Sökresultat:
22 Uppsatser om Restorativ - Sida 1 av 2
Att skapa en restorativ plats : ett designförslag för en restorativ trädgård
Att människan blir påverkad av miljön hon har omkring sig är
ingen ny idé, och att vi mår bättre i naturmiljöer än i andra miljöer
är också något man har trott länge. På senare tid har det kommit
platser i form av hälsoträdgårdar som är skapade just för att göra så
att vi mår bättre. Det finns både rehabiliteringsträdgårdar där man
aktivt arbetar i trädgården för att må bättre, Restorativa trädgårdar
där det är miljön som ska påverka till att människor mår bättre och
rehabiliteringsträdgårdar där både miljön och aktivt arbete ska verka
för att få människor att må bättre.
I detta arbete ligger fokus på själva mljöns påverkan på människor
utan aktivt arbete i miljön och i arbetet undersöks hur en bra
Restorativ trädgård kan skapas. Detta görs genom en litteraturstudie
över olika teorier om varför människor mår bra i naturmiljöer, vilka
utemiljöer och element människor tycker bäst om, och olika förslag
över vad en Restorativ trädgård bör innehålla. Samt även en fallstudie
över Hälsoträdgården i Torup, en befintlig hälsoträdgård där den
Restorativa aspekten har en stor roll.
Trädgårdsterapi- kan det hjälpa? : en kunskapsöversikt om trädgårdsterapins roll vid tillfrisknande från stressrelaterad ohälsa
Syftet med vår studie var att studera trädgårdsterapins roll i människors tillfrisknande från stressrelaterad ohälsa. Studiens frågeställningar var: (1) vilka faktorer beskrivs som stressreducerande i natur och trädgård? (2) på vilket sätt kan personer med stressrelaterad ohälsa bli hjälpta genom trädgårdsterapi? För att besvara våra frågeställningar användes en kvalitativ metod med hjälp av en kunskapsöversikt. Våra analysverktyg har varit KASAM och Coping.Slutsatsen av studien är att trädgård och natur kan stärka återhämtningsprocessen för människor med stressrelaterad ohälsa. Trädgård och natur kan bidra med stressreducerande faktorer som gör att återhämtningen påskyndas och stärks, såsom att hitta lugn, känna trygghet och få utrymme för reflektion.
Att vila i händelsernas centrum - en litteraturstudie av återhämtande faktorer i urban miljö
Denna uppsats består av en studie av litteratur som behandlar frågeställningen ?Vad främjar att människor skall vilja stanna till på en plats i staden, i syfte att slappna av och återhämta sig under en tidsperiod på ca 5-20 minuter??
.
Gestaltningsförslag för en minneslund ur ett miljöpsykologiskt perspektiv
I Stockholms södra skärgård ligger Utö. Med sin prägel av skärgård och f.d. gruvbyggd är detta en väldigt karaktäristisk miljö. Detta ska även prägla den nya minneslund som kyrkan är i behov av. Minneslunden är ett meditativt rum.
Begravningsplatsens potential som en meningsskapande och hälsofrämjande miljö
Begravningsplatser i stadsmiljö har en hälsofrämjande funktion då de finns i människors omedelbara närhet och kan innebära skillnaden för om en person kommer i kontakt med en grön utemiljö över huvud taget. Platsen signalerar kontinuitet och inger en känsla av sammanhang i tillvaron (SOC) vilket är den viktigaste faktorn för hur väl vi klarar av stress. I takt med att städer förtätas är det viktigt att ta till vara de gröna miljöer som finns i ett preventivt syfte för folkhälsan. Begravningsplatser som fysiska och sociala platser i urban miljö kan användas för rekreation och som förebyggande återhämtningsplatser för att exempelvis avhjälpa mental trötthet. De viktigaste faktorerna på en begravningsplats är att det råder en fridfull stämning och att platsen är estetiskt tilltalande.
