Syfte Syftet med studien är att undersöka hur rektorer utvecklar sitt skolledarskap och vad i skolans kontext som har störst inflytande över deras ledarskap. Rektorerna har dessutom tillfrågats om hur de går tillväga för att utveckla sitt ledarskap. Metod För att undersöka och få svar på den valda frågeställningen har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer med sex stycken yrkesverksamma rektorer. Intervjuerna har baserat sig på en i förväg utskickad intervjumall. Urvalet av respondenter har skett utifrån att de tillfrågade är verksamma som gymnasierektorer.

Syfte Syftet med studien är att undersöka hur rektorer utvecklar sitt skolledarskap och vad i skolans kontext som har störst inflytande över deras ledarskap. Rektorerna har dessutom tillfrågats om hur de går tillväga för att utveckla sitt ledarskap. Metod För att undersöka och få svar på den valda frågeställningen har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer med sex stycken yrkesverksamma rektorer. Intervjuerna har baserat sig på en i förväg utskickad intervjumall. Urvalet av respondenter har skett utifrån att de tillfrågade är verksamma som gymnasierektorer.

 This report is about the principle and his / her role at the school it?s also about how the principle understands the role, its expectations and the demands connected. The facts are based on deep detailed interviews with three different principles. The theoretical approach is coming from ?hermeneutiken? and ?Gadamers? ideas regarding how an individual is creating the world and the surroundings to act within.

Syfte Syftet med studien är att undersöka hur rektorer utvecklar sitt skolledarskap och vad i skolans kontext som har störst inflytande över deras ledarskap. Rektorerna har dessutom tillfrågats om hur de går tillväga för att utveckla sitt ledarskap. Metod För att undersöka och få svar på den valda frågeställningen har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer med sex stycken yrkesverksamma rektorer. Intervjuerna har baserat sig på en i förväg utskickad intervjumall. Urvalet av respondenter har skett utifrån att de tillfrågade är verksamma som gymnasierektorer.

Vårt arbete syftar till att uppmärksamma de prioriteringsskillnader som görs av rektorer och lärare i den pedagogiska verksamheten. Dessa prioriteringsskillnader studeras utifrån två perspektiv, vilka är maktstrukturer och intensifiering. Som metod använde vi oss av enkät under ledning och respondenterna var verksamma rektorer och lärare i årskurserna 1-3. Det som var mest framträdande i vårt resultat var att flertalet rektorer och lärare upplevde en tydlig intensifiering av deras arbete och att de påverkades av maktstrukturer. Däremot visar vårt resultat på spridda prioriteringar.

Detta examensarbete syftar till att beskriva 1985 samt 2010 års skollag och vadkommunala rektorer anser om den nya skollagen. Utgångspunkten har var varit att utifrånen kvalitativ textanalys redogöra för de båda lagtexternas explicita rektorsregleringar samt,utifrån en enkätstudie, undersöka rektorernas uppfattningar om hur den nya lagensregleringar kan komma att påverka deras uppdrag.Lagtexterna skiljer sig åt beaktansvärt. Från att endast benämna rektor som skolansledare och som ansvarig för skolverksamhetens utveckling, till ramar där rektors ansvaroch befogenheter i detalj tydligt framhävs. Utifrån en läroplansteoretisk ansats analyserasförändringarna i den nya lagen. Resultaten visar att staten detaljstyr rektor i större mån iden nya skollagen.

Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vad rektorsyrket innebär både vad det gäller arbetsuppgifter och arbetsbelastning såväl som de förväntningar som finns på en mellanchef. För att uppnå mitt syfte har jag utfört intervjuer med gymnasierektorer för att på så sätt kunna få en bild av uppdraget samt få en bild av hur de upplever arbetsbelastningen.Resultatet av min undersökning visar, liksom tidigare forskning inom detta område, att Rektorsrollen är komplex och som mellanchef finns stora förväntningar från olika håll, både uppifrån och nedifrån. Stora kunskaper krävs inom en rad olika områden såsom pedagogik, ledarskap, budgetarbete samt organisations- och utvecklingsarbete etc. Rektors ansvarområde är stort och består av flera bitar; verksamhetsansvar, elevansvar och personalansvar är exempel på dessa.De rektorer som ingår i undersökningen tycker alla att rektorskapet ett intressant och roligt yrke med stort ansvar som kräver mod och stor flexibilitet. Av undersökningen framgår att respondenterna upplever arbetsbelastningen som för hög och att de inte hinner med det de själva har som mål, nämligen att vara pedagogiska ledare i en lärande organisation..

Föreliggande uppsats är ett obligatoriskt moment i magisterkursen Ledarskap och organisation vid Malmö högskola. Syftet med uppsatsen är att studera Rektorsrollen ur såväl ett rektorsperspektiv som ett lärarperspektiv med hjälp av mätinstrumentet FLIS (Feedback för ledare i samverkan) Ahltorp (2003). Den övergripande frågan hur rektors självbild stämmer överens med lärarnas bild av densamme, riktas mot de specifika skolkontexter i vilka studiens empiriska materiel samlats in. De särskilda frågeställningar som lyfts fram är: Hur bedömer lärare rektors ledarskap och hur bedömer rektor det själv? Finns det någon diskrepans mellan dessa olika bilder ? och vilket ledarskap kan rektor menas utöva? Vilka ledaregenskaper är enligt såväl rektor som lärare framgångsrika och viktiga i skolan? Resultaten av FLIS studeras även i ett vidare syfte med utgångspunkt i en skolpolitisk kontext.

