Bakgrund: Strokepatienter svarar för flest sjukdagar inom den somatiska vården i Sverige och därför finns det ett samhällsekonomiskt intresse av att minska strokepatienters vårdtid. Ett samarbete mellan olika yrkesgrupper inom vården kan bidra till detta. Syfte: Syftet med studien var att belysa autonomin hos strokepatienter med funktionshinder i samverkan med multiprofessionella Rehabiliteringsteam. Metod: Studien genomfördes somen litteraturstudie genom granskning av 16 publicerade vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet av studien pekar på tre grundläggande förutsättningar för att rehabiliteringen skall leda till största möjliga autonomi hos strokepatienter.

Studiens syfte var att beskriva och analysera upplevelsen av ett lärande mellan olika yrkesaktörer i ett välfungerande Rehabiliteringsteam samt vilken betydelse aktörernas lärande har för att samverka. Frågeställningarna var:? Hur upplever aktörerna i ett Rehabiliteringsteam ett lärande? ? I vilken grad upplever teamaktörerna en personlig utveckling genom teamarbete?? Vilka möjligheter respektive svårigheter upplevs av teamaktörerna då man samverkar runt en rehabiliteringspatient? Urvalet hämtades från en vårdcentral i Västsverige där samtliga aktörer från ett och samma team studerades. Vi använde oss utav en kvalitativ metod och samlade in materialet genom sju intervjuer. Med en empiristyrd tematisk analys delade vi upp resultatet i tre teman.

Teamarbete blir vanligare och vanligare inom våden och som sjukgymnast påverkas ofta ens arbetet av andra professioners arbete. Det finns dock mycket lite forskning om hur sjukgymnaster upplever sin roll i teamet. Ansvarfördelningen inom teamet kan variera mycket mellan olika team och detta beror bland annat på de olika individer som ingår. Sex sjukgymnaster intervjuades genom personliga besök eller via telefon. Svaren transkriberades och analyserades därefter enligt Burnard (1991).

Background: Chronic pain is a condition that approximately 18% of the Swedish population suffers from. This condition affects many aspects of a person´s life and causes psychological, physiological and social suffering. Multimodal treatment is considered the most effective treatment for patients with chronic pain. Patient participation and motivation are very important to treatment. Aim: The aim of this study was to explore patients´ experience of a multimodal chronic pain treatment program regarding their experience of patient participation and interaction with the rehabilitation team.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors, från olika kulturer, erfarenheter och behov av vårdens sociala stöd efter att ha överlevt sin bröstcancer. Syftet var också att kvalitetsgranska den metodologiska aspekten urvalsmetod i de utvalda och granskade artiklarna.Metod: En litteraturstudie med beskrivande design.Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att inom informationsstöd hade kvinnorna erfarenheter av informationsbrist gällande fysisk och psykisk hälsa samt informationsbrist från läkare angående biverkningar, riktlinjer samt lymfödem. Det visade sig att kvinnorna hade behov av bättre och mer djupgående information, separata informationssamtal med vårdpersonal och rätt anpassad information vid rätt tidpunkt. Inom emotionellt stöd och värderingsstöd visar resultatet att kvinnorna hade erfarenheter av språkbarriärer och otillfredsställande läkarrelation med bristande helhetssyn. Kvinnorna hade behov av en tilldelad kontaktperson och Rehabiliteringsteam, tillgänglighet till vården, extra stöd i både fysisk och psykisk egenvård samt individuella vårdinsatser.

Studiens syfte var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hemrehabilitering för personer med kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke. Stroke är en allvarlig sjukdom som kan ge upphov till många olika funktionsnedsättningar som påverkar människans vardagliga liv. Sveriges befolkning blir idag allt äldre vilket innebär att risken att drabbas av stroke ökar. Kortare vårdtider på sjukhus leder till att en stor del av rehabiliteringsinsatserna kommer att ske av ett multidisciplinärt Rehabiliteringsteam i klientens hem. En kvalitativ metod med deskriptiv ansats har använts där datainsamlingen skett genom intervjuer med sex arbetsterapeuter inom landstinget i Dalarna och Örebro.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors, från olika kulturer, erfarenheter och behov av vårdens sociala stöd efter att ha överlevt sin bröstcancer. Syftet var också att kvalitetsgranska den metodologiska aspekten urvalsmetod i de utvalda och granskade artiklarna.Metod: En litteraturstudie med beskrivande design.Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att inom informationsstöd hade kvinnorna erfarenheter av informationsbrist gällande fysisk och psykisk hälsa samt informationsbrist från läkare angående biverkningar, riktlinjer samt lymfödem. Det visade sig att kvinnorna hade behov av bättre och mer djupgående information, separata informationssamtal med vårdpersonal och rätt anpassad information vid rätt tidpunkt. Inom emotionellt stöd och värderingsstöd visar resultatet att kvinnorna hade erfarenheter av språkbarriärer och otillfredsställande läkarrelation med bristande helhetssyn. Kvinnorna hade behov av en tilldelad kontaktperson och Rehabiliteringsteam, tillgänglighet till vården, extra stöd i både fysisk och psykisk egenvård samt individuella vårdinsatser.