?Nordlund B (2010) Rida i harmoni. En studie om hur ryttare lyckas praktisera sin teori.C-uppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle. Uppsatsens syfte är att undersöka hur ryttaren tänker när den letar harmoni i sin Ridning. Genom en kvalitativ studie fick informanterna förklara sina teoretiska kunskaper om vad harmoni är och hur det upplevs.

Syftet med detta arbete är att kartlägga vilka situationer som är mest olycksdrabbade vid våra hästinriktade gymnasieskolor. Undersökningen omfattar olika moment från elevernas hantering av hästen på marken till Ridning. Jag har undersökt hur eleverna uppfattade graden av sina skador samt vilka situationer som kan räknas till de mest olycksdrabbade. Svaren på mina frågeställningar har jag inhämtat genom en enkätundersökning som genomfördes bland elever i årskurs tre (2006). Jag intervjuade även lärarna på dessa skolor. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att den totala skadefrekvensen ligger på 72,9 %. De allvarligaste olyckorna sker vid Ridning men fördelningen av skadetillfällena är relativt jämn mellan Ridning, hantering av hästen i stallet och vid hantering på marken i andra situationer..

REFERATAtt en ridlärare själv ska rida är en allmän åsikt som man ofta stöter på. Ridlärarens egna ridkunskaper och färdigheter uppfattas vara av stor betydelse. Men hur ser det ut i Sverige, rider ridläraren?Det finns idag (2011) 1177 examinerade ridlärare med ?level?, enligt Svenska Ridsportförbundet, i Sverige, som är utbildade för att svara för ridutbildningen på ridskolorna. Till ridlärarens uppgift att ansvara för undervisningen av ridskolans elever så ingår det att vara kompetent och kunnig inom sitt ämnesområde, Ridning.Det primära syftet med den här studien är att kartlägga i vilken omfattning yrkesverksamma ridlärare rider i Sverige.

Ridsport har hög skadefrekvens, men med förbättrad känsla för Ridning skulle fler ryttare klara sig från att falla av hästen, som är den vanligaste skadeorsaken. Syftet med denna studie är att undersöka om ryttare upplever att feedback från instruktör och häst påverkar deras utveckling av ryttarkänsla/känsla för Ridning samt om det finns skillnader i detta avseende mellan professionella ryttare och hobbyryttare. RytRidsport har hög skadefrekvens, men med förbättrad känsla för Ridning skulle fler ryttare klara sig från att falla av hästen, som är den vanligaste skadeorsaken. Syftet med denna studie är att undersöka om ryttare upplever att feedback från instruktör och häst påverkar deras utveckling av ryttarkänsla/känsla för Ridning samt om det finns skillnader i detta avseende mellan professionella ryttare och hobbyryttare. Ryttarkänslan har definierats som förmågan att befinna sig över hästens tyngdpunkt, i samma tempo och färdriktning samt att i förväg kunna tolka hästens och sina egna signaler (Larsson, 2011).

Ridning anses allmänt vara svårt att lära sig, speciellt i vuxen ålder. Det kan bero på att Ridning är svårt att förmedla eftersom det är en praktisk kunskap som till stor del bygger på känsla. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur ridlärare använder rösten på en ridlektion. Studien bygger på intervjuer med sex ridlärare. Resultatet visar att rösten hade betydelse för kommunikationen mellan ridlärare och elev och att ridläraren använde rösten olika beroende på elev, mål och utbildningsnivå.

Ridsport har hög skadefrekvens, men med förbättrad känsla för Ridning skulle fler ryttare klara sig från att falla av hästen, som är den vanligaste skadeorsaken. Syftet med denna studie är att undersöka om ryttare upplever att feedback från instruktör och häst påverkar deras utveckling av ryttarkänsla/känsla för Ridning samt om det finns skillnader i detta avseende mellan professionella ryttare och hobbyryttare. RytRidsport har hög skadefrekvens, men med förbättrad känsla för Ridning skulle fler ryttare klara sig från att falla av hästen, som är den vanligaste skadeorsaken. Syftet med denna studie är att undersöka om ryttare upplever att feedback från instruktör och häst påverkar deras utveckling av ryttarkänsla/känsla för Ridning samt om det finns skillnader i detta avseende mellan professionella ryttare och hobbyryttare. Ryttarkänslan har definierats som förmågan att befinna sig över hästens tyngdpunkt, i samma tempo och färdriktning samt att i förväg kunna tolka hästens och sina egna signaler (Larsson, 2011).

Funktionshindrade är en prioriterad målgrupp för folkhälsoarbetet i Sverige. De två viktigaste målområdena som fokuseras är rätten till jämlikhet och delaktighet i samhället samt möjligheten att kunna utföra önskade fritidsaktiviteter. Djur, exempelvis hästar, har i tidigare studier visat sig påverka funktionshindrades upplevda hälsa på ett positivt sätt och bidragit till nya kunskaper om dem själva. Syftet med den här studien var att undersöka på vilka sätt Ridning som hälsofrämjande fritidsaktivitet kan bidra till en bättre upplevd hälsa och ett bättre lärande för personer med funktionshinder, och på vilket sätt ridverksamheten är uppbyggd som relateras till ett pedagogiskt perspektiv. Studien utfördes på en ridskola.

Syftet med denna studie var att försöka ta reda på vad ryttare som befinner sig på olika nivåer har för kostvanor och hur väsentligt de anser det vara med kostmedvetenhet i samband med Ridning. Forskning kring själva hästen och dess foderbehov finns i mängder medan forskning kring ryttaren är nästintill obefintlig. Frågeställningen som ledde studien framåt var; Vilken är betydelsen av kost och kostvanor hos ryttare som befinner sig på olika nivåer i sin utövning? För att söka svar på frågeställningen användes en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Åtta ryttare från fyra olika kategorier beroende på vilken nivå de befann sig i sin utövning intervjuades.

