Syftet med vår avhandling är att klargöra vilka Rekvisit som skall vara uppfyllda för att passivitet skall tillerkännas rättsverkningar. När vi sedermera har utrönt vilka Rekvisit som krävs skall vi försöka uppställa en modell. Målet är att den skall fungera som ett hjälpmedel vid bedömning för om passivitet de facto föreligger eller ej..

I denna uppsats avser vi att utreda vad renommésnyltning är och vilka Rekvisit som finns för detta förfarande. Vårt syfte är att ge en förståelse för renommésnyltning och var gränserna för Rekvisiten för renommésnyltning går. Vi kommer behandla de Rekvisit som MD ställer upp för renommésnyltning. När vi beskriver Rekvisiten kommer vi använda oss av avgöranden från MD och varva det med våra egna tankar och reflektioner.Vi kommer att studera vad det innebär när en näringsidkare obehörigen anknyter till en annan näringsidkare och vad som menas med att renommésnyltning är otillbörligt. Dessa är Rekvisit som vi kommer studera närmare eftersom renommésnyltning endast kan anses vara otillbörligt om en obehörig anknytning har skett.Uppsatsen kommer inte att behandla renommésnyltning som sker i samband med jämförande reklam i 18 § 7 p.

Denna uppsats presenterar en studie med syftet att studera anföring i förhörstext i förhållande till de brottsRekvisit som behöver stärkas vid grov kvinnofridskränkning. Texterna består av målsägarförhör i 11 fall av grov kvinnofridskränkning och har analyserats genom närläsning. Resultatet visar att polisen framför allt använder öppen anföring för att stärka alla Rekvisit och därmed tydligt för fram kvinnans röst i texten. Men samtidigt är bruket vid hotRekvisitet inte alltid enligt de bestämmelser som råder, vilket påverkar tillförlitligheten. Studien visar också att dold anföring är lika vanligt som öppen för att stärka Rekvisit som rör smärta och vanmakt.

I denna uppsats avser vi att utreda vad renommésnyltning är och vilka Rekvisit som finns för detta förfarande. Vårt syfte är att ge en förståelse för renommésnyltning och var gränserna för Rekvisiten för renommésnyltning går. Vi kommer behandla de Rekvisit som MD ställer upp för renommésnyltning. När vi beskriver Rekvisiten kommer vi använda oss av avgöranden från MD och varva det med våra egna tankar och reflektioner.Vi kommer att studera vad det innebär när en näringsidkare obehörigen anknyter till en annan näringsidkare och vad som menas med att renommésnyltning är otillbörligt. Dessa är Rekvisit som vi kommer studera närmare eftersom renommésnyltning endast kan anses vara otillbörligt om en obehörig anknytning har skett.Uppsatsen kommer inte att behandla renommésnyltning som sker i samband med jämförande reklam i 18 § 7 p.

Vi valde att i vår uppsats behandla ämnet gåva och vårt syfte var att definiera vad som är en gåva, både civilrättsligt och skatterättsligt. Vi har använt oss av den traditionella juridiska metoden och utgått från den rättsdogmatiska ansatsen. På senare tid har man konstaterat att det inte finns något enhetligt sätt att definiera gåva i alla civilrättsliga sammanhang, utan det beror på i vilken situation transaktionen sker. Dock återkommer tre olika Rekvisit hos transaktioner som kan anses vara gåva. Dessa är förmögenhetsöverföring, frivillighet och gåvoavsikt.Begreppet gåva är hämtat från civilrätten och den civilrättsliga definitionen får betydelse även för skatterätten.

Kvalificerade aktier i fåmansföretag skall enligt bestämmelserna i 57 kapitlet IL beskattas i både inkomstslaget kapital och tjänst. Genom att genomföra en upprepad intern aktieöverlåtelse kan en företagsägare avkvalificera sina aktier och beskattas enligt reglerna om kapital. I RÅ 2009 ref. 31 anses att ett förfarande med upprepade interna aktieöverlåtelser utgör skatteflykt vilket väcker frågan om när ett generationsskifte av ett fåmansföretag genom upprepad intern aktieöverlåtelse anses vara skatteflykt.Generalklausulen i skatteflyktslagen består av fyra Rekvisit. Samtliga Rekvisit måste vara uppfyllda för att lagen skall vara tillämplig.

Syftet med arbetet är att undersöka om den nuvarande lagstiftningen kan tillämpas på förskingring av elektroniska medel. För att få en förståelse för förskingring som brott redogör vi för begreppet förmögenhetsbrott. Rekvisiten vid förmögenhetsbrott är ekonomisk skada för den drabbade och uppsåt från gärningsmannens sida. Ekonomisk brottslighet är ett förmögenhetsbrott och denna undergrupp har Rekvisit som är mer specifika. Det finns många definitioner och vi har valt att ta upp några av dem.