Oasen i arbetsplatsen : Ett designförslag om hur en restorativ zon kan berika vår arbetsmiljö
Oasen i arbetsplatsen är ett designförslag på hur en Restorativ zon i våra arbetsmiljöer skulle kunna gestaltas. Oasen är en tillgänglig plats för daglig återhämtning. En källa som är kravlös, stimulerar och omhändertar våra sinnen. Många i arbete väntar på att de ska känna sig trötta innan de tar paus, men det behöver inte betyda att hjärnan inte är trött. Att utveckla en plats för återhämtning leder till mer genomtänkta beslut och mer energi i vårt dagliga arbete.
Hur man utformar hälsofrämjande utemiljöer : med rehabiliteringsträdgårdar som förebild
I dagens samhälle sker en förtätning av staden och det är ofta på bekostnad av grönytorna då det anses att de inte blir tillräckligt använda (Grahn, 1991, s. 6). Men det är samtidigt bevisat att man mår bättre av att vistas i naturen än bland bebyggelsen i staden. Speciellt stor effekt har naturen för återhämtning från stress (Sahlin, 2010, s. 29).
Restorativ miljö : återhämtning med naturens hjälp
Ett växande problem i dagens urbana samhälle är stressrelaterade
sjukdomar och utmattningssyndrom. Den psykiska ohälsan är ett
folkhälsoproblem som medför lidande hos individen och kostnader
både för den drabbade och för samhället. En behandlingsmetod
som under senare år blivit vanligare vid rehabilitering av psykisk
ohälsa är trädgårdsterapi. Metoden grundar sig i det faktum att människor
återhämtar sig fortare vid vistelse i natur- och grönområden.
Inom fältet trädgårdsterapi fi nns olika skolor som förklarar naturens
välgörande egenskaper med olika utgångspunkt. Vid Sveriges
lantbruksuniversitet i Alnarp har en egen form av trädgårdsterapi
utarbetats som baseras på forskning av professor och miljöpsykolog
Patrik Grahn.
Trädgården - en plats att återfinna hälsan : hälsoträdgårdens utformning för personer med diagnosen utmattningssyndrom
Det uppdrivna tempot under både arbetstid och fritid resulterar i att allt fler drabbas av fysisk- och psykisk ohälsa. Långdragen överbelastning kan leda till ett tillstånd av fullkomlig utmattning hos individen. Utmattningen kan diagnostiseras som utmattningssyndrom. Diagnosen inrymmer ett flertal kroppsliga och mentala obehag samt symptom och kan enklast förklaras som den sista fasen av stress. Rehabilitering av utmattningssyndrom kan ske i en hälsoträdgård.
Hur står det till med unga kvinnors psykiska hälsa?
Psykisk ohälsa rapporteras vara en betydande orsak för unga kvinnor till förlorade år av friskt leverne, och komorbiditet mellan olika psykiatriska tillstånd beskrivs som vanligt förekommande. Trots det finns inte särskilt mycket vetenskaplig dokumentation över de unga kvinnornas psykiska hälsa på ett mer övergripande plan. Syftet med studien var att undersöka hälsotillståndet hos kvinnor i åldern 18-25 år med avseende på stress, utbrändhet, ångest, depression, sömnproblem och somatisering. Detta jämfördes med män 18-25 år och individer i åldern 26-79 år, med data från en omfattande populationsbaserad enkätundersökning. Resultaten från självskattningsformulären visade att unga kvinnor rapporterade högre nivåer av stress, utbrändhet, ångest och somatisering än unga män och övriga åldrar, högre nivåer av dålig sömnkvalitet än unga män samt av icke-Restorativ sömn än övriga åldrar.
Äldres möjligheter till naturkontakt på det särskilda boendet : Older persons possibilities to contact with nature in nursing homes
Äldre erbjuds inte naturkontakt och en miljö som är anpassad
efter deras behov på det särskilda boendet. Med en
funktionell och tillgänglig trädgård, en lockande och Restorativ
utsikt och naturelement i innemiljön, skulle de äldre
få möjlighet att ta del av naturens positiva, hälsofrämjande
effekt. Syftet med studien var att undersöka äldres möjligheter
till naturkontakt på det särskilda boendet, där deras
utemiljö, utsikt och naturelement i innemiljön studerades.