Den svenska hästboken för barn och ungdomar förändrades kraftigt i övergången mellan femtiotal och sextiotal. Den största förändringen var att den övergick från att vara pojkbok till att bli flickbok. Samtidigt började den distansiera sig från de översatta böckerna av framför allt anglosaxiskt ursprung genom att sträva mot en mycket hög grad av realism. Den här studien baserar sig på analyser av arton böcker skrivna av sex författare, med syfte att undersöka vilka förutsättningar de skildrade protagonisterna har för att ägna sig åt hästar och Ridning, hur de får sin kunskap, och i vilken utsträckning de undervisande inslagen är inriktade på att lära ut saker till läsaren. Syftet har även varit att försöka spåra hur ridsportens omvandling från överklassysselsättning till folksport, samt barnbokstrender i stort, speglas i hästböckerna..

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka förekomsten av olyckor hos vuxna ridskoleryttare. Frågeställningarna var: Hur stor har förekomsten av olyckor varit hos vuxna ridskoleryttare under de senaste 5 åren? Hur stor har förekomsten av olyckor varit i samband med hantering av häst i förhållande till olyckor relaterade till fall från häst?Vilka typer av skador är mest förekommande?Vilka typer av olyckor är beroende på ålder, kön och ridvana?MetodStudien genomfördes kvantitativt med enkäter som delades ut till vuxna på tre olika ridskolor i Stockholms län. 100 enkäter besvarades och kodades i Excel, dessa analyserades sedan med hjälp av statistikprogrammet SPSS.ResultatResultatet i denna studie visar på att 68 % av ryttarna inte varit med om en olycka medan32 % varit med om en eller fler. 79 % av olyckorna inträffar då ryttaren ramlar av och de skador som är vanligast är hjärnskakning och mindre frakturer på revben och fingrar.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur några pedagoger, som arbetar med barn i autismspekrat, uppfattade hur barnen/ eleverna utvecklades fysiskt, kunskapsmässigt och socialt genom relationen till hästar och Ridning. Fyra pedagoger har intervjuats, en observation som fullständig observatör har genomförts och innehållet i två hästböcker har studerats. Dessa hästböcker är en individuell dokumentation för varje elev och ridtillfälle som görs i en speciell bok i ord och bild av medföljande pedagog. De intervjuade pedagogerna uppfattade att deras elever med autism utvecklas positivt genom att vistas i stallet och genom att rida. Mest framträdande är att de utvecklas fysiskt men också att de utvecklar initiativ och kommunikationsförmåga. Vidare visar studien att genom att vara i stallet med dess rutiner som skapar en struktur för barnen med autism så mår de väl och blir harmoniska.

Ridning är för många en hobby, en verksamhet eller en livsstil. Hästar är något som binder samman landsbygd och stad. De berör olika delar av samhället med sin existens. De påverkar jordbrukets produktion, samhällsekonomin, den privata ekonomin och folkhälsan, för att nämna några saker. Tillgång till naturen är en av huvudanledningarna till att människor börjar rida och umgås med hästar. I många delar av Sverige möjliggörs detta av allemansrätten, men i områden, likt Skåne, där åkerlandskapet är dominerande råder även andra förhållanden. I allt mer tätbefolkade områden och där kraven på produktion höjs på jordbruket möts det urbana och rurala på ett sätt som inte kan tillfredsställas av dagens planering. Kravet på multifunktionella användningsområden och ytor ökar.

Syftet med detta arbete är att undersöka om ridlärare och ridelever upplever att musik påverkar dem och deras Ridning om musik används under dressyrlektioner. Undersökningen är gjord genom enkäter besvarade av ridelever på ridskola, ridgymnasium och eftergymnasiala ridelever som deltar i ett ridprojekt, samt genom enkäter besvarade av ridlärare. I svaren från undersökningen uttryckte eleverna bland annat upplevelsen att musiken påverkade dem och deras hästar både till avslappning och stimulans. Rideleverna upplevde även att det var lättare att hitta en bra takt tillsammans med sina hästar i sitt dressyrarbete under träningen med musik, under förutsättning att musikens takt stämde ihop med dressyrrörelsen. I varje deltagande ridelevsgrupp fanns det någon elev som inte önskade träna till musik.

Sammanfattning Odqvist, Caroline. (2007) Undervisning i Ridning under adolescensen ? vad motiverar eleverna? Teaching riding during adolescent - What does motivate the students? Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen Malmö Högskola Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på mer om hur elever med ridundervisning i gymnasieskolan upplever en del av de bakomliggande faktorer som motiverar dem till att fortsätta utöva sitt intresse under adolescensen. Vidare vill jag även undersöka vad eleverna uppfattar som positiv pedagogik och vad vi som lärare då kan göra för att få eleverna mer motiverade.

Studier har visat att utrustningsorsakade munhåleskador är vanligt hos svenska rid- och travhästar i träning. Förekomst av utrustningsrelaterade skador på regelbundet ridna Islandshästar finns dock inte beskriven i litteraturen. Inte heller har ett tävlingsmoments eventuella inverkan på munhälsan hos hästar undersökts. Tre olika grupper av Islandshästar i olika rid/träningsstatus har undersökts. Grupp 1 bestod av tävlande hästar som precis avslutat ett tävlingsdeltagande.