Rekrytering är en viktig del för organisationers kompetensförsörjning. För att rekrytera medarbetare med den specifika kompetens som en organisation är i behov av bör en kompetensbaserad personalstrategi utformas. Den kompetensbaserade personalstrategin verkar för att underlätta rekryteringsprocessen och fungera som ett stöttande underlag. Syftet med denna rapport har varit att undersöka och kritiskt granska den befintliga Rekryteringsstrategin och chefsstödet på en organisation i Stockholm. Samtliga chefer som har deltagit i undersökningen har personalansvar och rekrytering ingår i deras arbetsuppgifter.

Denna studie syftar till att undersöka åtta företags användande av sociala medier i sina rekryteringsprocesser. Då området är tämligen outforskat har studien en explorativ och induktiv karaktär. Kvalitativa intervjuer har syftat till att kartlägga, beskriva och analysera varför och hur sociala medier används i företagens rekryteringsprocesser, vilka effekter detta har gett samt vilka framtida utvecklingsområden som kan identifieras. Studiens resultat visar att sociala medier främst används i de initiala delarna av företagens rekryteringsprocesser då de möjliggör kostnadseffektiv och snabb informationsspridning till stora nätverk men att de även används i urvalsprocessen för att granska kandidater. En nätverkstillhörighet och ett nätverk med god spridning är nödvändigt för ett effektivt användande av sociala medier i rekryteringsprocessen och tre typer av användare kan identifieras utifrån kunskaper, erfarenheter, engagemang och intresse för sociala medier.

Det rådande samhällsklimatet, landets ekonomi i stort samt den ökande arbetslösheten, i landet har lett till att fler människor än någonsin tidigare söker sig till eftergymnasiala utbildningar. Regeringen har de senaste åren skjutit till pengar för att skapa fler studieplatser. Även om antalet studieplatser har ökat, så är rekryteringen till de olika universiteten något skev. Resultatet blir att det uppstår ett enormt söktryck på vissa skolor, medan en del får svårt att fylla platserna. Ett annat dilemma är att antalet utbildningsalternativ har ökat markant vilket också bidrar till denna effekt.

Det rådande samhällsklimatet, landets ekonomi i stort samt den ökande arbetslösheten, i landet har lett till att fler människor än någonsin tidigare söker sig till eftergymnasiala utbildningar. Regeringen har de senaste åren skjutit till pengar för att skapa fler studieplatser. Även om antalet studieplatser har ökat, så är rekryteringen till de olika universiteten något skev. Resultatet blir att det uppstår ett enormt söktryck på vissa skolor, medan en del får svårt att fylla platserna. Ett annat dilemma är att antalet utbildningsalternativ har ökat markant vilket också bidrar till denna effekt.

Inledning: När företag genomgår rekryteringsprocesser så finns där flera olika strategier attanvända sig utav. Denna studie kommer att skapa en förståelse för Rekryteringsstrategiernasom ett specifikt företag som uppger sig jobba enligt Talent Management använder sig av.Syfte: Syftet med denna undersökning är att skapa en förståelse för hur ett företag somuppger sig jobba med Talent Management utformar sin Rekryteringsstrategi och därigenomkunna uppfylla ett kunskapstomrum angående Rekryteringsstrategierna inomforskningsområdet Talent Management.Forskningsfrågor:Hur definieras talang vid rekrytering i ett företag som jobbar med Talent Management?Hur väljer företag vilka Rekryteringsstrategier som är lämpliga?Vilka Rekryteringsstrategier använder sig företaget utav?Metod: Denna studie har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod som har innefattatsemistrukturerade intervjuer för materialinsamlingen. Intervjuerna och det empiriskamaterialet är insamlat från ett ledande företag inom sin branchen.Slutsats: Denna studie kunde påvisa att de centrala Rekryteringsstrategierna i ett företag somuppger sig använda sig utav Talent Management är Head Hunting, Employer Branding,profilering samt talangpooler. Vi kunde även dra slutsatser att samtliga Rekryteringsstrategiersom förekommer inom ett företag inte nödvändigtvis behöver tillhöra den rådande uttalademanagementstilen.

Fackliga organisationer har allt svårare att rekrytera personer under 30 år och i åldersgruppen anställda mellan 16-24 år är enbart 38 procent som är fackligt organiserade. Denna studie inriktas därav på att undersöka hur fackliga organisationer arbetar med att rekrytera personer under 30 år. Datainsamlingen sker genom intervjuer av sex fackliga organisationer samt en organisation som består av ett samarbete mellan tre fackliga organisationer. Intervjuerna inspirerades av tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter och utifrån det redovisas resultatet utifrån fyra teman. Det första temat handlar om hur viktiga målgruppen personer under 30 år är för de fackliga organisationerna.

This master thesis is about the collaboration between the custom dairy heifer grower and thedairy producer.The custom dairy heifer grower is a rather unusual strategy of reproductive management inSweden compared to other countries like U.S. and Denmark where the specialization withindairy production gone much further. In these countries the research also has reached muchfurther within this type of industry. However in Sweden there has been research made in thearea of collaboration, but then only within collaborations in the industries of crop production,dairy production and pork meat.The down going trend of profitability within dairy production together with poor profitabilityin the beef industry could partly remedy if more collaborations around heifer contractingwould arise. But since the industry still is of a rare kind in Sweden the knowledge about howthese types of collaborative arrangements works and their contracts are put together is poor.By that the aim of this master thesis is formulated as follows: "how is usually thecollaborative arrangement between the dairy producer and custom dairy heifer growerdesigned".

Under våra praktikperioder har vi reflekterat över hur utbudet på utbildningar genom olika samordnare ser ut. Ringhals gjorde en förfrågan om någon eller några studenter på studie- och yrkesvägledarprogrammet var intresserade av att göra en kartläggning över hur de hittar sin framtida kompetens och vilka utbildningar de skall lägga sina resurser på. Då dessa frågor är relevanta för vår framtida profession ansåg vi att detta var ett intressant uppdrag, inom vår tidsram var arbetet för stort vilket gjorde att vi fick korta ner arbetet något. Således blev syftet med denna uppsats att utifrån ett ledningsperspektiv jämfört med ett medarbetarperspektiv göra en kartläggning över Ringhals framtida kompetensbehov. Undersökningarna gjordes inom två befattningsområden som för Ringhals anses vara kritiska på grund av bland annat pensionsavgångar.