Merparten av nyexploatering gällande flerbostadshus sker på mark som är detaljplanelagd ? det finns därmed ramar för vad som kan tillåtas vid bygglovsprövningen. Det finns dock möj-lighet att enligt 9 kap 31 b § PBL göra en "liten avvikelse" från detaljplanen om den är fören-lig med planens syfte. I denna uppsats kommer jag göra en djupare analys av vad som ryms i begreppet "liten avvikelse" samt hur det tillämpas i praktiken.Den första tydliga upptäckten jag gjorde i detta arbete är den näst intill totala avsaknaden av rättspraxis gällande flerbostadshus och begreppet "liten avvikelse". Detta lägger ett stort an-svar på kommunala tjänstemän ? då de ska tolka lagen utan stöd av praxis.

I Europakonventionen finns ett förbud mot att en person skall kunna bli straffad för ett brott där denne redan blivit slutligt dömd eller frikänd. Det innebär alltså i praktiken ett förbud mot dubbelbestraffning, eller som principen också benämns ? ?ne bis in idem?. Detta förbud har flera gånger varit föremål för prövning i såväl Europadomstolen som i nationella domstolar. Målen har gällt allt från rattfylleri till miljösanktioner.

Stöld och snatteri är tillgreppsbrott som finns reglerade i brottsbalkens åttonde kapitel. Stöld är kapitlets huvudbrott och snatteri är en ringa form av stöld. Båda dessa brott har tre gemensamma Rekvisit som måste vara uppfyllda för att straffansvar ska föreligga. Dessa Rekvisit är olovligt tagande, tillägnelseuppsåt samt att det ska innebära en ekonomisk skada för den som blir drabbad av brottet. Det finns flera olika sätt att utreda snatterier och detta arbete kommer att förklara närmare vilka sätt som finns och när de olika sätten är tillämpbara.

Volvo Personvagnar AB (Volvo PV) ingår sedan 1999 i Ford Motor Company. I ett så stort företag som Volvo PV är det självklart omöjligt för en enskild individ att ensam bedriva det totala arbetsmiljöarbetet och därför krävs det att uppgifter och ansvar fördelas till medarbetare ute i organisationen som har möjlighet att överblicka arbetsmiljön och åtgärda eventuella brister, om sådana skulle uppkomma. När uppgifter fördelas ner i organisationen krävs mycket tydliga rutiner och instruktioner för att ledningen skall kunna säkerställa att arbetet bedrivs effektivt och att eventuella problem åtgärdas.Syftet med denna uppsats var att redogöra för gällande rätt kring delegering av arbetsmiljöuppgifter och vilka Rekvisit som finns för att kunna genomföra en rättsligt giltig delegering. Studien av gällande rätt låg sedan till grund för en analys av Volvo Personvagnars delegeringsordning och rutinerna för denna. Det konstaterades att delegeringen av arbetsmiljöuppgift inte automatiskt innebär att den sommottagit uppgiften även är den som har straffansvaret vid en olycka.

Denna uppsats har behandlat 29 kap. 3 § BrB. Paragrafen innehåller en exemplifierande uppräkning av förmildrande omständigheter som, vid sidan av vad som är föreskrivet för vissa fall, ska beaktas vid straffvärdebedömningen. Den första juli 2010 genomfördes en reform av 29 kap. 1-3 §§ BrB, vars ändamål var att höja straffvärdet för vissa brott och samtidigt skapa en mer differentierad straffvärdebedömning.

Syftet med utredningen har delvis varit, genom en rättsdogmatisk metod, att fastställa jämkningsbestämmelsernas i äktenskapsbalk (1987:230) 12 kap. tillämpningsområde samt de Rekvisit som möjliggör en tillämpning av dem. Vidare har det varit tillämpningens omfattning som utretts. Syftet har dock även varit att utredningen skulle kunna leda till att utröna bestämmelsernas tydlighet samt eventuella motsättningar och problem..

Syftet med denna uppsats är att utreda frågan vilket förnamn som anses olämpligt att bära. För att uppnå syftet har traditionell juridisk metod använts. Där lagtext, förarbete, praxis och doktrin har studerats. Det finns tre Rekvisit som ger vägledning vid bedömningen av förnamn. Namnet får inte väcka anstöt, vara till obehag för bäraren eller av annan anledning vara uppenbarligen olämpligt som förnamn.

Uppsatsens syfte är att beskriva vad utomståenderegeln innebär, vilka Rekvisit som måste uppfyllas för att den ska vara tillämpbar och om den är ändamålsenlig enligt lagstiftarens syfte. Metoden som används är den rättsdogmatiska rättsvetenskapen, vilken innebär att en redogörelse gör för gällande rätt med hjälp av de olika rättskällorna, lag, förarbeten, praxis och doktrin. För att ge en helhetsbild används exempel för att illustrera olika situationer.Till kategorin fåmansföretag räknas aktiebolag och ekonomisk förening, där fyra eller färre fysiska personer äger, direkt eller indirekt, så många aktier eller andelar att de tillsammans har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i företaget. Det finns undantag som bidrar till att fåmansföretag inte omfattas av fåmansreglerna trots att de räknas till kategorin fåmansföretag. Ett av dessa undantag är utomståenderegeln.