produktions- och miljömålen inom skogsbruket. Sveriges regering har arbetat vidare för att utveckla miljöarbetet, vilket lett till ett antal konkreta miljömål inom olika sektorer. För skogen kallas det övergripande miljömålet "Levande Skogar". Målet är där bland annat att bevara en hög biologisk mångfald i skogarna.

Ökad efterfrågan på virke har lett till ett ökat intresse för och användande av olika produktionshöjande åtgärder. En sådan åtgärd är dikesrensning som innebär att befintliga diken eller dikessystem rensas för att de skall bibehålla eller återfå sin ursprungligt avvattnande och produktionshöjande funktion. Sveaskog avser att öka omfattningen av dikesrensning. Därför behövs en kartläggning av behovet på deras marker. På samma gång behöver produktionseffekterna och livslängden på dikena utrönas. Studien genomfördes via en studie av befintlig litteratur om skogsproduktionseffekter efter dikesrensning och dikning samt förfall och livslängd hos diken.