Den föreliggande uppsatsen undersöker huruvida, och i så fall på vilket sätt, Stockholms äldre lägenhetsbestånd renoveras och presenteras på bostadsmarknaden på 2010-talet. Jag har valt att undersöka fem lägenheter i hus uppförda mellan 1880 och 1930 meddelst bostadsannonser på Bovision. Frågor som jag ställt och försökt besvara med hjälp av detta material är bland andra: om man kan spåra att ett gällande ideal vad gäller såväl planlösning som inredning i dessa lägenheter, vad det i så fall är för ideal, hur det idealet kan beskrivas och tolkas, och om det idealet på något sätt modifieras utifrån husens ålder och stil.Jag kunde inte skönja några bevis på att husens respektive karaktärer särskilt iakttagits under renovering av våningarna. Eftersom exteriörerna på dessa fem hus skiljer sig så skulle ju i så fall också interiörerna variera, men det gjorde de inte vad jag kunde se.Av mitt material drog jag slutsatsen att man kunde påvisa ett starkt rådande nutida inredningsideal. I stället för att visa en känsla för den epok och stil i vilket huset uppförts och stå i tydlig och begriplig dialog därmed så följer de alla slaviskt dagens inredningsideal: det är mycket vitt, öppna planlösningar där möjligt, stora kök i direkt anslutning till sällskapsutrymmen och stor vikt lagd på hemmets teknik i form av maskinpark i kök och badrum.