Syftet med denna uppsats har varit att belysa hur barn i tre respektive nio månaders ålder responderar på omsorgspersoners mentaliseringsförmåga. Uppsatsen är genomförd som en pilotstudie med ett begränsat urval för att pröva mentaliseringsförmågan som utgångspunkt för metod och tillämpning i samspelsstudier. Fyra familjer har ingått i undersökningen och filmer av deras samspel har kodats och analyserats. Uppsatsen ger intressanta hypoteser för fortsatta studier i ämnet om hur omsorgspersoners mentaliseringsförmåga kan avläsas i barns Responser. En slutsats som dras är att omsorgspersonernas samspel och följsamhet i vad barnet eventuellt tänker avspeglas i barnens Responser, något som kan generera vidare forskning om vad som är av vikt för att barn skall fortsätta att utvecklas. .

Oljeprisets påverkan på svensk ekonomi är högaktuell och skapar rubriker i massmedia dagligen. Inte minst på aktiemarknaden iakttas oljepriset noggrant. Denna uppsats undersöker det dynamiska sambandet mellan oljepriset och aktiemarknaden i Sverige, vilket görs genom en VAR analys som baseras på månadsdata för åren 1990-2006. Vidare används impuls Responser för att se hur de olika variablerna påverkas av en chock i oljepriset. De data som används i undersökningen är oljeprisindex, aktieprisindex, industriproduktionsindex och ränta.Resultaten som fås är i paritet med tidigare studier och visar att det inte går att finna några starkt signifikanta samband mellan oljeprisutvecklingen och aktiemarknaden i Sverige.

Fyrtio deltagare fick som uppgift att genom ett visuellt avsökningsexperiment, så kallat visual search, avgöra om alla bilder i 3 x 3 matriser kom från samma kategori av djur eller om det fanns med någon bild från en avvikande kategori. Studiens syfte var att studera huruvida deltagarnas reaktionstider inför målbilder av ormar skilde sig från målbilder av stora rovdjur: björnar och vargar. Dessutom undersöktes om bilder i gråskala resulterade i snabbare, långsammare eller lika snabba Responser som bilder i färg. Kortare reaktionstider observerades för målbilder av ormar än för björnar och vargar. Ormar skattades dessutom som mer obehagliga.

Mitt syfte är att undersöka TV som barnkulturellt medium; var det befinner sig på det barnkulturella fältet, vilka emotionella Responser det förmår väcka hos sin publik och hur både diskurser om barn och barndom och existentiella frågor formuleras i TV-dramatik för barn. Jag har analyserat fem TV-serier (Vi på Saltkråkan (1964), Ebba och Didrik (1990), Barnens detektivbyrå (1991), Du måste förstå att jag älskar Fantomen (1981) samt Rädda Joppe ? död eller levande (1985)) med fokus på just barndomsdiskurser och existentiella frågor. Mina teoretiska utgångspunkter har varit flera då jag försökt hitta en tvärvetenskaplig ingång till mitt ämne. Teorier om kultur och populärkultur, kultursociologisk teori och diskursteori är utgångspunkter, som jag kombinerat med mer specifika teorier om TV, barns TV-tittande och receptionsteori.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasielärares responsgivning, finna skillnader och likheter mellan teoretiska ämnen och ämnet idrott och hälsa samt belysa lärares upplevelser kring sin egna responsgivning. Fem gymnasielärare deltog i studien och som metod har observationer och intervjuer använts. Vid observationerna användes ett idrottspsykologiskt mätinstrument, Coaching Behavior Assessment System (CBAS), och en intervjuguide utarbetades till intervjuerna. Varje lärare observerades vid sex tillfällen, tre gånger i det teoretiska ämnet och tre gånger i ämnet idrott och hälsa. Dessutom genomfördes en intervju med respektive lärare för att ta reda på hur de resonerar kring sin responsgivning samt om dessa upplevelser överensstämmer med observationsresultaten.Observationsresultaten visar på att individuell respons är mest framträdande i lärarnas teoretiska ämnen.

SammanfattningDe känslor som serviceanställda visar upp i sitt arbete påverkar kundernas sinnestämning och deras inställning till en organisation. Därför kan företag ha nytta av de anställdas uppvisade känslor för sitt vinstsyfte. Känslomässigt arbete med mycket kundkontakter visade sig kräva att den anställde måste undantrycka sina verkliga känslor och ständigt visa upp ett glatt yttre. I dessa möten tvingas man hantera både sina egna och andras känslor vilket leder till att den anställde kommer att känna sig avpersonifierad och oäkta. Hon upplever en kognitiv dissonans där agerandet krockar med hennes egna värderingar.

The aim of this qualitative study was to explore which inner conceptions about the abused older women the professional social workers had and how they experienced the enconter of an abused old woman in an intimate partner relation. The theoretical background is social construction by Berger and Luckmann. This theory was uset to analyze the transcribed interviews. This study is based on nine interviews with five professionals in social services, three volunteers from the voluntary sector and one social worker who worked in a community based support group for abused older women. The result of this study shows that older women were often abused, by a relative they were dependent on, in their home.