Hylte kommun, min arbetsgivare, gav mig möjlighet som förskollärare, att få gå utbildningen Aktionslärande inom fältet för utbildningsvetenskap, 40 p- magisterprogram med ämnesbredd. I den ingick att skriva en uppsats, vilket är detta dokument. Utgångspunkt i uppsatsen är min uppfattning om vad framgångsfaktorer i aktionsforskning och aktionslärande är, utifrån den forskning som jag gjort på Lönnens förskola under åren 2004-2007! När jag beslutade om innehåll för uppsatsen, hade jag i åtanke, att kommunen skulle kunna i framtiden, på andra förskolor och skolor, dra nytta av det skrivna dokumentet. Det känns lite som om det är på det sättet, jag kan ge tillbaka mitt tack till Hylte kommun, för att de gjort det möjligt för mig att gå utbildningen. I utbildninegen ingick att organisera, genomföra och utvärdera/analysera praktiska utvecklingsprocesser, s.k aktionsforskning.

Vårt syfte är att titta på den nya speciallärarutbildningen som startar våren 2008 och att se vilka tankar den väcker hos specialpedagogerna och specialpedagogiken. Vi har pratat med rektorer och specialpedagoger för att höra deras synpunkter och få fram deras känslor och reaktioner på utvecklingen inom det specialpedagogiska området. I teorin beskriver vi vad som skiljer specialpedagogen och specialläraren åt och vad de har för olika roller. Rektorsrollen finns också med för att få ett bredare perspektiv. Vi redogör för aktuell debatt med tidningsstudier och politiska ståndpunkter i ämnet.

Denna kvalitativa studie, baserad på reflexiv metod med en abduktiv ansats, är gjord i syfte att undersöka och beskriva ett lag- eller team bestående av rektorer. Rektorerna i det aktuella teamet har i uppgift att verka gemensamt för att stärka Rektorsrollen, gynna en helhetssyn på de verksamheter som de är ledare för, stärka det skolområde som de är en del av, samt verka för de barn och elever som hela systemet är uppbyggt kring. I det aktuella skolområdet benämns lagarbetet mellan rektorerna som ?ledningsteam?, ?Team X? eller rätt och slätt ?rektorsteamet?. Det gemensamma arbetet för rektorerna sker i en bestämd och avgränsad grupp.

I denna studie undersöks via intervjuer huruvida en grupp pedagogiska ledare i form av rektorer och skolchefer ser på rektors ledarskap i och med införandet av skollag 2010:800. I bakgrunden sammanfattas Rektorsrollen och skolans förändringar ur ett historiskt perspektiv. Bakgrunden belyser även mer sentida skolreformer där övergången från ett statligt till ett kommunalt huvudmannaskap samt övergången till den mål- och resultatstyrda skolan står i fokus. I bakgrunden jämförs dessutom skollag 1985:800 och skollag 2010:800. I jämförelsen kan konstateras att rektors ansvar kraftigt har utökats på en mängd områden, särskilt vad gäller elevs rätt till att nå kunskapsmålen. Som analysverktyg i studien används Torodd Strands modell för idealtypiska ledarstilar. Med detta verktyg visar denna studie att rektorer framhåller att deras arbete har formaliserats och att rektorerna fokuserar på den interna organisationen i större utsträckning än tidigare i och med införandet av skollag 2010:800.

Från och med 1 januari 2005 skall börsnoterade svenska bolag använda det internationella regelverket IAS/IFRS. Denna uppsats behandlar valutakursdifferenser för utländska dotterbolag när ett noterat svenskt moderbolag skall upprätta en koncernredovisning. Före 2005 tillämpade svenska noterade bolag RR 8 (Redovisning av effekter av ändrade valutakurser) men skall idag tillämpa IAS 21 (effekterna av ändrade valutakurser). Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur svenska moderbolag, med utländska dotterbolag, påverkats av det nya regelverket och hur de skall tillämpa IAS 21.I teorin beskrivs vissa grundläggande redovisningsbegrepp som behövs för att förstå ämnet. Vidare beskrivs RR 8 och IAS 21 i detalj då dessa regelverk ligger som grund för uppsatsen.

Nyutbildade lärare upplever ofta en kaotisk första tid i sitt yrke. Några av landets forskare inom induction (Fransson, Morberg och Paulin) redovisar överensstämmande resultat. De nya lärarna erfar bland annat stress, brist på kontroll samt att de sociala frågorna kring eleverna tar upp värdefull undervisningstid. Utifrån den bakgrunden finns på högskolan i Gävle ett inductionnätverk, vilket arbetar med utformandet av stöd till nya lärare. Detta sker genom praxisnära och deltagarorienterad forskning i samarbete med några av de omgivande kommunerna.

Syfte: Syftet med studien är att nå ökad kunskap om organisationen på 6/7-9skolor och om hur rektorer på 6/7-9skolor på ett strategiskt sätt använder organisationen för att förverkliga läroplanens skrivning om vad lärare ska göra vad det gäller kunskap och om organisationen ligger i linje med rektorns visioner.Teori: Ansatsen i studien utgår från en konstruktivistisk kunskapssyn, vilket innebär att i forskningsintervjuer konstrueras kunskap om verkligheten. Verkligheten är inte objektivt beskrivbar utan beror på vilket perspektiv man ser genom. I den här studien har rektorernas perspektiv på organisationen analyserats. Jag har även utgått från att rektorerna handlar rationellt i förhållande till mål och värderingar utifrån sin kunskap, erfarenhet och skolans värdegrund. Den teoretiska bakgrunden utgörs till största delen av teorier kring Rektorsrollen, lärande organisation och organisationsperspektiv.Metod: Kvalitativ intervju har använts vid intervjuer av sex rektorer.