Genom en teoretisk studie kombinerad med praktikbaserad empiri ifrån mitt praktiska arbete redogör jag i denna text för Rekvisita som aktör och dess roll inom teater. Med de litterära undersökningarna inom naturalism och Tjechov-tradition och de praktiska erfarenheterna av att arbeta med Rekvisita försöker jag ta fasta på vad Rekvisita är och hur det används och har använts tidigare i Tjechovs pjäser..

Den här studien handlar om pedagogens roll i muntligt berättande i förskolan utifrån Merleau- Pontys livsvärldsteori där kroppen är central. Syftet med studien är att undersöka några pedagogers agerande i deras muntliga berättande; hur de använder kroppsspråk, mimik, röst men även hur de använder Rekvisita när de berättar sagor muntligt. För att synliggöra pedagogernas roll i muntligt berättande användes observation som metod. Två pedagoger har observerats vid tre olika tillfällen, och en av pedagogerna observerades vid två tillfällen med två olika barngrupper.Resultatet av studien visar att pedagogerna i hög utsträckning använder sig av både kroppsspråk och mimik, även om rösten används allra mest. Pedagogerna använder även sin blick för att fånga barnens intresse i lyssnandet, och det har framkommit att ögonkontakt är viktigt för att få barnen att lyssna och fokusera på sagan..

Detta arbete redovisar hur fysiska kännetecken för mänskliga känslouttryck, utan andra mänskliga attribut, överförs till Rekvisita och uppfattas av betraktare. Kunskap i hur känslor blir till uttryck, är hämtat från boken Unmasking the face. En byrå, soffa och säng valdes till att uttrycka känslorna. Genom att tänka i animation och rörelse, skapades tolv modeller för känslouttrycken glädje, ilska, rädsla och förvåning. Möblerna och deras känslouttryck tecknades för att slutligen modelleras.

Förskolans verksamhet skall främja lek och kreativitet, stimulera fantasi, inlevelse och kommunikation med hjälp av bl.a. drama, musik och rörelse. Syftet med undersökningen är att belysa hur temaarbete med berättade och dramatiserade folksagor påverkar sju barns lek i förskolan med tillgänglig Rekvisita. Studien är kvalitativ och har genomförts med berättande/dramatisering av två folksagor, observationer och videodokumentation av lek och intervjuer med barnen Studien genomfördes i en barngrupp med sju barn mellan fyra till fem år. Båda sagorna vi valde att presentera för barngruppen genom berättande och dramatisering har använts i leken.

Arbetet är uppdelat i två delar. Den första handlar om min egen medverkan i kortfilmen O Trovão och hur organisationen och planeringen runt filmen är upplagd. Den andra delen handlar om animationsbranschen och olika landers marknader for animerad film och tv. Den innefattar också två intervjuer med kortfilmskapare. I kortfilmsproduktionen har jag tillsammans med teamet gått igenom de första faserna i produktionen, från planering och research, till koncept och modellering.

Svart Själ är en kortfilm i genren skräck/thriller som är inspelad i High Definition Video och ljudlagd i 5.1 Surroundljud. Skapandet av denna film har involverat tre faser; Förproduktion (manus, casting av skådespelare, lokalisering av inspelningsplatser och införskaffning av Rekvisita), Produktion (inspelning) och Postproduktion (redigering, effekter, musik och ljudläggning). Filmen handlar om ett kusligt hotell där ett mord har begåtts på ett brutalt sätt och den enda överlevande kommer inte ihåg något alls. Dagen efter kommer Peter, en journalist, till platsen för att undersöka saken. Vi följer med Peter in i en rysande historia där sanningen om hotellets mörka förflutna möter dagens ljus.

Svart Själ är en kortfilm i genren skräck/thriller som är inspelad i High Definition Video och ljudlagd i 5.1 Surroundljud. Skapandet av denna film har involverat tre faser; Förproduktion (manus, casting av skådespelare, lokalisering av inspelningsplatser och införskaffning av Rekvisita), Produktion (inspelning) och Postproduktion (redigering, effekter, musik och ljudläggning). Filmen handlar om ett kusligt hotell där ett mord har begåtts på ett brutalt sätt och den enda överlevande kommer inte ihåg något alls. Dagen efter kommer Peter, en journalist, till platsen för att undersöka saken. Vi följer med Peter in i en rysande historia där sanningen om hotellets mörka förflutna möter dagens ljus.

Denna uppsats är en utvecklingsstudie av TV-serien Sex and the city. Syftet är att med hjälp av narrativ analys samt Keith Selbys och Ron Cowderys metoder från boken How to study television studera det första och det sista avsnittet av serien för att därefter undersöka förändringar i avsnittens miljö samt karaktärernas dialog och kläder. Detta med hjälp av teorier om livsstil, subkulturer och mode inom populärkultur. Förändringen från första till sista avsnittet handlar mycket om karaktärernas sätt att se på sin egen livsstil. Huvudfokus i dialog och handling har flyttats från sex till kärlek och de fyra huvudkaraktärerna har alla utvecklats till mognare versioner av sig själva, någots om känns naturligt eftersom serien startade 1998 och avslutades 2004.

Syftet med vårt examensarbete var att få en inblick i vilket eller vilka material och arbetssätt som används kring språklig medvetenhet i förskoleklass. Vi ville också få kunskap om vad pedagogerna grundar sina val av material och arbetssätt på. Att få en fördjupad förståelse för speciallärares och specialpedagogers roll i arbetet kring språklig medvetenhet var även något vi ville uppnå. Genom 11 semistrukturerade intervjuer med 11 förskollärare, 2 speciallärare och 1 specialpedagog samlade vi in det material som gav oss underlag till analys och diskussion kring frågorna. Samtliga informanter angav att de använde sig av ett eller flera material och de som främst användes var: Trulle, Bornholmsmodellen samt Språk- och mattelekar med Mamma Mu.

