Forskning om Remitteringar och dess utvecklingseffekter tenderar att fokusera på världsdelar med en större relativ andel av Remitteringar än Afrika, särskilt Asien och Sydamerika. Den inverkan som Remitteringar har på ekonomisk utveckling och fattigdom i Afrika är ett relativt outforskat ämne. Denna systematiska forskningsöversikt syftar till att undersöka vilka utvecklingseffekter Remitteringar har på fattigdomsminskning på hushållsnivå och nationell nivå samt ekonomisk utveckling på hushållsnivå och nationell nivå. Forskningsöversikten är en metod som används för att sammanfatta och utvärdera de resultat som framkommit i tidigare forskning. Resultaten visar att Remitteringar bidrar till fattigdomsminskning på hushållsnivå men bidrar till en ökad ojämlikhet i inkomster.

Samtidigt som fattigdomen runt om i världen stadigt minskar så växer sig remitteringsflödena allt större. I denna uppsats undersöks om Remitteringar kan anses vara en bidragande faktor till detta. För att kunna undersöka vår frågeställning har vi genomfört en regressionsanalys på ett dataset vi sammanställt bestående av olika mått på fattigdom och andra variabler som rimligen kan antas ha en effekt på fattigdom från 83 utvecklingsländer. Resultaten från vår studie tyder på att viss diskrepans råder inom forskningsområdet då vi inte har lyckats finna något statistiskt signifikant samband mellan Remitteringar och minskad fattigdom. Det är tvärtemot vad tidigare forskning har kommit fram till.

Remitteringar utgörs av de pengar som immigranter skickar hem till anhöriga i hemlandet. Dessa penningförsändelser utgör för flera utvecklingsländer en betydande andel av BNP och dess positiva konsekvenser för utveckling har under senare år uppmärksammats. I denna studie undersöks det svenska remitteringsflödets bestämningsfaktorer. Två modeller utvecklas för skattning av remitteringsflödet. Med vanlig OLS påvisas att remitteringsflödet är konjunkturkänsligt och att antalet immigranter påverkar flödet positivt.

Med hjälp av en enkätundersökning undersöks några av de demografiska och ekonomiska faktorer som utmärker en remittör, vilka kanaler för överföringar som används och med vilken frekvens som pengar skickas till utlandet. Data samlades in genom en enkät tillgänglig på Internet under två månaders tid under hösten 2007 och målgruppen var utlandsfödda och senare generationers invandrare i Sverige. För att nå ut till målgruppen kontaktades ett antal invandrarorganisationer och andra organisationer som organiserar utlandsfödda. Sex grupper valde att delta och antalet svarande är begränsat vilket minskar generaliseringsmöjligheterna. Det insamlade datamaterialet analyseras med hjälp av tabellanalys och regressionsanalys.

Remitteringar är pengar som migranter skickar till sina ursprungsländer. Syftet med denna studie var att undersöka hur migranter från utvecklingsländer upplever att Remitteringarna påverkar livsvillkoren i Sverige samt hur de upplevda livsvillkoren kan förstås utifrån teorier kring social exkludering och relativ fattigdom. För att kunna undersöka detta var utgångspunkten tre frågeställningar: Upplever migranter från utvecklingsländer att Remitteringarna påverkar deras val av sysselsättning, och i så fall hur? Upplever migranterna att Remitteringarna påverkar deras val av var de bosätter sig, och i så fall hur? Om migranterna inte hade skickat pengar vad hade de valt att lägga dem på då?Metoden för insamling av material var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet påvisar att det finns migranter vars val av sysselsättning påverkas av att de skickar pengar till sina ursprungsländer, på så vis att de tenderar att prioritera arbete framför utbildning.