Biogasanläggningar, som behandlar fler än en typ av substrat, så kallade samrötningsanläggningar, är relativt unga anläggningar. De första byggdes under tidigt 90-tal och står idag för omkring 28% av Sveriges totala biogasproduktion. Felaktigt inkommande material och det matavfall som tas in som substrat ställer höga krav på anläggningarnas utrustning, med därtill kopplade problem. Syftet med detta examensarbete var att genom intervjuer genomföra en kartläggning av befintliga tekniska och processrelaterade problem för två biogasanläggningar med samrötning samt en förbehandlingsanläggning. För att undersöka alternativa tekniker och utrustningar till identifierade problem genomfördes litteraturstudier och kontakt togs med leverantörer av biogasutrustning.

Hammarby Sjöstad är en ny stadsdel i Stockholm. Vid planeringen av detta område sattes detupp ett speciellt miljöprogram. Generellt sett skulle allt göras dubbelt så bra som vid tidigarebyggda bostadsområden. För vatten och avlopp blev utsläppskraven så hårda att detnuvarande reningsverket i Henriksdal inte kunde uppfylla dessa mål. Därför byggdes det ettnytt reningsverk, Sjöstadsverket, där Stockholm Vatten kunde testa ny avanceradreningsteknik.I en av försökslinjerna utvärderas biologisk foforreduktion istället för kemisk fällning avfosfor.

 Studien undersöker skillnaden i informationsbehov mellan noviser och experter i en monteringskontext samt om de fel som sker i produktionen kan härledas till noviser respektive experter. I tidigare studier skiljer sig en expert från en novis i många avseenden, bland annat snabbhet, informationsanvändning samt precision. Olika informationsprocesser är också kopplade till noviser respektive experter. Experter har övat in ett automatiskt beteende medan noviser har medvetet informationsbeteende. Referensföretaget som studien utförts på har problem med höga interna Rejekt, alltså antalet fel ökar också i samband med semestern och nyanställningar.

Den totala biogasproduktionen i Sverige 2009 var 1,4 TWh och 22 % av biogasen producerades i samrötningsanläggningar. Sedan 2005 är det förbjudet att deponera organiskt avfall, vilket har gjort att produktionen från samrötningsanläggningar har ökat de senaste åren. Den totala biogaspotentialen i Sverige är ungefär 15 TWh och där står lantbruket för över 70 %. Avloppsslam, avfall från livsmedelsindustrin och matavfall står för den resterande delen. Det är även dessa tre råvarugrupper som har störst lönsamhet med dagens teknik.

Avloppsreningsverket i Hallsberg kommun är beläget i direkt anslutning till Hallsberg, med Ralaån som recipient. Tekniken på reningsverket bygger på principerna för en klassisk aktivslamanläggning med mekanisk rening, kemisk rening, biologisk rening och en slambehandling där rötning av primär- och sekundärslam används för utvinning av biogas.Hallsberg ARV har under en längre tid haft problem med kvävereningen. Under senaste åren har man överskridit riktvärdet för kväveutsläpp vid ett flertal tillfällen och under 2009 överskreds även gränsvärdet. Riktvärdet för Hallsberg ARV är i dagsläget satt till 10mg NH4-N/l som medelvärde per månad, gränsvärdet är satt till 10 mg NH4-N/l som medelvärde per kalenderår. Då Hallsberg ARV inte drivs vid full kapacitet antas en minskning av kväveutsläppen vara möjlig att genomföra genom trimning av befintligutrustning och processer på verket.