Min undersökning har genomförts med fokus på identitet och kläder. Syftet med uppsatsen är att försöka nå en djupare förståelse för och beskriva hur unga människor, mellan 21-29 år, kommunicerar en del av sin identitet genom hur de väljer att klä sig. Jag är intresserad av att se om och i så fall, vad vilket budskap som kläder kan tänkas förmedla, hur respondenterna väljer att klä sig beroende på social situation, om de påverkas av yttre faktorer och hur de ser på ett eventuellt samband mellan kläder och identitet. Frågeställningen löd: Hur använder unga människor mellan 21-29 år kläder för att kommunicera sin identitet? Jag har genomfört undersökningen genom att skicka ut en kvalitativ semistrukturerad intervju per mail via Internet, vilket har inneburit en hel del speciella förutsättningar och förhållanden, inte minst med tanke på att metoden är relativt outforskad.

Min undersökning har genomförts med fokus på identitet och kläder. Syftet med uppsatsen är att försöka nå en djupare förståelse för och beskriva hur unga människor, mellan 21-29 år, kommunicerar en del av sin identitet genom hur de väljer att klä sig. Jag är intresserad av att se om och i så fall, vad vilket budskap som kläder kan tänkas förmedla, hur respondenterna väljer att klä sig beroende på social situation, om de påverkas av yttre faktorer och hur de ser på ett eventuellt samband mellan kläder och identitet. Frågeställningen löd: Hur använder unga människor mellan 21-29 år kläder för att kommunicera sin identitet? Jag har genomfört undersökningen genom att skicka ut en kvalitativ semistrukturerad intervju per mail via Internet, vilket har inneburit en hel del speciella förutsättningar och förhållanden, inte minst med tanke på att metoden är relativt outforskad.

Produktplacering utvecklades som marknadsföringsform under 1920-30 talet inom amerikansk film. Från början var det ett sätt för lågbudgeterade filmer att slippa köpa in Rekvisita till filmerna. Istället lånades produkter in vilket skapade en win-win situation där bolagen fick sina produkter exponerade samtidigt som filmbolagens kostnader minimerades. Det var inte förrän på 1980- talet som denna marknadsföringsform blev mer accepterad. Genom att produktplacera kan företag visa en produkts fördelar, hur produkten skall användas samt förknippa en produkt med en rollfigur eller en känsla, vilket skapar en viss image för produkten.Vårt syfte med undersökningen har varit att undersöka om produktplaceringar stärker ett varumärke eller inte.

Denna studie syftar till att ta reda på vad för slags platser som barn i svensk förskola ser som lockande samt vilken lek som sker vid dessa platser. Studien utgår ifrån barns perspektiv i ett försök att se barns röster och göra dem hörda.Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med barn men med utgångspunkt från barns egna fotografier på de platser de helst leker. Intervjufrågorna är öppna och riktade mot platsen i sig och leken som utspelas där.Resultatet visade att barnen helst lekte på platser där det fanns material och Rekvisita för att utföra rollekar, rum med öppna ytor och förutsättning för konstruktionslek samt platser där material fanns tillgängligt för att barnen skulle kunna utföra roll-, konstruktions- eller rörelselek. Något som även tydliggjordes var att barn även valde dessa platser på grund av att de erbjöd lek med andra kamrater och fanns i närheten av vuxna.Något som kommer att diskuteras i studien är hur barnens val kunnat se annorlunda ut om man utgår från att det kan finnas förbestämda tillskrivningar i handlandet/leken på platsen..

Syftet med studien var att belysa hur pedagoger resonerar om det egna lekdeltagandet och hur de anser att lek bidrar till lärande för barn på förskolan, samt hur de beskriver miljöns betydelse för barns lek.  I studien medverkade personal från två olika förskolor. En kvalitativ datainsamlingsmetod har använts då data har samlats in genom intervjuer. För att väga pedagogernas svar mot fakta har vi genomfört en litteraturstudie, där vi lyfter fram olika författares teorier om lek och vuxnas deltagande i barns lek. I vår studie fick vi fram tre förhållningssätt som pedagogerna hade när det gällde att vara deltagande i barns lek; aktiv deltagare, observatör samt stödjande inspiratör. Utifrån det resultat vi har fått fram i vår studie kan vi se att de flesta av pedagogerna ansåg att det är värdefullt för barnen att pedagoger är deltagande i leken.

TitelLet?s get [her] undressed - en kritisk diskursanalys av konstruktionen av kvinnor i de mest populära samtida musikvideornaFörfattareSara Egeskog och Elin SjöstrandIllustrationer avElin SjöstrandKursExamensarbete i Media- och kommunikationsvetenskapTerminVT-14HandledareGabriella SandstigSidantal47 exklusive bilagorSyfteAtt undersöka hur kvinnor konstrueras i videorna till den mest populära musiken från 2013.Metod och materialKritisk diskursanalys, femton musikvideor tagna från topplistor från år 2013.HuvudresultatDen vanligaste typen av kvinna som visas i musikvideor är ung, smal och vacker. Till stor del syns kvinnor endast som Rekvisita för att framhäva män i musikvideorna. Resultatet visade även på starka kvinnor. Dels kvinnor som är starka med maskulina tankemönster, dels kvinnor som visades starka med feminina egenskaper och slutligen kvinnor som visades starka i sin yrkesroll som musiker.