Konflikter förekommer i de allra flesta relationer mellan människor och de ser olika ut beroende på typ av relation. Syftet med denna studie var att se vilka konflikt- och motivationsstrategier som förekommer i parrelationen samt om motivation och personlighetstyp påverkar val av konfliktstrategi. Genom en enkätundersökning gjord på 25 heterosexuella barnlösa par i åldern 20-40 år, framkom två dominerande konfliktstrategier, konfronterande och ge efter. Den konfronterande konfliktstrategin korrelerade negativt med personlighetsfaktorn självkänsla, vilket i synnerhet gällde män. Mäns självkänsla korrelerade också negativt med den promotiva motivationsstrategin.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma pedagoger resonerar kring konflikter som kan uppstå. De 18 medverkande lärarna tjänstgör endera på högstadie- eller gymnasieskolor i Hallands län. De frågeställningar som uppsatsen baseras på är: Hur väljer lärarna att hantera konflikterna i de fiktiva fallen? samt Vilka konflikthanteringsmodeller ger lärarna uttryck för? Tidigare forskning kring ämnet visar att lärare och lärarstudenter upplever en okunskap angående hur konflikter i skolan kan hanteras, vilket motiverar valet av uppsatsämne. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt grundar sig i tre perspektiv på konflikter: relation, kommunikation och makt som sammanfattas i ett analysverktyg.

Kvinnomisshandel är idag ett etablerat samhällsproblem. Också i massmedia får detta problem stor uppmärksamhet. När kvinnomisshandel diskuteras kan det kännas som om kvinnan skuldbeläggs. Den kvinna som stannar kvar hos våldsmannen kanske inte får förståelse ifrån omgivningen lika lätt som den som bryter upp? Syftet med uppsatsen är att få en större förståelse om varför en del kvinnor inte lämnar en man som slår henne.

Barn som har upplevt våld i hemmet är en särskilt utsatt grupp i samhället eftersom enkonsekvens av våldet kan göra att barnet får svårare att upprätta trygga och tillitsfullarelationer till andra. Det kan även hos barnet skapa känslor som skuld, svek, skam ochmisstro. Barn som upplevt våld och som aktualiseras hos socialtjänsten bedöms utifrån enkartläggning som socialsekreterare gör utifrån barns behov. Studier visar på att barn somupplevt våld inte blir lyssnade till eller tagna på allvar i samhället, däribland socialtjänsten.Syftet med denna uppsats är undersöka hur socialsekreterare förhåller sig till principen ombarnets bästa i socialt utredningsarbete i familjer där det finns en våldsproblematik. I studienlyfts barn fram som delaktiga och skyddsbehövande, men den belyser även olika faktorer sompåverkar barns delaktighet.