Den här studien tar upp fem lärares syn på auktoritet, disciplin och fostran i relation till samhället vi lever i. Detta är en studie om läraren som en auktoritet i klassrummet och deras förhållningssätt till begreppen auktoritet, fostran och disciplin i skolverksamheten. För att få djupare förståelse om lärarnas syn på dessa begrepp har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och litteratur som ett komplement för att förstå och relatera i ett historiskt perspektiv på synen av en lärare. I studien kom vi fram till att lärarens roll som auktoritet hör i väldigt stor grad ihop med lärarens lärarstil och hur den är som person. Vidare spelar omgivningen och samhället vi lever i in väldigt mycket i normer angående vilka beteende som lärare uppmuntrar och inte uppmuntrar. Detta har betydelse då lärarens auktoritet svarar på de Responser runt omkring en. Samhället och olika generationer har stor inverkan på vilka beteenden som uppmuntras och inte uppmuntras då vår känslighet, vårt seende och tänkande har förändrats betydligt under sista halvan av 1900- talet..

Tidigare forskning har visat att selektiv uppmärksamhet (selective attention; SA) mot hotfulla stimuli kan predicera emotionella Responser på stressfyllda händelser. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan sårbarhet för ångest i form av SA och fysiologiska samt självskattade stressreaktioner på en laboratoriestressor. Ett negativt samband mellan fysiologisk stressreaktion och SA samt ett positivt samband mellan självskattad stressreaktion och SA förväntades. Skillnaden i hudkonduktansreaktivitet (skin conductance reactivity; SCR) på subliminalt presenterade hotfulla och neutrala stimuli hos 41 försökspersoner utgjorde mått på SA i denna studie. Försökspersonerna utsattes senare för en laboratoriestressor samtidigt som hjärtfrekvensvariabilitet (heart rate variability; HRV) och hudkonduktansvariabilitet (skin conductance variability; SCV) registrerades.

Uppsatsens syfte är att studera hur det filmiska tv-spelet The Last of Us (Naughty Dog, 2013) har designats för att framkalla emotionella Responser med hjälp av en normalitetsmodell. Det går ut på att objektivt identifiera intensiva ögonblick som avbryter/förändrar ett normalitetsläge. Detta leder till fokus på tre huvudpunkter för att förstå helhetsdesignen: produktion av emotion i filmsekvenser, produktion av emotion i spelsekvenser och deras samspel. Spelsekvenser visar sig framkalla emotion när fiendekonfrontationer avbryter spelarens trygga utforskande och skapar spänning genom att utsätta spelare för risker under intensiva sammandrabbningar. Filmsekvenser i sin tur använder realistiskt animerade scener för att uppmärksamma ansiktens betydelse under emotionella scener, samt för att etablera protagonistens normalitetssträvanden och den emotionella risk den medför.

Föreliggande studie har undersökt underliggande neurala regioner för informationsprocessning av lexikala stimuli hos patienter med socialt ångestsyndrom (SAD). Deltagarna bestod av 26 kvinnor och män i åldrarna nitton till femtiosju år (M = 32). Under mätning med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) fick forskningdeltagarna läsa olika påstående i tre valenser (positiva, neutrala och negativa). Dessa var i sin tur antingen riktade till personen själv, eller till någon annan. Resultaten visar att positiva stimuli, riktade till personen själv, aktiverar nätverk inom mediala prefrontalcortex (mPFC, BA 8 & 10) och tenderade till lateralisering i höger hemisfär.

Föreliggande studie har undersökt underliggande neurala regioner för informationsprocessning av lexikala stimuli hos patienter med socialt ångestsyndrom (SAD). Deltagarna bestod av 26 kvinnor och män i åldrarna nitton till femtiosju år (M = 32). Under mätning med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) fick forskningdeltagarna läsa olika påstående i tre valenser (positiva, neutrala och negativa). Dessa var i sin tur antingen riktade till personen själv, eller till någon annan. Resultaten visar att positiva stimuli, riktade till personen själv, aktiverar nätverk inom mediala prefrontalcortex (mPFC, BA 8 & 10) och tenderade till lateralisering i höger hemisfär.

Den här uppsatsen behandlar virtuella communitys som en plats för social interaktion, kommunikation och identitetsskapande. Syftet med uppsatsen var att utforska hur relationer skapas, hur kommunikationen sker och hur individer framställer sin identitet på Internet. Studien har bedrivits genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper och målgruppen har varit unga vuxna i åldern 19-25 år. Som bakgrundsmaterial har vi undersökt tidigare forskning kring virtuella communitys, identitetsskapande, chattande och cyberkultur. Resultatet av studien kom att visa respondenternas användning av virtuella communitys och att dem ser det som en viktig del av det sociala livet.

Uppsatsen behandlar virtuella communitys som en plats för social interaktion, kommunikation och identitetsskapande. Syftet med uppsatsen var att utforska hur relationer skapas, hur kommunikationen sker och hur individer framställer sin identitet på Internet. Studien har bedrivits genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper och målgruppen har varit unga vuxna i åldern 19-25 år. Som bakgrundsmaterial har vi undersökt tidigare forskning kring virtuella communitys, identitetsskapande, chattande och cyberkultur. Resultatet av studien kom att visa respondenternas användning av virtuella communitys och att dem ser det som en viktig del av det sociala livet.

Den här uppsatsen behandlar virtuella communitys som en plats för social interaktion, kommunikation och identitetsskapande. Syftet med uppsatsen var att utforska hur relationer skapas, hur kommunikationen sker och hur individer framställer sin identitet på Internet. Studien har bedrivits genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper och målgruppen har varit unga vuxna i åldern 19-25 år. Som bakgrundsmaterial har vi undersökt tidigare forskning kring virtuella communitys, identitetsskapande, chattande och cyberkultur. Resultatet av studien kom att visa respondenternas användning av virtuella communitys och att dem ser det som en viktig del av det sociala livet.