Syftet med denna uppsats är att undersöka om aktiebolag som erhållit oren revisionsberättelse byter Revisionsbolag i större utsträckning än aktiebolag som erhållit ren revisionsberättelse samt försöka se och förklara om det finns några samband som ökar eller minskar bytesfrekvensen i de aktiebolag som erhållit oren revisionsberättelse. Variablerna som vi tror har samband med byte av Revisionsbolag, och har testats i uppsatsen är följande: privat/publikt aktiebolag, typ av anmärkning, Revisionsbolag, revisionskostnad, soliditet, omsättning och antal anställda. Uppsatsen utgår från den deduktiva ansatsen och de teorierna som används är agentteorin, signalteorin och tidigare studier. Vi har med hjälp av dessa utformat en egen modell som följer flödet från det att aktiebolaget erhåller oren revisionsberättelse tills beslutet på bolagsstämman om att byta eller behålla sitt Revisionsbolag. För att realisera vårt syfte genomförde vi en dokumentstudie.

A1204De senaste årens redovisningsskandaler som inträffat i USA har gett upphov till ett nytt regelverk, Sarbanes-Oxley Act, som syftar till att återställa investerarnas tilltro för finansmarknaden. Sarbanes-Oxley Act gäller för alla bolag noterade på amerikansk börs och påverkar därmed svenska Revisionsbolag som reviderar något av dessa bolag. Sarbanes-Oxley Act kapitel 201 anger ett förbud för ett Revisionsbolag att utföra icke-revisionsrelaterade tjänster till ett bolag som Revisionsbolaget samtidigt reviderar. Den nuvarande svenska revisorslagen fastställer inte ett sådant direkt förbud. Därigenom skapas intressanta frågeställningar om eventuella konsekvenser av Sarbanes-Oxley Act kapitel 201 för svenska Revisionsbolag och om det kan resultera i en ökning av revisorns oberoende i Sverige.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda om revisionskunder upplever att revisionen skapar ett värde och vad som utgör detta eventuella värde. Vi vill också utreda om det finns skillnader mellan ett företags upplevda värde beroende på ägarförhållanden, Revisionsbolag och kontakt med revisorn.Metod: Vi har gjort en kvantitativ undersökning genom att skicka ut en webbenkät till 540 aktiebolag. Den kvantitativa undersökningen kompletterades med semistrukturerade intervjuer med ekonomichefen på två företag i Kristianstad för att få djupare förståelse för aktiebolagens uppfattning av revision som värdeskapande.Empiri: Webbenkäten besvarades av 139 företag. Flertalet av respondenterna anser att revisionen ger ett ekonomiskt värde, många har uppgett att de anser att revisionen fungerar som en kvalitetsstämpel och att reviderad finansiell information är mer kvalitativ än ej reviderad finansiell information. Resultaten pekar även på att relationen med revisorn är betydande för företagens uppfattning om revisionens värde.

Utifrån den existerande lagstiftningen är det krav på att alla aktiebolag ska ha en revisor. På revisionsmarknaden föreligger en speciell marknadssituation då 99% av alla Revisionsbolag har mindre än tio anställda men samtidigt så har de små revisionsbyråerna en minoritet avmarknadsandelen. Detta gör att en stor mängd företag konkurrerar om en relativt sett litenmarknad. Den rådande marknadssituationen gör det intressant att undersöka hur smårevisionsbyråer använder marknadsföring för att skaffa nya kunder. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur små Revisionsbolag använder sig avmarknadsföring för att rekrytera nya kunder. I studien används ett hermeneutiskt synsätt ochen undersökningsmetod bestående av tre kvalitativa intervjuer används för datainsamling.

Uppsatsen behandlar vilka överväganden KPMG och Grant Thornton gör vid rekrytering av nya medarbetare, i termer av interna krav, rekrytering och marknadsföring..

Globaliseringen har medfört stora positiva effekter på den ekonomiska välfärden runt om i världen. Den har dock även bidragit till utvidgningen av den svarta marknaden, som senare resulterat i att den ekonomiska brottsligheten har kunnat expandera. När vinsterna från den brottsliga verksamheten blir stora är det nödvändigt att få in pengarna i den legala ekonomin. Ett verktyg som då används är penningtvätt. För att motverka penningtvätt har flera direktiv tillkommit.

Revisionskvalitet är något som ständigt verkar vara ett aktuellt ämne. Forskare har genom åren använt flera olika mått och metoder för att försöka mäta denna kvalité. Vi har i denna studie valt att använda oss av ett kvalitetsmått som heter Kvalitetshotande beteende (KHB) som innebär att vi istället för att mäta kvalitet, undersöker vad som kan hota revisionskvaliten. Exempel på kvalitetshotande beteenden kan vara att revisorn av olika anledningar hoppar över steg i kontrollpunkterna i revisionen eller godtar en klients svaga förklaring utan att själv titta närmare på fallet. Faktorer som skulle kunna påverka revisorer att begå dessa felaktigheter är flera, men vi har i vår studie valt att fokusera på olika stressfaktorer och kompetensfaktorer.

