Genom en litteraturstudie syftar den här uppsatsen till att ta reda på vad icke-konfessionell Religionsdidaktik innebär i dagens mångkulturella klassrum. Några möjliga svar har hittats men flera nya frågeställningar har dykt upp. I studien undersöks vad begreppen Religionsdidaktik, icke-konfessionalitet och mångkulturellt klassrum innebär. Därefter väljs några metoder ut på grundval av de resultat som framkommer i undersökningen.Religionsdidaktik är konsten att lära ut (om och av) religion utan att fastna i ett monokulturellt perspektiv. De offentliga och privata sfärerna är åtskilda och det är därför möjligt att i skolan ha en icke-konfessionell undervisning samtidigt som elever i det privata kan leva nära sin religion.

Föreliggande arbete är en empirisk studie inom kursen Religionsdidaktik C, Högskolan i Gävle. Tidigare forskning har visat på ett lågt intresse bland svenska grundskoleelever för skolämnet religionskunskap men då Kristna friskolerådet år 2004 tog initiativet att genomföra underökningen ?Attityder i skolan? bland de kristna friskolorna, en underökning som Skolverket genomfört på de kommunala skolorna samma år, visade det sig att eleverna på en av friskolorna ansåg detta ämne som ett av de allra roligaste. Varför var det så? Religionskunskap ? vad ger det? är en jämförande studie av fyra friskolors niondeklassare som söker möjliga orsaker till elevers differentierade uppfattningar kring religionskunskapsämnet..

Genom en litteraturstudie syftar den här uppsatsen till att ta reda på vad icke-konfessionell Religionsdidaktik innebär i dagens mångkulturella klassrum. Några möjliga svar har hittats men flera nya frågeställningar har dykt upp. I studien undersöks vad begreppen Religionsdidaktik, icke-konfessionalitet och mångkulturellt klassrum innebär. Därefter väljs några metoder ut på grundval av de resultat som framkommer i undersökningen.Religionsdidaktik är konsten att lära ut (om och av) religion utan att fastna i ett monokulturellt perspektiv. De offentliga och privata sfärerna är åtskilda och det är därför möjligt att i skolan ha en icke-konfessionell undervisning samtidigt som elever i det privata kan leva nära sin religion.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka ickepedagogiska texter som används i gymnasieskolans religionsundervisning samt i vilket syfte lärarna väljer att använda dem. Med begreppet ?ickepedagogiska texter? menas texter som inte, som läroböcker och skrivna i pedagogiskt syfte, utan mer autentiska texter som exempelvis artiklar, urkunder, prosa och lyrik. Uppsatsen består dels av en bakgrundsdel, där jag kort redogör för religionsämnet, dess utveckling samt de båda begreppen Religionsdidaktik och textdidaktik, dels av en forskningsstudie. I den senare har jag intervjuat åtta gymnasielärare i religionskunskap om deras användning av och syn på ickepedagogiska texter.

Sammanfattning Föreliggande undersökning är ett försök att genom en gruppenkät fånga en bild av intresset för livsfrågor hos elever i en sjundeklass och en niondeklass på en skola där man arbetar aktivt med livsfrågepedagogik både inom ramen för den traditionella religionskunskapsundervisningen samt inom livskunskapsundervisningen. Sammanlagt har 37 elever besvarat en enkät som på olika sätt försöker mäta intresset för några olika livsfrågor både av traditionellt religiös karaktär och av mer sekulär art. Resultatet redovisas och analyseras utifrån frågeställningar som behandlar vilka frågor eleverna upplever som viktigast, huruvida det finns ett samband mellan elevernas intresse för livsfrågor och vilka frågor de vill lyfta till diskussion i klassen samt hur eventuella skillnader ser ut mellan kön, åldersgrupper och etnisk bakgrund. Resultatet visar att det finns ett intresse från elevernas sida att arbeta aktivt med flera av de livsfrågor som tas upp men att det i vissa fall finns tydliga skillnader mellan vad eleverna önskar behandla utifrån variablerna kön, ålder och etnisk bakgrund. Nyckelord: livsfrågor, livsfrågepedagogik, livskunskap, religionskunskap, Religionsdidaktik..

Vi har valt att undersöka hur etikundervisningen ser ut i skolan idag, hur medvetenheten är bland lärarna till det som sägs om etikundervisningen i Lpo-94, samt om de tror att etikundervisning har någon betydelse. Vår undersökning bygger på intervjuer med lärare på olika skolor i Bollnäs innerstad..