Metoden var en miljöanalys av samtliga särskilda boenden
(n=6) i en småstadskommun, samt av äldreboendet Vigs
Ängar som i studien fungerade som en referens. Resultatet
visar att flera särskilda boenden har trädgårdar som erbjuder
kvaliteter som är viktiga för de äldre, men tillgängligheten
är så dålig att de äldre inte kan använda någon av
trädgårdarna självständigt. Det särskilda boendet erbjuder
utsikt mot natur och den egna trädgården, men naturelement
i innemiljön är en resurs som inte utnyttjas.
Gröna inomhusmiljöer : växters behov, inverkan och användningsmöjligheter i utformningen av framför allt offentliga inomhusmiljöer
Det finns en mängd faktorer som bör tillgodoses för att en inomhusplantering med växter ska vara hållbar. Tillgången på ljus, vatten, luftfuktighet och näring bör i möjligaste mån efterlikna växtens naturliga växtplats. Mikroklimatet på den aktuella platsen är en viktig faktor i valet av passande växter.Syftet med denna litteraturstudie är att redogöra för vad som krävs för att skapa en hållbar inomhusmiljö med växter, sammanställa effekter som dessa har på inomhusmiljön och på de människor som vistas där, samt beskriva hur växter kan användas i utformningen av framför allt offentliga inomhusmiljöer.Växternas egenskaper bidrar med många vinster till en inomhusmiljö. De kan öka luftfuktigheten, rena luften och dämpa ljud. De har även stor fysisk och psykisk påverkan på människor som vistas där i form av exempelvis minskad oro och stress, ökat välbefinnande och produktivitet, minskade besvär av huvudvärk och torra slemhinnor i luftvägar och ögon.
Järva reflektum : ett gestaltningsförslag på begravningsplats på Järvafältet
Stockholm är en växande storstad och 2030 beräknas en miljon människor befolka stadens olika delar. I stadens utvecklingsplan ingår att utveckla fler regionala stadskärnor varav Kista centrum är en. Kista är en av stadsdelarna som tillsammans med Akalla, Hjulsta, Husby, Rinkeby och Tensta ligger runt ett större grönområde, en del av Järvafältet med bland annat uthoppspunkt för skärmflygning, discgolfbana, koloniområde samt ströv- och kulturvårdsområden. Området ingår i Stockholms större sammanhängande naturområden, Stockholms gröna kilar. Hösten 2007 togs ett politiskt beslut om en satsning på att förbättra levnadsvillkoren för stadsdelarna runt Järvafältet.
Grönt andrum i "storstadspulsen" : - en processbeskrivning
Det här examensarbetet har fokuserat på betydelsen av gröna miljöer för stressade människor i stadsmiljö. Flera vetenskapliga studier som presenteras i detta arbete visar att de gröna miljöerna är positiva för människors hälsa och kan fungera stressreducerande. Det finns även indikationer på att gröna miljöer sänker vår stressnivå mer än bebyggda miljöer. Studierna visar också att utformningen och innehållet i grönytan har betydelse för hur Restorativ miljön är. När man gestaltar en grön miljö med funktionen att reducera stress hos besökaren bör man tänka på såväl besökarens stressnivå, ytans form, storlek som innehåll. I denna studie ges en rad konkreta gestaltningsrekommendationer.
Den urbana grönskan : vision och verklighet
Den urbana grönskan är en förutsättning för en hållbar stad. Gröna ytor i den urbana miljön främjar hälsa och välbefinnande. De stimulerar till fysisk aktivitet och med rätt utformning kan de också vara en Restorativ miljö, som motverkar och lindrar stress. Med en central placering är de
tillgängliga för alla människor. Stockholm står inför en period av stark tillväxt.