Alla företag måste redovisa sina intäkter och kostnader. Aktiebolag, föreningar och stiftelser har en så kallad revisionsplikt vilket innebär att det man redovisar måste granskas av en revisor. Detta kallas revisionsplikt. Det diskuteras om revisionsplikten ska avskaffas för mindre aktiebolag i Sverige. Den eventuella lagförändringen kommer att innebära marknadsförändringar för revisorerna.

Alla företag måste redovisa sina intäkter och kostnader. Aktiebolag, föreningar och stiftelser har en så kallad revisionsplikt vilket innebär att det man redovisar måste granskas av en revisor. Detta kallas revisionsplikt. Det diskuteras om revisionsplikten ska avskaffas för mindre aktiebolag i Sverige. Den eventuella lagförändringen kommer att innebära marknadsförändringar för revisorerna.

Vårt syfte med uppsatsen är att analysera de nya kapitaltäckningsreglerna i Basel II och hur de kommer att fungera för det svenska bankväsendet. Vår fokus kommer att ligga på den högre riskkänslighet som införs och om reglerna minskar risken för framtida finansiella kriser i Sverige. Vi har valt en kvalitativ forskningsansats med två undersökningar. Den första är en kartläggning av den internationella debatten kring Basel II. Den andra är intervjuer med fyra banker, bankföreningen, Riksbanken, Finansinspektionen och två Revisionsbolag.Vår slutsats är att det svenska bankväsendet har förtroende för Basel II i den mån att det främjar den finansiella stabiliteten.

Syftet med arbetet är att redogöra för 5 revisorers uppfattning om hur alltmer detaljerade regelverk och standardiserad revisionsmetodik påverkar utrymmet för professionella bedömningar i riskbedömningsprocessen. Vi ämnar även diskutera hur regelverken och revisionsmetodiken påverkar individens och organisationens kunskapsgenerering. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer genomfördes med 5 revisorer från lika många Revisionsbolag. Resultatet vi kom fram till är att revisorerna inte anser att deras professionalism påverkas negativt av regelverkens detaljering eller den ökade standardiseringen i revisionsmetodik, men att den mindre erfarna revisorns uppfattning om ämnet skiljde sig starkt och var mer kritiskt. Alla var överens om att revisionsmetodiken ökar kunskapsgenereringen både för individen och för organisationen..

Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt från redovisningsprofessionen tydliggöra skillnader mellan nuvarande redovisningsstandard och den kommande IFRS-standarden. Utifrån vårt syfte kan frågan ställas om hur implementeringen av IFRS kommer att ske? För att lösa detta problem har vi valt att strukturera upp uppsatsen utifrån ett internationellt, nationellt och ett företagsperspektiv. Vi har grundat våra analyser på intervjuer genomförda med Revisionsbolag. Utifrån dessa analyser har vi sedan kommit fram till att professionen ser på internationaliseringen som en naturlig process i positiv riktning.

Den stressrelaterade ohälsan har ökat drastiskt på senare år. För att vända denna trend är det viktigt att reducera riskfaktorerna i arbetslivet, men även stärka aspekter av arbetsmiljön som kan bidra till bättre hälsa och välbefinnande. Studiens övergripande syfte var att bidra till en ökad förståelse för hur ledarskap och arbetsklimat kan främja bättre hälsa. Det specifika syftet var att undersöka den relativa betydelsen av olika bakgrunds-, arbetsklimats- och ledarskapsfaktorer för fyra olika dimensioner av medarbetares välbefinnande. Enkätsvar från anställda på ett Revisionsbolag låg till grund för studien.

I de flesta fall har revisorn gott stöd i lagar och rekommendationer om tillvägagångssättet vid sin granskning. Det finns dock situationer där revisorn måste förlita sig på riktlinjer, exempelvis vid granskningen av företagens prognoser. Det uppstår här ett problem för hur revisorn skall gå tillväga då prognoser karaktäriseras av subjektiva bedömningar. Vi vill belysa detta utifrån vår frågeställning: Vilket tillvägagångssätt har revisorn för att bedöma revisionsrisken vid granskningen av företagens redovisning och dess prognoser? För att besvara denna fråga har vi intervjuat fyra kvalificerade revisorer från tre olika Revisionsbolag av varierande storlek.

Syftet med denna uppsats är att beskriva de förändringar som IFRS innebär för svenska börsnoterade företag. Vi vill även analysera dessa förändringar och se hur de påverkar företagen i verkligheten. En deduktiv ansats har legat till grund för att uppnå syftet. Vi har undersökt teorier kring problemen och därefter jämfört dessa teorier med det empiriska materialet. Grunden för det empiriska materialet har varit intervjuer med koncernredovisningsansvariga på tre börsnoterade företag och intervjuer med två auktoriserade revisorer.