The aim for this essay is to investigate the importance of studying religion in an upper secondary school in Närke county, this is done by distribution of a questionnaire. The importance is studied both on the individual level and on the societal level. The result shows that although the students do not have a big interest in religious studies still the subject has an importance on both an individual and a society level..

Hur bedrivs religionsundervisningen på skolorna idag? Hur tolkas och förstås religionsundervisningen av eleverna? Kan man arbeta med bibelberättelser, etik- och moralfrågor inom samma arbetsmoment?I vår undersökning ville vi bl.a. se och förstå:hur lärare praktiskt bland elever arbetar med religionsundervisning och med inriktning mot bibelberättelserhur de presenterar och berättar händelserna för elevernavilka motiv de har för undervisningenhur eleverna uppfattade undervisningen och innebörden i berättelsernahur man kan väva samman bibelberättelserna med etik- och moralfrågorna.

Många undersökningar har behandlat hur islamundervisning går till i gymnasieskolan, bland annat Kjell Härenstams bok Skolboksislam. Ingen jag har kommit i kontakt med hittills har tagit upp frågan om hur lärare i religion tar upp religions- och kulturmöten, då i synnerhet krigen i Afghanistan och Irak. Mina frågeställningar är således följande:Hur har lärare i religion på gymnasiet tagit upp krigen i Afghanistan och Irak?Var har de hämtat sin information och hur har de bedömt den källkritiskt?.

Syftet med denna undersökning är att försöka få fram hur barn tänker och regerar inför begreppet tro. Syftet är även att få reda på vad de tänker på och deras inre funderingar.De frågor som jag har ställt mig är följande:Hur ställer sig barnen inför begreppet tro?Har de några trosfunderingar?Har barn några ?djupare? funderingar?Hur ser dessa funderingar ut?Vad ger lärarna eleverna för chans att få ventilera sina funderingar?.

Denna studie bygger på intervjuer med lärare och invandrarelever om hur de upplever sin situation i skolan när det gäller kulturmöten. Deras svar är ett litet urval av den mängd av erfarenhet som finns ute på de svenska skolorna. I denna uppsats har vi tänkt reflektera och diskutera kring de resultat vi redovisat i de olika kategorierna och hur detta arbete fördjupat våra kunskaper som pedagoger.Våra frågeställningar har varit:Vad har invandrarelever för uppfattning om den svenska skolan?Vilket förhållningssätt har lärarna till invandrarelever i den svenska skolan?.

Denna uppsats är en studie av olika religionspedagogiska och religionsdidaktiska teorier och hur dessa teorier påverkar undervisningen av religion i den svenska skolan. För att kunna göra en komparerande studie så har tre olika teorier valts ut och studerats mer i detalj. Dessa tre teorier är hermeneutik, fenomenologi och fenomenografi. Anledningen till att dessa tre teorier valdes är för att det är återkommande i litteraturen och framhålls och har framhållits som mest inflytelserika inom skolans pedagogik och didaktik..

Detta examensarbete behandlar den sufiska poeten Jalal Ud-din Rumis dikter som läromedel inom ämnet religionskunskap. Genom att föra samman de två fenomenen religion och poesi undersöker jag på vilket sätt de förhåller sig till varandra i fråga om kunskap om och förståelse inför livet och världen. Vidare behandlar jag sedan hur dessa kopplingar, mellan poesin och religionen, i så fall skulle kunna användas inom religionsundervisningen. Studien är i huvudsak teoretisk med ett religionsdidaktiskt fokus och kretsar kring tolkningen av två dikter..

En undersökning av vad gymnasieelever finner mest respektive minst intressant inom religionskunskap A.

Jag har gjort en undersökning för att få en beskrivning av mobbning och förebyggande åtgärder mot denna företeelse, genom litteraturstudium och två intervjuundersökningar. Resultatet utgör idéer om hur man ska förebygga mobbning. Det jag har kommit fram till är, att det är viktigt att tidigt identifiera mobbning genom medvetenhet och engagemang hos vuxna. Till resultatet hör slutsatsen att det som är av största prioritet i förebyggande åtgärder mot mobbning är lärarrollen, öppen kommunikation i kollegiet, ett bra socialt klimat i klassen samt ett välordnat rastvaktssystem..